¹ Sätt basunen för din mun! »Såsom en örn kommer fienden över HERRENS hus, eftersom de hava överträtt mitt förbund och avfallit från min lag.

² De ropa till mig: »Min Gud! Vi känna dig, vi av Israel.»

³ Men eftersom Israel har förkastat vad gott är, skall fienden jaga honom.

⁴ Själva valde de sig konungar, som icke kommo från mig; de tillsatte furstar, utan att jag fick veta något därom av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar, ty det skulle ju förstöras.

⁵ En styggelse är din kalv, Samarien! Min vrede är upptänd mot dessa människor; huru länge skola de kunna undgå straff?

⁶ Från Israel har ju kalven kommit; en konstarbetare har gjort honom, och en gud är han icke. Nej, Samariens kalv skall bliva krossad till smulor.

⁷ Ty vind så de, och storm skola de skörda. Säd skola de icke få, deras gröda skall icke giva någon föda, och giver den någon, skola främlingar uppsluka den.

⁸ Uppslukad varder Israel! Redan aktas de bland hedningarna såsom ett värdelöst ting.

⁹ Ty väl hava de dragit åstad upp till Assur, lika vildåsnor som gå sin egen väg, ja, väl vill Efraim köpslå om älskog;

¹⁰ men huru de än köpslå bland hedningarna, skall jag dock nu tränga dem tillhopa och låta dem begynna en tid av ringhet, under överkonungens förtryck.

¹¹ Eftersom Efraim har gjort sig så många altaren till synd, skola ock hans altaren bliva honom till synd.

¹² Om jag än skriver mina lagar för honom i tiotusental, så räknas de ju dock för en främlings lagar.

¹³ Såsom slaktoffergåvor åt mig offrar man kött som man sedan äter upp; HERREN har intet behag till sådana. Nu kommer han ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder; till Egypten skola de få vända tillbaka.

¹⁴ Och eftersom Israel har förgätit sin skapare och byggt sig palatser, och eftersom Juda har uppfört så många befästa städer, skall jag sända en eld mot hans städer, och den skall förtära palatsen i dem.

¹ "Put the trumpet to your lips! Something like an eagle is over Yahweh's house, because they have broken my covenant, and rebelled against my law.

² They cry to me, 'My God, we Israel acknowledge you!'

³ Israel has cast off that which is good. The enemy will pursue him.

⁴ They have set up kings, but not by me. They have made princes, and I didn't approve. Of their silver and their gold they have made themselves idols, that they may be cut off.

⁵ Let Samaria throw out his calf idol! My anger burns against them! How long will it be until they are capable of purity?

⁶ For this is even from Israel! The workman made it, and it is no God; indeed, the calf of Samaria shall be broken in pieces.

⁷ For they sow the wind, and they will reap the whirlwind. He has no standing grain. The stalk will yield no head. If it does yield, strangers will swallow it up.

⁸ Israel is swallowed up. Now they are among the nations like a worthless thing.

⁹ For they have gone up to Assyria, like a wild donkey wandering alone. Ephraim has hired lovers for himself.

¹⁰ But although they sold themselves among the nations, I will now gather them; and they begin to waste away because of the oppression of the king of mighty ones.

¹¹ Because Ephraim has multiplied altars for sinning, they became for him altars for sinning.

¹² I wrote for him the many things of my law; but they were regarded as a strange thing.

¹³ As for the sacrifices of my offerings, they sacrifice flesh and eat it; But Yahweh doesn't accept them. Now he will remember their iniquity, and punish their sins. They will return to Egypt.

¹⁴ For Israel has forgotten his Maker and built palaces; and Judah has multiplied fortified cities; but I will send a fire on his cities, and it will devour its fortresses."