Библијата

 

Hesekiel 8

Студија

   

1 Och i sjätte året, i sjätte månaden, på femte dagen i månaden, när jag satt i mitt hus och de äldste i Juda sutto hos mig, kom Herrens, HERRENS hand där över mig.

2 Och jag fick se något som till utseendet liknade eld; allt, ända ifrån det som såg ut att vara hans länder och sedan allt nedåt, var eld. Men från hans länder och sedan allt uppåt syntes något som liknade strålande ljus, och som var såsom glänsande malm.

3 Och han räckte ut något som var bildat såsom en hand och fattade mig vid en lock av mitt huvudhår; och en andekraft lyfte mig upp mellan himmel och jord och förde mig, i en syn från Gud, till Jerusalem, dit där man går in till den inre förgården genom den port som vetter åt norr, där varest avgudabelätet, det som hade uppväckt Guds nitälskan, hade sin plats.

4 Och se, där syntes Israels Guds härlighet, alldeles sådan som jag hade sett den på slätten.

5 Och han sade till mig: »Du människobarn, lyft upp dina ögon mot norr.» När jag nu lyfte upp mina ögon mot norr, fick jag se avgudabelätet, det som hade uppväckt Guds nitälskan, stå där norr om altarporten, vid själva ingången.

6 Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du vad de göra här? Stora äro de styggelser som Israels hus här bedriver, så att jag måste draga långt bort ifrån min helgedom; men du skall få se ännu flera, större styggelser.»

7 Sedan förde han mig till förgårdens ingång, och jag fick där se ett hål i väggen.

8 Och han sade till mig: »Du människobarn, bryt igenom väggen.» Då bröt jag igenom väggen och fick nu se en dörr.

9 Och han sade till mig: »Gå in och se vilka onda styggelser de här bedriva.»

10 När jag nu kom in, fick jag se allahanda bilder av vederstyggliga kräldjur och fyrfotadjur, så ock Israels hus' alla eländiga avgudar, inristade runt omkring på väggarna.

11 Och framför dem stodo sjuttio av: de äldste i Israels hus, och Jaasanja, Safans son, stod mitt ibland dem, och var och en av dem hade sitt rökelsekar i handen, och vällukt steg upp från rökelsemolnet.

12 Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du vad de äldste i Israels hus bedriva i mörkret, var och en i sin avgudakammare? Ty de säga: 'HERREN ser oss icke, HERREN har övergivit landet.'»

13 Därefter sade han till mig: »Du skall få se ännu flera, större styggelser som dessa bedriva.»

14 Och han förde mig fram mot ingången till norra porten på HERRENS hus, och se, där sutto kvinnor som begräto Tammus.

15 Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du detta? Men du skall få se ännu flera styggelser, större än dessa.»

16 Och han förde mig till den inre förgården till HERRENS hus, och se, vid ingången till HERRENS tempel, mellan förhuset och altaret, stodo vid pass tjugufem män, som vände ryggarna åt HERRENS tempel och ansiktena åt öster, och som tillbådo solen i öster.

17 Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du detta? Är det icke nog för Juda hus att bedriva de styggelser som de här hava bedrivit, eftersom de nu ock hava uppfyllt landet med orätt och åter hava förtörnat mig? Se nu huru de sätta vinträdskvisten för näsan!

18 Därför skall också jag utföra mitt: verk i vrede; jag skall icke visa någon skonsamhet och icke hava någon misskund. Och om de än ropa med hög röst inför mig, skall jag dock icke höra dem.»

   

Библијата

 

5 Mosebok 4:16

Студија

       

16 så att I icke tagen eder till, vad fördärvligt är, genom att göra eder någon beläte, något slags avgudabild, något bild av man eller av kvinna.

Од делата на Сведенборг

 

Heaven and Hell #272

Проучи го овој пасус

  
/ 603  
  

272. There is still another reason, beyond the ones already given, why angels can accept so much wisdom, a reason that in heaven is actually the primary one. It is that they are free of any selfishness; for to the extent that people are free of selfishness they can be wise in divine matters. Selfishness is what closes off our deeper natures from the Lord and heaven and opens our outer natures and turns them toward ourselves. So all people in whom that selfish love predominates are in the depths of darkness as far as heavenly realities are concerned, no matter how much light they may enjoy in regard to worldly matters. In contrast, since angels are free of that love, they enjoy the light of wisdom. The heavenly loves in which they are centered - love for the Lord and love for their neighbor - open the deeper levels because these loves come from the Lord and the Lord himself is within them. (These loves constitute heaven in general and form heaven in individuals in particular: 13-19.)

Since heavenly loves open our deeper levels toward the Lord, all the angels turn their faces toward the Lord (142): in the spiritual world love is what turns the deeper levels of every individual toward itself, and what turns the deeper levels turns the face, since the face there acts in unison with the deeper levels and is actually their outward form. Further, because love does turn the deeper levels and the face toward itself, it also unites itself to them, since love is spiritual union. Therefore it also shares what it has with them. It is from this turning and the consequent union and sharing that angels get their wisdom (all union in the spiritual world takes place according to the way people are facing, 255).

  
/ 603  
  

Thanks to the Swedenborg Foundation for the permission to use this translation.