Die Bibel

 

1 Mosebok 19

Lernen

   

1 Och de två änglarna kommo om aftonen till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port. När Lot fick se dem, stod han upp och gick emot dem och föll ned till jorden på sitt ansikte

2 och sade: »I herrar, tagen härbärge i eder tjänares hus och stannen där över natten, och tvån edra fötter; sedan kunnen I i morgon bittida fortsätta eder färd.» De svarade: »Nej, vi vilja stanna på gatan över natten.»

3 Men han bad dem så enträget, att de togo härbärge hos honom och kommo in i hans hus. Och han tillredde en måltid åt dem och bakade osyrat bröd, och de åto.

4 Men innan de hade lagt sig, omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket, så många de voro.

5 Dessa kallade på Lot och sade till honom: »Var äro de män som hava kommit till dig i natt? För dem ut till oss, så att vi få känna dem.»

6 Då gick Lot ut till dem i porten och stängde dörren efter sig

7 och sade: »Mina bröder, gören icke så illa.

8 Se, jag har två döttrar, som ännu icke veta av någon man. Dem vill jag föra ut till eder, så kunnen I göra med dem vad I finnen för gott. Gören allenast icke något mot dessa män, eftersom de nu hava gått in under skuggan av mitt tak.»

9 Men de svarade: »Bort med dig!» Och de sade ytterligare: »Denne, en ensam man, har kommit hit och bor här såsom främling, och han vill dock ständigt upphäva sig som domare. Men nu skola vi göra dig mer ont än dem.» Och de trängde med våld in på mannen Lot och stormade fram för att spränga dörren.

10 Då räckte männen ut sina händer och togo Lot in till sig i huset och stängde dörren.

11 Och de män som stodo utanför husets port slogo de med blindhet, både små och stora, så att de förgäves sökte finna porten.

12 Och männen sade till Lot: »Har du någon mer här, någon måg, eller några söner eller döttrar, eller någon annan som tillhör dig i staden, så för dem bort ifrån detta ställe.

13 Ty vi skola fördärva detta ställe; ropet från dem har blivit så stort inför HERREN, att HERREN har utsänt oss till att fördärva dem.»

14 Då gick Lot ut och talade till sina mågar, som skulle få hans döttrar, och sade: »Stån upp och gån bort ifrån detta ställe; ty HERREN skall fördärva staden.» Men hans mågar menade att han skämtade.

15 När nu morgonrodnaden gick upp, manade änglarna på Lot och sade: »Stå upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar, som du har hos dig, på det att du icke må förgås genom stadens missgärning

16 Och då han ännu dröjde, togo männen honom vid handen jämte hans hustru och hans båda döttrar, ty HERREN ville skona honom; och de förde honom ut, och när de voro utanför staden, släppte de honom.

17 Och medan de förde dem ut, sade den ene: »Fly för ditt livs skull; se dig icke tillbaka, och dröj ingenstädes på Slätten. Fly undan till bergen, så att du icke förgås.»

18 Men Lot sade till dem: »Ack nej, Herre.

19 Se, din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och stor är den barmhärtighet som du gör med mig, då du vill rädda mitt liv; men jag förmår icke fly undan till bergen; jag rädes att olyckan hinner mig, så att jag omkommer.

20 Se, staden därborta ligger helt nära, och det är lätt att fly dit, och den är liten; låt mig fly undan dit -- den är ju så liten -- på det att jag må bliva vid liv.»

21 Då svarade han honom: »Välan, jag skall ock häri göra dig till viljes; jag skall icke omstörta den stad som du talar om.

22 Men skynda att fly undan dit; ty jag kan intet göra, förrän du har kommit dit.» Därav fick staden namnet Soar .

23 Då nu solen hade gått upp över jorden och Lot hade kommit till Soar,

24 lät HERREN svavel och eld regna från himmelen, från HERREN, över Sodom och Gomorra;

25 och han omstörtade dessa städer med hela Slätten och alla dem som bodde i städerna och det som växte på marken.

26 Och Lots hustru, som följde efter honom, såg sig tillbaka; då blev hon en saltstod.

27 Och när Abraham bittida följande morgon gick till den plats där han hade stått inför HERREN,

28 och blickade ned över Sodom och Gomorra och över hela Slättlandet, då fick han se en rök stiga upp från landet, lik röken från en smältugn.

29 Så skedde då, att när Gud fördärvade städerna på Slätten, tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan omstörtningen, då han omstörtade städerna där Lot hade bott.

30 Och Lot drog upp från Soar till bergsbygden och bodde där med sina båda döttrar, ty han fruktade för att bo kvar i Soar; och han bodde med sina båda döttrar i en grotta.

31 Då sade den äldre till den yngre: »Vår fader är gammal, och ingen man finnes i landet, som kan gå in till oss efter all världens sedvänja.

