¹ Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

² Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Gog i Magogs land, mot hövdingen över Ros, Mesek och Tubal, och profetera mot honom

³ och säg: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över dig, Gog, du hövding över Ros, Mesek och Tubal.

⁴ Jag skall locka dig åstad, jag skall sätta krokar i dina käftar och föra dig ut med hela din här, hästar och ryttare, allasammans i präktig rustning, en stor skara, väpnad med skärmar och sköldar, och allasammans med svärd i hand.

⁵ Perser, etiopier och putéer är, med dem, allasammans med sköld och hjälm,

⁶ Gomer och alla dess härskaror, Togarmas folk ifrån den yttersta norden och alla dess härskaror; ja, många folk har du med dig.

⁷ Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som hava församlat sig till dig; och bliv du deras hövitsman.

⁸ När lång tid har gått, skall du bliva uppbådad; i kommande år skall du få tåga in i ett land som då har fått ro efter svärdet, och vart folk då har blivit hopsamlat från många andra folk, ja, upp till Israels berg, som så länge lågo öde, men vilkas folk då har blivit hämtat fram ifrån de andra folken, så att alla nu bo där i trygghet.

⁹ Dit skall du draga upp, du skall komma såsom ett oväder och vara såsom ett moln som övertäcker landet, du med alla dina härskaror och med många folk som följa dig.

¹⁰ Så säger Herren, HERREN: På den tiden skola planer uppstå i ditt hjärta, och du skall tänka ut onda anslag.

¹¹ Du skall säga: »Jag vill draga upp mot det obefästa landet, jag vill komma över dessa säkra, som bo där i trygghet, ja, som allasammans bo där utan murar och varken hava bommar eller portar.»

¹² Ty du vill taga rov och göra byte och vända din hand mot ödemarker som nu åter äro bebyggda, och mot ett folk som har blivit hopsamlat från hedningarna, och som nu förvärvar sig boskap och gods, där det bor på jordens mittelhöjd.

¹³ Saba och Dedan och Tarsis' köpmän och alla dess unga lejon skola då utfråga dig: »Har du kommit för att taga rov, har du församlat dina skaror till att göra byte till att föra bort silver och guld, till att taga boskap och gods, ja, till att taga stort rov?»

¹⁴ Profetera därför, du människobarn och säg till Gog: Så säger Herren HERREN: Se, på den tiden, när mitt folk Israel åter bor i trygghet, då skall du förnimma det.

¹⁵ Du skall då komma från ditt land längst uppe i norr, du själv och många folk med dig, allasammans ridande på hästar, en stor skara, en talrik här.

¹⁶ Du skall draga upp mot mitt folk Israel och komma såsom ett moln för att övertäcka landet. I kommande dagar skall detta ske; jag skall då låta dig komma över mitt land, för att folken skola lära känna mig, när jag inför deras ögon bevisar mig helig på dig, du Gog.

¹⁷ Så säger Herren, HERREN: Du är ju den om vilken jag i forna tider talade genom mina tjänare, Israels profeter, som i de tiderna, år efter år, profeterade om att jag skulle låta dig komma över dem.

¹⁸ Men på den dagen, den dag då Gog kommer över Israels land, säger Herren, HERREN, då skall jag giva luft åt min vrede.

¹⁹ Ja, i min nitälskan och min vredes eld betygar jag det: på den dagen skall det förvisso bliva en stor jordbävning i Israels land.

²⁰ Då skola de bäva för mig, både fiskarna i havet och fåglarna under himmelen och djuren på marken och alla kräldjur som röra sig på jorden och alla människor på jordens yta. Och bergen skola slås ned och klipporna störta omkull och alla murar falla till jorden.

²¹ Och jag skall båda upp svärd mot honom på alla mina berg, säger Herren, HERREN; den enes svärd skall vara vänt mot den andres.

²² Och jag skall gå till rätta med honom medelst pest och blod; och slagregn och hagelstenar, eld och svavel skall jag låta regna över honom och hans härskaror och över de många folk som följa honom.

