0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

8426. ‘Vesperi et cognoscetis quod Jehovah eduxerit vos e terra Aegypti’: quod significet quod in fine prioris status revelatio quod liberati, constat a significatione ‘vesperi’ quod sit finis status prioris, de qua sequitur; ¹ ex significatione ‘cognoscere’ quod sit revelari, nam quod Jehovah dat cognoscere, hoc dicitur revelatio; et ex significatione ‘educere’ quod sit liberare, ut prius saepe, hic ex ² infestationibus quae per ‘terram Aegypti’ significantur, n. 7278.

[2] Quod ‘vesperi’ sit finis status prioris, est quia status mutationes in altera vita se habent sicut tempora diei in mundo, nempe sicut mane, meridies, vespera, et nox, seu diluculum, ac iterum mane; sciendum quod in mundo spirituali perpetuae mutationes status sint, et quod omnes qui ibi illos percurrant; causa est ut ³ jugiter perficiantur, nam absque statuum mutationibus seu absque variis ordine sibi ⁴ continue succedentibus non ⁵ perficiuntur qui ibi; statuum mutationes quae ordine sibi succedunt, sicut tempora diei et tempora anni, nusquam prorsus eadem redeunt, sed variatae; principium cujusvis status correspondet mane in terra, et quoque in Verbo aliquoties intelligitur per mane; finis autem cujusvis status correspondet vesperae, et dicitur quoque aliquoties in Verbo vespera; cum mane est, tunc in amore sunt, cum meridies tunc in luce seu in vero sunt, cum autem vespera est, tunc in obscuro ⁶ quoad vera, et in quodam frigore quoad bona, nam tunc in jucundo amoris naturalis sunt; hoc jucundum est quod significatur per ‘selav’ quod acceperunt in vespera, et bonum est quod significatur per ‘mannam’ quam acceperunt quovis mane.

[3] Ex his ⁷ constare potest quid ‘vespera’ ⁸ significat, quod nempe finem status ⁹ rei de qua agitur; ¹⁰ inde quoque finem status Ecclesiae; sed videantur quae prius de significatione 'vesperae ostensa sunt; quod in altera vita sint vices statuum sicut in mundo vices temporum, n. 5672, 5962, 6110. Quod ‘vespera’ sit finis Ecclesiae prioris, et ‘mane’ principium novae, n. 2323, 7844; inde quod ‘vespera’ et ‘mane’ sit Adventus Domini, n. 7844. Quod in caelo sit vespera et diluculum ante mane, non autem nox, quae in inferno, n. 6110.

Footnotes:

7844. ‘Inter vesperas’: quod significet statum ultimum et primum, constat ex significatione ‘vesperae’ quod sit status falsi et quoque status ignorantiae veri, nam umbra vesperae est falsum et quoque est ignorantia veri; omnia enim tempora diei, sicut omnia tempora anni, in spirituali sensu significant vices statuum quoad verum et bonum, n. 5672, ¹ 5962, 6110; finis illorum et principium illorum est vespera, quare cum dicitur ‘inter vesperas’, involvuntur etiam omnes status; hic itaque per ‘inter vesperas’ significatur status liberationis illorum qui in vero ex bono, et status damnationis illorum qui in falso ex malo, qui status significantur per exitum filiorum Israelis ex Aegypto, cum primogeniti ibi ² neci dati sunt; quod id dicatur ‘vespera’, constat ex his apud Moschen, Sacrificabunt Paesach in vespera cum occiderit sol, tempore stato exitus tui ex Aegypto, Deut. 16:4, 6.

[2] Ex his patet quod finis status infestationum et principium status liberationis illorum qui per ‘filios Israelis’ repraesentantur per ‘inter vesperas’ intelligatur; his a principio illo tendit status ad mane, quod est elevatio in caelum; et quoque finis status infestationum et principium status damnationis illorum qui per ‘Aegyptios’ repraesentantur per ‘inter vesperas’ intelligitur; sed horum status tendit ad ‘noctem’, quae est dejectio in infernum; horum dejectio in infernum repraesentatur per immersionem in mare Suph, illorum autem elevatio in caelum repraesentatur per introductionem in terram Canaanem.

[3] In Verbo passim nominatur ‘vespera’ et per illam significatur ultimum tempus Ecclesiae, et quoque primum ejus, ultimum apud illos ³ apud quos desinit Ecclesia, et primum apud illos apud quos incohat; inde primario per ‘vesperam’ significatur Adventus Domini, nam tunc finis fuit Ecclesiae prioris et principium novae, cujus status primus etiam ‘vespera’ vocatur, quia homo Ecclesiae incipit ab obscura luce et progreditur ad claram, quae ei est mane.

[4] Quod Adventus Domini in mundum per ‘vesperam et mane’ ⁴ significetur, constat ⁵ apud Danielem,

Audivi unum sanctum loquentem, Quousque visio haec, juge, et praevaricatio, sancti et exercitus conculcatio? et dixit ad me, Usque ad vesperam, mane, bis mille et trecenta, tunc enim justificabitur sanctum, 8:13, 14;

quod ibi per ‘vesperam’ intelligatur ultimum tempus cum Ecclesia prorsus vastata fuit et Dominus in mundum venit, et per ‘mane’ 5 lux et ortus novae Ecclesiae ab Ipso, patet: similiter apud Sachariam, Erit dies unus, qui notus erit Jehovae, non dies nec nox, quia circa tempus vesperae erit lux, Sach. 14:7 ⁶ :

apud ⁷ Zephaniam, Tandem sit tractus ⁸ reliquiis domus Jehudae, super iis pascent; in domibus Askelonis in vespera quietem habebunt, quando visitabit illos Jehovah Deus illorum, et reducet captivitatem illorum, 2:7;

‘vespera’ pro primo statu exorientis Ecclesiae: quia ‘vespera’ significabat ultimum statum Ecclesiae veteris et primum novae, idcirco ⁹ mandatum fuit ut Aharon et filii ejus ascendere facerent lucernam a vespera usque ad mane coram Jehovah, Exod. 27:20, 21:

[6] quod ‘vespera’ sit status Ecclesiae ultimus, cum densum falsum quia nulla fides et densum malum quia nulla charitas, patet apud Jeremiam,

Vae vobis, quia abit dies, quia inclinatae sunt umbrae vesperae! 6:4:

apud Ezechielem,

Locutus sum ad populum mane, et mortua uxor mea vesperi, 24:18;

‘uxor’ pro Ecclesia:

apud Davidem,

Sub auroram florebit, et transibit, sub vesperam ¹⁰ resecabit, exarescet, Ps. 90:6.

Footnotes: