From Swedenborg's Works

 

Om Himlen och om Helvetet #2

Study this Passage

  
/ 603  
  

2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en 1 , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Footnotes:

1. Att kristna utforskats i det andra livet angående den föreställning de hade om den ende Guden, och att det utrönts, att de hade en uppfattning om tre gudar Himmelska Hemligheter 2329, 5256, 10736, 10738, 10821. Att en Gudomlig Treenighet i Herren erkännes i himlen nr 14, 15, 1729, 2005, 5256, 9303.

  
/ 603  
  

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #10738

Study this Passage

  
/ 10837  
  

10738. Antequam haec dicta sunt, crediderunt quod etiam noster comitatus esset inter illos qui vellent confundere eos per ideam trium de Deo; quapropter his auditis dicebant quod a Deo, Quem tunc vocabant Dominum, etiam missi sint qui docent eos de Ipso, et quod non velint admittere advenas qui perturbant eos, imprimis per tres personas in Divinitate; quoniam sciunt quod Deus anus sit, proinde quod Divinum unum et non ex tribus unanimum, nisi velint cogitare de Deo sicut de angelo, in quo intimum vitae est quod invisibile ex quo cogitat et sapit, et externum vitae quod visibile sub humana forma, ex quo videt et agit; et procedens vitae, quod est sphaera amoris et fidei circum illum, nam unusquisque spiritus et angelus ex sphaera vitae procedentis ex illo percipitur ad distantiam qualis est quoad amorem et fidem; et quoad Dominum, quod ab Ipso procedens vitae sit ipsum Divinum quod implet caelos et facit illos, quia est ex Ipso Esse vitae 1 amoris et fidei.

[2] His auditis dicere dabatur quod talis idea 2 de trino et simul uno concordet cum idea angelica de Domino, et quod 3 sit ex ipsa doctrina Domini de Se Ipso, nam docet quod Pater et Ipse unum sint, quod Pater in Ipso et Ipse in Patre, quod qui videt Ipsum videat Patrem, ac qui credit in Ipsum credat in Patrem et cognoscat Illum, tum quod Paracletus, quem vocat Spiritum veritatis, ut et Spiritum Sanctum, procedat ab Ipso, et non loquatur a Se sed ab Ipso, per quem intelligitur Divinum procedens;

[3] et porro, quod idea 2 de trino et simul uno concordet cum Esse et Existere vitae Domini cum fuit in mundo; Esse vitae Ipsius fuit ipsum Divinum, nam conceptus est a Jehovah, et esse vitae cujusvis est a quo concipitur; Existere vitae ex illo Esse est Humanum in forma; esse vitae cujusvis hominis, quod ei a patre, vocatur anima, et existere vitae inde vocatur corpus; anima et corpus unum hominem 4 constituunt;

[4] similitudo inter utrumque est sicut inter id quod est in conatu et quod est in actu inde, est enim actus conatus agens, et sic duo unum; conatus in homine vocatur voluntas, et conatus agens vocatur actio; corpus est instrumentale per quod voluntas quae est principale agit, ac instrumentale et principale in agendo simul anum sunt; ita anima et corpus; talem ideam de anima et corpore habent angeli in caelo; inde sciunt quod Dominus Humanum Suum fecerit Divinum ex Divino in Se, quod fuit Ipsi anima ex Patre. Fides etiam recepta ubivis in Christiano orbe nec dissentit, nam illa docet, 5 Sicut corpus et anima sunt unus homo, ita etiam Deus et homo 6 in Domino est unus Christus. (Symbolum Athanasii. )

[5] Quia talis unio fuit, seu tale unum in Domino, ideo 7 non modo quoad animam sed etiam quoad corpus, quod in mundo glorificavit, resurrexit, secus ac ullus homo; de quo etiam instruit 8 discipulos, 9 dicens, Palpate Me et videte, nam spiritus carnem et ossa non habet sicut Me videtis habere, (Luc. 24:39. )

[6] Inde est quod Ecclesia 10 agnoscat omnipraesentiam Humani Ipsius in Sacramento Cenae, quod non potest agnosci nisi Humanum Ipsius etiam esset Divinum. Haec bene intellexerunt spiritus illi, nam talia cadunt in 11 intellectum spirituum angelicorum, et dixerunt 12 quod soli Domino sit potestas in caelis, et quod caeli sint Ipsius; ad quae 13 respondere datum est quod etiam id sciat Ecclesia 13 ex Ipsius Domini ore antequam ascendit in caelum, dixit enim tunc, Data est Mihi omnis potestas in caelo et in terra, (Matth. 28:18. )

Footnotes:

1. fidei et amoris

2. trium in

3. fluat

4. constituit

5. The Received Text of the Athanasian Creed is: Nam, sicut anima rationalis et caro unus est homo: ita Deus et Homo unus est Christus.

6. hoc est, Humanum Domini,

7. The Manuscript inserts quoque.

8. The Manuscript inserts suos.

9. postquam e mundo sic exivit, dicens quod non sit spiritus, sed homo ossibus et carne praeditus

10. The Manuscript inserts Christiana.

11. intelligentiam

12. The Manuscript inserts quod sciant.

13. The Manuscript inserts etiam.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.