From Swedenborg's Works

 

Om Himlen och om Helvetet #0

Study this Passage

/ 603  
  

0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

/ 603  
  

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #5923

Study this Passage

  
/ 10837  
  

5923. ‘Et omne quod videtis’: quod significet quicquid ibi apperceptum et perceptum, constat ex significatione ‘videre’ quod sit intelligere, 1 et inde percipere 2 et appercipere, de qua n. 2150, 2325, 2807, 3764, 3863, 4403-4421, 4567, 4723, 5400.

Footnotes:

1. tum

2. The Manuscript inserts ut.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #6693

Study this Passage

  
/ 10837  
  

6693. ‘Dicendo, Omnem filium qui nascitur in flumen projiciatis [illum]’: quod significet quod omnia vera quae apparent immergerent falsis, constat ex significatione ‘filii’ quod sit verum, de qua n. 489, 491, 533, 1147, 2623, 3373; ex significatione ‘nasci’ quod sit apparere, et ex significatione ‘fluminis’ quod sint illa quae sunt intelligentiae, de qua n. 108, 109, 2702, 3051, hic in opposito sensu quae contraria 1 sunt, ita falsa; quod ‘projicere’ sit immergere patet.

[2] Quod ‘flumen Aegypti’ sit contrarium intelligentiae, ita falsum constat quoque apud Esaiam,

Recedent flumina, comminuentur et exsiccabuntur fluvii Aegypti, papyri juxta flumen, juxta os fluminis, et omne semen fluminis exarescet, impelletur, et non ideo lugebunt piscatores, et tristes erunt omnes projicientes in flumen hamum, et expandentes rete super facies aquarum languescent, 19:5-8 2 ;

quod hic per ‘flumen Aegypti’ non flumen intelligatur, 3 nec piscatores per ‘piscatores’, sed quod alia quae non patent nisi sciatur quid per ‘Aegyptum’, per ‘flumen’ ibi, et per ‘piscatores’ intelligitur; si illa sciuntur, patet sensus; quod per ‘flumen Aegypti’ significetur falsum, ex singulis ibi 4 patet:

[3] apud Jeremiam,

Quis hic sicut flumen ascendit, cujus aquae sicut flumina commoventur? Aegyptus sicut flumen ascendit, et sicut flumina commoventur aquae ejus, nam dixit, Ascendam, obtegam terram, perdam urbem, et habitantes in ea, 46:7, 8;

hic quoque ‘flumen Aegypti’ pro falsis; ‘ascendere et obtegere terram’ pro Ecclesiam; ‘perdere urbem’ pro doctrinam Ecclesiae, et ‘habitantes in ea’ pro bona quae inde; quod ‘terra’ sit Ecclesia, videatur n. 6649; quod ‘urbs’ sit doctrina 5 Ecclesiae, n. 402, x2449, 3216, 4492, 4493; et quod ‘habitatores’ sint bona 6 ibi, n. 2268, 2451, 2712

[4] apud Ezechielem,

Ecce Ego contra te Pharao rex Aegypti, balaena magna, quae cubas in medio fluviorum suorum; qui dixit, Meus est fluvius, et ego feci me; propterea dabo hamos in maxillas tuas, et adhaerere faciam pisces fluviorum tuorum squamis tuis, et faciam ascendere te e medio fluviorum tuorum, et omnis piscis fluviorum tuorum in squamis tuis haereat; relinquam in deserto te, et omnem piscem fluviorum tuorum, 29:3-5, 9, 10; quid haec significant, nec quisquam scire potest absque sensu interno; quod non Aegyptus intelligatur, patet; ita nisi sciatur quid ‘Pharao’, quid ‘flumen’, quid ‘balaena’, quid 7 piscis, ' quid ‘squamae’; quod ‘Pharao’ sit naturale ubi scientificum, videatur n. 8 5160, 5799, 6015; quod ‘balaenae’ sint communia scientificorum quae in naturali, n. 42; quod ‘pisces’ sint scientifica sub communi, n. 40, 991; ‘squamae’ sunt illa quae plane externa sunt, ita sensualia, quibus scientifica quae falsa adhaerent; ex his 9 cognitis 10 patet quid ibi per ‘flumen Aegypti’ intelligitur, quod nempe falsum:

[5] apud eundem,

In die illo, quo descensurus est Pharao in infernum, lugere faciam, obtegam super eum abyssum, et inhibebo flumina ejus, et occludentur aquae magnae, 31:15:

apud Amos, Num propter hoc non commoveatur terra, et lugeat omnis habitans in ea ita ut ascendat sicut rivus tota, et expellatur, et submergatur sicut flumine Aegypti; in die illo occidere faciam solem in meridie, et obtenebrabo terram in die lucis, 8:8, 9, 9:5;

‘terra quae commovebitur’ pro Ecclesia, n. 6649, ‘submergi sicut flumine Aegypti’ pro a falsis perire; et quia falsa significantur, dicitur quod ‘occidet sol in meridie, et obtenebrabitur terra in die lucis’; per ‘occidere sol in meridie’ significatur quod bonum amoris caelestis 11 recedet, et per ‘ 12 obtenebrari terra in die lucis’ quod falsa Ecclesiam occupabunt; quod ‘sol’ sit bonum amoris caelestis, videatur n. 1529, 1530, 2441, 2495, 3636, 3643, 4060, 4696; quod ‘tenebrae’ sint falsa, n. 1839, 1860, 4418, 4531; et quod ‘terra’ sit Ecclesia, n. 82, 662, 1066, 1067, 1262, 1411, 1413, 1607, 1733, 1850, 2117, 2118 fin. , 2928, 3355, 4447, 4535, 5577; quisque videre potest quod 13 alia 14 significentur quam quae 15 apparent ibi in littera, ut quod commovebitur terra, et lugebit omnis habitans in ea, quod occidet sol in meridie, et obtenebrabitur terra in die lucis; nisi Ecclesia intelligatur per ‘terram’, falsum per ‘flumen’, amor caelestis per ‘solem’, non aliquis sensus qui explicari potest ibi invenitur.

[6] Quia ‘flumen Aegypti’ significat falsum, idcirco mandatum fuit Mosi, 16 quod Percuteret baculo super aquas fluminis illius, et quod illae inde versae sint in sanguinem, et in flumine 17 mortuus omnis piscis, et 18 fetuit flumen, Exod. 7:17, 18, 20, 21: et quoque quod Aharon extenderet manum cum baculo super fluvios, super flumina, et super stagna, 19 ex quo ascendebant ranae super terram Aegypti, Exod. 8:1, 2 [KJV 5, 6];

quod ‘aquae’ in opposito sensu significent falsa, videatur n. 790; et quia aquae sunt fluminis, est ‘flumen’ falsum in communi respective.

Footnotes:

1. The following word or phrase is crossed out in the Manuscript, but it does appear in the first edition.

2. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

3. The Manuscript inserts quis non videre potest, ita.

4. constare potest

5. ibi

6. inde

7. pisces,

8. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

9. notis

10. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

11. prorsus obscurabitur

12. obtenebrare terram

13. The Manuscript inserts prorsus.

14. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

15. sunt

16. ut

17. moreretur

18. foeteret

19. quod ascenderent

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.