32 Kom, låt oss giva vår fader vin att dricka och lägga oss hos honom, för att vi må skaffa oss livsfrukt genom vår fader

33 Så gåvo de sin fader vin att dricka den natten, och den äldre gick in och lade sig hos sin fader, och han märkte icke när hon lade sig, ej heller när hon stod upp.

34 Dagen därefter sade den äldre till den yngre: »Se, jag låg i natt hos min fader; låt oss också denna natt giva honom vin att dricka, och gå du in och lägg dig hos honom, för att vi må skaffa oss livsfrukt genom vår fader

35 Så gåvo de också den natten sin fader vin att dricka; och den yngre gick och lade sig hos honom, och han märkte icke när hon lade sig, ej heller när hon stod upp.

36 Så blevo Lots båda döttrar havande genom sin fader.

37 Och den äldre födde en son, och hon gav honom namnet Moab; från honom härstamma moabiterna ända till denna dag.

38 Den yngre födde ock en son, och hon gav honom namnet Ben-Ammi; från honom härstamma Ammons barn ända till denna dag.

   

Kommentar

 

Erforschung der Bedeutung von Genesis 19

Durch New Christian Bible Study Staff (maschinell übersetzt in Deutsch)

Hier sind einige Auszüge aus Swedenborgs "Arcana Coelestia", die helfen, die innere Bedeutung dieses Kapitels zu erklären:

Himmlischen Geheimnissen 2312. In diesem Kapitel wird mit "Lot's" im inneren Sinn der Zustand der geistlichen Kirche beschrieben, die im Guten der Nächstenliebe, aber in der äußeren Anbetung ist: wie sie im Laufe der Zeit verfällt.

Himmlischen Geheimnissen 2313. Der erste Zustand dieser Gemeinde: dass sie im Guten der Liebe sind und den Herrn anerkennen, und dass sie von ihm im Guten bestätigt werden (Verse 1 bis 3); und gerettet werden (Vers 12). Der zweite Zustand: dass bei ihnen das Böse anfängt, gegen das Gute zu wirken, dass sie aber durch den Herrn kraftvoll vom Bösen abgehalten und im Guten bewahrt werden (Verse 14 bis 16). Ihre Schwachheit wird beschrieben (Vers 17); dass sie gerettet werden (Vers 19). Der dritte Zustand: dass sie nicht mehr aus der Neigung zum Guten denken und handeln, sondern aus der Neigung zur Wahrheit (Verse 18 bis 20); und dass sie gerettet sind (Vers 23). Der vierte Zustand: dass die Neigung zur Wahrheit vergeht, wie Lots Frau zur Salzsäule wird (Vers 26). Der fünfte Zustand: dass ein unreines oder falsches Gut nachfolgt, wie bei Lot in der Höhle des Berges (Vers 30). Der sechste Zustand: dass auch dieses Gut noch mehr verfälscht und verfälscht wird (Verse 31 bis 33); und ebenso die Wahrheit (Verse 34, 35). Dass daraus ein gewisser Schein einer Kirche gezeugt und geboren wird, deren Gutes, so genannt, "Moab" ist, und deren Wahrheit, auch so genannt, der "Sohn Ammons" ist (Verse 36 bis 38).

Himmlischen Geheimnissen 2314. Weiter: Im inneren Sinn wird mit den "Einwohnern von Sodom" der Zustand derjenigen innerhalb derselben Kirche beschrieben, die gegen das Gute der Nächstenliebe sind, und wie im Laufe der Zeit das Böse und Falsche bei ihnen zunimmt, bis sie nichts als Böses und Falsches haben.

Himmlischen Geheimnissen 2315. Ihr erster Zustand: dass sie gegen das Gute der Nächstenliebe und gegen den Herrn sind (Verse 4, 5). Ihr zweiter Zustand: dass sie, obwohl sie über das Gute der Nächstenliebe und über die Wonnen ihrer Zuneigung, die sie genießen sollten, unterrichtet sind, hartnäckig sind und das Gute ablehnen (Verse 6 bis 8). Dass sie auch versuchen, das Gut der Nächstenliebe selbst zu zerstören, dass aber der Herr sie schützt (Verse 9, 10). Der dritte Zustand: dass sie schließlich so werden, dass sie nicht einmal die Wahrheit und das Gute sehen können, noch weniger, dass die Wahrheit zum Guten führt (Vers 11). Dass sie vom Bösen und von der Falschheit besessen sind, so dass sie nicht anders können, als unterzugehen (Vers 13). Der vierte Zustand: ihre Vernichtung (Vers 24); und dass alle Güter und Wahrheiten von ihnen getrennt sind (Vers 25).

Himmlischen Geheimnissen 2316. Dass die Guten von den Bösen getrennt werden und dass die Guten durch den göttlich gewordenen Menschen des Herrn gerettet werden (Verse 27-29).

Die Bibel

 

Matteus 7:20

Lernen

       

20 Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --