The Bible

 

1 Mosebok 6

Study

   

1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem

2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.

3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»

4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.

5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,

6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.

7 Och HERREN sade: »Människorna, som jag skapade, vill jag utplåna från jorden, ja, både människor och fyrfotadjur och kräldjur och himmelens fåglar; ty jag ångrar att jag har gjort dem.»

8 Men Noa hade funnit nåd för HERRENS ögon.

9 Detta är berättelsen om Noas släkt. Noa var en rättfärdig man och ostrafflig bland sitt släkte; i umgängelse med Gud vandrade Noa.

10 Och Noa födde tre söner: Sem, Ham och Jafet.

11 Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden uppfylldes av våld.

12 Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött vandrade i fördärv på jorden.

13 Då sade Gud till Noa: »Jag har beslutit att göra ände på allt kött, ty jorden är uppfylld av våld som de öva; se, jag vill fördärva dem tillika med jorden.

14 Så gör dig nu en ark av goferträ, och inred arken med kamrar, och bestryk den med jordbeck innan och utan.

15 Och så skall du göra arken: Den skall vara tre hundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög;

16 en öppning för ljuset, en aln hög alltigenom, skall du göra ovantill på arken; och en dörr till arken skall du sätta på dess sida; och du skall inreda den så, att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.

17 Ty se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden, till att fördärva allt kött som har i sig någon livsande, under himmelen; allt som finnes på jorden skall förgås.

18 Men med dig vill jag upprätta ett förbund: du skall gå in i arken med dina söner och din hustru och dina söners hustrur.

19 Och av allt levande, vad kött det vara må, skall du föra in i arken ett par av vart slag, för att behålla dem vid liv med dig; hankön och honkön skola de vara.

20 Av fåglarna, efter deras arter, av fyrfotadjuren, efter deras arter, av alla kräldjur på marken, efter deras arter, skall ett par av vart slag gå in till dig, för att du må behålla dem vid liv.

21 Och du skall taga till dig alla slags livsmedel, sådant som kan ätas, och samla det till dig, för att det må vara dig och dem till föda.

22 Och Noa gjorde så; han gjorde i alla stycken såsom Gud hade bjudit honom.

   

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #734

Study this Passage

  
/ 10837  
  

734. In what has gone before, verses 13-end of the previous chapter dealt with truths of the understanding which the member of the Church called Noah was supplied with by the Lord prior to his being regenerated, while verses 1-5 of this chapter deal after that with goods of the will, which were also conferred on him by the Lord. And because both are dealt with it looks like a repetition. Now however verses 6-11 deal with the temptation of that man, the present verse in particular dealing with the first state and so with the onset of temptation. And anyone is able to see that further repetition occurs, for in this verse it is said that 'Noah was a son of six hundred years when the flood came to be over the earth' but in verse 11 that it occurred 'in the six hundredth year of his life, in the second month, and on the seventeenth day'. So too with verse 7 in which it is said that 'Noah entered into the ark with his sons and their wives' and the similar statement in verse 13 later on. Also verses 8-9, in which it is said that the beasts entered into the ark to Noah' and the similar statements in verses 14-16. From these considerations it is clear that this verse is in like manner a repetition of matters that have appeared already. What more can anyone see who keeps to the sense of the letter alone except the repetition of some historical event? But here as in other places not one tiny word is in any way superfluous or meaningless, for it is the Lord's Word. There is not any repetition therefore unless it is used to mean something different from before. In fact here, as previously, it is initial temptation, which involves things of his understanding, that is meant, and after that temptation of him as regards things of his will. With anyone who is to be regenerated these temptations are consecutive, for being tempted as regards things of the understanding is altogether different from being tempted as regards those of the will. Temptation as regards things of the understanding is mild, whereas temptation as regards those of the will is severe.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.