²³ Så skall jag bevisa mig stor och helig och göra mig känd inför många folks ögon; och de skola förnimma att jag är HERREN.

¹ The vision of Isaiah the son of Amoz, which he saw concerning Judah and Jerusalem, in the days of Uzziah, Jotham, Ahaz, and Hezekiah, kings of Judah.

² Hear, heavens, and listen, earth; for Yahweh has spoken: "I have nourished and brought up children, and they have rebelled against me.

³ The ox knows his owner, and the donkey his master's crib; but Israel doesn't know, my people don't consider."

⁴ Ah sinful nation, a people loaded with iniquity, a seed of evildoers, children who deal corruptly! They have forsaken Yahweh. They have despised the Holy One of Israel. They are estranged and backward.

⁵ Why should you be beaten more, that you revolt more and more? The whole head is sick, and the whole heart faint.

⁶ From the sole of the foot even to the head there is no soundness in it: wounds, welts, and open sores. They haven't been closed, neither bandaged, neither soothed with oil.

⁷ Your country is desolate. Your cities are burned with fire. Strangers devour your land in your presence, and it is desolate, as overthrown by strangers.

⁸ The daughter of Zion is left like a shelter in a vineyard, like a hut in a field of melons, like a besieged city.

⁹ Unless Yahweh of Armies had left to us a very small remnant, we would have been as Sodom; we would have been like Gomorrah.

¹⁰ Hear the word of Yahweh, you rulers of Sodom! Listen to the law of our God, you people of Gomorrah!

¹¹ "What are the multitude of your sacrifices to me?," says Yahweh. "I have had enough of the burnt offerings of rams, and the fat of fed animals. I don't delight in the blood of bulls, or of lambs, or of male goats.

¹² When you come to appear before me, who has required this at your hand, to trample my courts?

¹³ Bring no more vain offerings. Incense is an abomination to me; new moons, Sabbaths, and convocations: I can't bear with evil assemblies.

¹⁴ My soul hates your New Moons and your appointed feasts. They are a burden to me. I am weary of bearing them.

¹⁵ When you spread forth your hands, I will hide my eyes from you. Yes, when you make many prayers, I will not hear. Your hands are full of blood.

¹⁶ Wash yourselves, make yourself clean. Put away the evil of your doings from before my eyes. Cease to do evil.

¹⁷ Learn to do well. Seek justice. Relieve the oppressed. Judge the fatherless. Plead for the widow."

¹⁸ "Come now, and let us reason together," says Yahweh: "Though your sins be as scarlet, they shall be as white as snow. Though they be red like crimson, they shall be as wool.

¹⁹ If you are willing and obedient, you shall eat the good of the land;

²⁰ but if you refuse and rebel, you shall be devoured with the sword; for the mouth of Yahweh has spoken it."

²¹ How the faithful city has become a prostitute! She was full of justice; righteousness lodged in her, but now murderers.

²² Your silver has become dross, your wine mixed with water.

²³ Your princes are rebellious, and companions of thieves. Everyone loves bribes, and follows after rewards. They don't judge the fatherless, neither does the cause of the widow come to them.

²⁴ Therefore the Lord, Yahweh of Armies, the Mighty One of Israel, says: "Ah, I will get relief from my adversaries, and avenge myself of my enemies;

²⁵ and I will turn my hand on you, thoroughly purge away your dross, and will take away all your tin.

²⁶ I will restore your judges as at the first, and your counselors as at the beginning. Afterward you shall be called 'The city of righteousness, a faithful town.'

²⁷ Zion shall be redeemed with justice, and her converts with righteousness.

²⁸ But the destruction of transgressors and sinners shall be together, and those who forsake Yahweh shall be consumed.

²⁹ For they shall be ashamed of the oaks which you have desired, and you shall be confounded for the gardens that you have chosen.

³⁰ For you shall be as an oak whose leaf fades, and as a garden that has no water.

³¹ The strong will be like tinder, and his work like a spark. They will both burn together, and no one will quench them."