The Bible

 

1 Mosebok 20:14

Study

       

14 Då tog Abimelek får och fäkreatur, tjänare och tjänarinnor och gav dem åt Abraham. Han gav honom ock hans hustru Sara tillbaka.

From Swedenborg's Works

 

Arcana Caelestia #2574

Study this Passage

  
/ 10837  
  

2574. Att orden ’och till Sarah sade han’ betecknar förnimmelse från det andliga sanna är uppenbart av det som ’Sarah som hustru’ förebildar som är det Gudomliga andliga sanna, behandlat i nr 2507, och som ’en syster’ som är det förnuftssanna, behandlat i nr 2508, och av det som ’att säga’ betyder som är att förnimma, behandlat i nr 2506. Här tilltalas Sarah som ’hustru’ och också som ’syster’ – som ’hustru’ därför att hon återlämnades till Abraham, nr 2569, som ’syster’ därför att det sägs: ’Jag ger åt din broder ett tusen siklar silver’. Och vad Abimelek sade, det förnam Sarah i sin egenskap av hustru, varför ’att säga till Sarah’ betyder att förnimma från det andliga sanna.

[2] Dessa ord innefattar, det är tydligt, djupare arkana än att de kan framställas på ett begripligt sätt. Och ifall de skulle framställas blott till någon del, så vore det nödvändigt att åtskilligt dessförinnan förklarades, som man ännu är i okunnighet om, såsom till exempel vad andligt sant är, vad som menas med förnimmelse från det andliga sanna, att Herren allena hade förnimmelse från det andliga sanna, att alldeles som Herren plantade in det förnuftssanna i det förnuftsgoda så plantade Han också in det andliga sanna i det himmelska goda, följaktligen plantade Han ständigt in Mänskligt i det Gudomliga, för att det i allt skulle föreligga ett äktenskap mellan det Mänskliga och det Gudomliga och mellan det Gudomliga och det Mänskliga. Detta och mycket annat måste först penetreras, innan innehållet i denna vers kan förklaras på ett begripligt sätt. Det nu sagda är först och främst anpassat efter änglarnas sinnen, som har förmågan att förstå det, och för vilka sinnen Ordets invärtes mening finns. För änglarna förebildas detta på himmelskt sätt, och genom detta och genom det föregående i detta kapitel bibringas de en föreställning om hur Herren gradvis kastade av Sig det mänskliga som Han hade från modern, tills Han slutligen inte längre var hennes son. Att Han inte erkände henne som Sin moder är tydligt hos Matteus 12:4649; Markus 3:3135; Lukas 8:20-21; Johan 2:4, samt också hur Han av egen makt gjorde det Mänskliga Gudomligt ända tills Han var en med Fadern, såsom Han Själv lär hos Johan 14:6, 811 och på andra ställen.

[3] Genom myriader av föreställningar och förebildningar, alla outsägliga, framställde Herren detta för änglarna i ett klart ljus. Orsaken till detta är, som framhållits, att det är anpassat till deras sinnen, och när de är medvetna om allt detta, får de uppleva sällheten av sin förståndighet och vishet. Dessutom finns det änglar, som medan de var människor, bildade sig föreställningar om Herrens Mänskliga liksom om det mänskliga hos en annan person. För att nu dessa änglar skall kunna vara tillsammans med de himmelska änglarna i det andra livet – ty i det livet sluter man sig samman, inspirerad av böjelse för det goda – skingras sådana felaktiga föreställningar som de hade om Herren, och på detta sätt fullkomnas de. Av det här nu sagda kan man inse hur kostbara för änglarna nämnda föreställningar och förebildningar är som innehålls i Ordets invärtes mening, fast dessa måhända kan synas vara av ringa värde för människan, vars föreställning om dylika ting är så dunkel att den knappast är någon föreställning alls.

  
/ 10837