¹ Och i sjätte året, i sjätte månaden, på femte dagen i månaden, när jag satt i mitt hus och de äldste i Juda sutto hos mig, kom Herrens, HERRENS hand där över mig.

² Och jag fick se något som till utseendet liknade eld; allt, ända ifrån det som såg ut att vara hans länder och sedan allt nedåt, var eld. Men från hans länder och sedan allt uppåt syntes något som liknade strålande ljus, och som var såsom glänsande malm.

³ Och han räckte ut något som var bildat såsom en hand och fattade mig vid en lock av mitt huvudhår; och en andekraft lyfte mig upp mellan himmel och jord och förde mig, i en syn från Gud, till Jerusalem, dit där man går in till den inre förgården genom den port som vetter åt norr, där varest avgudabelätet, det som hade uppväckt Guds nitälskan, hade sin plats.

⁴ Och se, där syntes Israels Guds härlighet, alldeles sådan som jag hade sett den på slätten.

⁵ Och han sade till mig: »Du människobarn, lyft upp dina ögon mot norr.» När jag nu lyfte upp mina ögon mot norr, fick jag se avgudabelätet, det som hade uppväckt Guds nitälskan, stå där norr om altarporten, vid själva ingången.

⁶ Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du vad de göra här? Stora äro de styggelser som Israels hus här bedriver, så att jag måste draga långt bort ifrån min helgedom; men du skall få se ännu flera, större styggelser.»

⁷ Sedan förde han mig till förgårdens ingång, och jag fick där se ett hål i väggen.

⁸ Och han sade till mig: »Du människobarn, bryt igenom väggen.» Då bröt jag igenom väggen och fick nu se en dörr.

⁹ Och han sade till mig: »Gå in och se vilka onda styggelser de här bedriva.»

¹⁰ När jag nu kom in, fick jag se allahanda bilder av vederstyggliga kräldjur och fyrfotadjur, så ock Israels hus' alla eländiga avgudar, inristade runt omkring på väggarna.

¹¹ Och framför dem stodo sjuttio av: de äldste i Israels hus, och Jaasanja, Safans son, stod mitt ibland dem, och var och en av dem hade sitt rökelsekar i handen, och vällukt steg upp från rökelsemolnet.

¹² Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du vad de äldste i Israels hus bedriva i mörkret, var och en i sin avgudakammare? Ty de säga: 'HERREN ser oss icke, HERREN har övergivit landet.'»

¹³ Därefter sade han till mig: »Du skall få se ännu flera, större styggelser som dessa bedriva.»

¹⁴ Och han förde mig fram mot ingången till norra porten på HERRENS hus, och se, där sutto kvinnor som begräto Tammus.

¹⁵ Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du detta? Men du skall få se ännu flera styggelser, större än dessa.»

¹⁶ Och han förde mig till den inre förgården till HERRENS hus, och se, vid ingången till HERRENS tempel, mellan förhuset och altaret, stodo vid pass tjugufem män, som vände ryggarna åt HERRENS tempel och ansiktena åt öster, och som tillbådo solen i öster.

¹⁷ Och han sade till mig: »Du människobarn, ser du detta? Är det icke nog för Juda hus att bedriva de styggelser som de här hava bedrivit, eftersom de nu ock hava uppfyllt landet med orätt och åter hava förtörnat mig? Se nu huru de sätta vinträdskvisten för näsan!

¹⁸ Därför skall också jag utföra mitt: verk i vrede; jag skall icke visa någon skonsamhet och icke hava någon misskund. Och om de än ropa med hög röst inför mig, skall jag dock icke höra dem.»

¹⁶ så att I icke tagen eder till, vad fördärvligt är, genom att göra eder någon beläte, något slags avgudabild, något bild av man eller av kvinna.

¹ Yahweh spoke to Moses, saying,

² "Make two trumpets of silver. You shall make them of beaten work. You shall use them for the calling of the congregation, and for the journeying of the camps.

³ When they blow them, all the congregation shall gather themselves to you at the door of the Tent of Meeting.

⁴ If they blow just one, then the princes, the heads of the thousands of Israel, shall gather themselves to you.

⁵ When you blow an alarm, the camps that lie on the east side shall go forward.

⁶ When you blow an alarm the second time, the camps that lie on the south side shall go forward. They shall blow an alarm for their journeys.

⁷ But when the assembly is to be gathered together, you shall blow, but you shall not sound an alarm.

⁸ "The sons of Aaron, the priests, shall blow the trumpets. This shall be to you for a statute forever throughout your generations.

⁹ When you go to war in your land against the adversary who oppresses you, then you shall sound an alarm with the trumpets. Then you will be remembered before Yahweh your God, and you will be saved from your enemies.

¹⁰ "Also in the day of your gladness, and in your set feasts, and in the beginnings of your months, you shall blow the trumpets over your burnt offerings, and over the sacrifices of your peace offerings; and they shall be to you for a memorial before your God. I am Yahweh your God."

¹¹ It happened in the second year, in the second month, on the twentieth day of the month, that the cloud was taken up from over the tabernacle of the testimony.

¹² The children of Israel went forward according to their journeys out of the wilderness of Sinai; and the cloud stayed in the wilderness of Paran.

¹³ They first went forward according to the commandment of Yahweh by Moses.

¹⁴ First, the standard of the camp of the children of Judah went forward according to their armies. Nahshon the son of Amminadab was over his army.

¹⁵ Nethanel the son of Zuar was over the army of the tribe of the children of Issachar.

¹⁶ Eliab the son of Helon was over the army of the tribe of the children of Zebulun.

¹⁷ The tabernacle was taken down; and the sons of Gershon and the sons of Merari, who bore the tabernacle, went forward.

¹⁸ The standard of the camp of Reuben went forward according to their armies. Elizur the son of Shedeur was over his army.

¹⁹ Shelumiel the son of Zurishaddai was over the army of the tribe of the children of Simeon.

²⁰ Eliasaph the son of Deuel was over the army of the tribe of the children of Gad.

²¹ The Kohathites set forward, bearing the sanctuary. The others set up the tabernacle before they arrived.

²² The standard of the camp of the children of Ephraim set forward according to their armies. Elishama the son of Ammihud was over his army.

²³ Gamaliel the son of Pedahzur was over the army of the tribe of the children of Manasseh.

²⁴ Abidan the son of Gideoni was over the army of the tribe of the children of Benjamin.

²⁵ The standard of the camp of the children of Dan, which was the rear guard of all the camps, set forward according to their armies. Ahiezer the son of Ammishaddai was over his army.

²⁶ Pagiel the son of Ochran was over the army of the tribe of the children of Asher.

²⁷ Ahira the son of Enan was over the army of the tribe of the children of Naphtali.

²⁸ Thus were the travels of the children of Israel according to their armies; and they went forward.

²⁹ Moses said to Hobab, the son of Reuel the Midianite, Moses' father-in-law, "We are journeying to the place of which Yahweh said, 'I will give it to you.' Come with us, and we will treat you well; for Yahweh has spoken good concerning Israel."

³⁰ He said to him, "I will not go; but I will depart to my own land, and to my relatives."

³¹ He said, "Don't leave us, please; because you know how we are to encamp in the wilderness, and you can be our eyes.

³² It shall be, if you go with us, yes, it shall be, that whatever good Yahweh does to us, we will do the same to you."

³³ They set forward from the Mount of Yahweh three days' journey. The ark of the covenant of Yahweh went before them three days' journey, to seek out a resting place for them.

³⁴ The cloud of Yahweh was over them by day, when they set forward from the camp.

³⁵ It happened, when the ark went forward, that Moses said, "Rise up, Yahweh, and let your enemies be scattered! Let those who hate you flee before you!"

³⁶ When it rested, he said, "Return, Yahweh, to the ten thousands of the thousands of Israel."