Här är vi på 2000-talet. Vi vet att universum är en enorm plats. Vi spricker bara av vetenskaplig kunskap. Men hur har vi det med de ännu större idéerna? Våra mänskliga samhällen verkar radera dem eller ignorera dem - kanske tror vi att vi är för upptagna för dem.

Här på webbplatsen New Christian Bible Study, kommer vi att utveckla trenden. Vi vill utforska de stora idéerna som ger oss en ram för att leva bättre liv. Här är en början på en lista med stora idéer ur ett nytt kristen perspektiv. För varje idé finns det en fotnot som listar några referenser i Swedenborgs teologiska verk:

1. Gud existerar. Bara en Gud, som skapade och upprätthåller hela universumet i alla dess dimensioner, andliga och fysiska. ¹

2. Guds väsen är kärleken själv. Det är kraften som driver allt. ²

3. Guds väsen blir till, det vill säga att den existerar, i och genom skapelsen. ³

4. Det finns nivåer eller grader av skapelse - allt från andliga som vi inte kan upptäcka med våra fysiska sinnen eller sensorer, till nivån i det fysiska universum där det mesta av vår medvetenhet är när vi lever här. ⁴

5. Det skapade universum härstammar från Gud, och det upprätthålls av Gud, men på ett viktigt sätt är det separerat från Gud. Han vill att det ska vara separat så att friheten kan existera. ⁵

6. Gud fungerar från kärlek genom visdom - villiga goda saker och förståelse för hur de ska åstadkommas. ⁶

7. Den fysiska skapelsenivån finns för att ge människor en möjlighet att välja i frihet, med rationalitet, oavsett om man erkänner eller samarbetar med Gud eller inte. ⁷

8. Gud ger alla människor överallt, oavsett religion, frihet att välja att leva ett kärleksliv till Gud och till grannen. ⁸

9. Gud älskar alla. Han vet att sann lycka bara kommer när vi är osjälviska; när vi verkligen motiveras av en kärlek till Herren som är grundad i en kärlek till grannen. Han strävar efter att leda alla, men kommer inte att tvinga oss att följa mot vår vilja. ⁹

10. Gud dömer oss inte. Han berättar vad som är bra och vad som är ont, och flyter in i våra sinnen för att leda oss mot det goda. Men vi är fria att avvisa hans ledande och istället välja att älska oss själva mest. Dag för dag skapar vi vanor av generositet eller själviskhet och lever ut ett liv i enlighet med dessa vanor. Dessa vanor blir de verkliga "oss", vår härskande kärlek. ¹⁰

11. Våra fysiska kroppar dör så småningom, men den andliga delen av våra sinnen fortsätter. Det har redan fungerat på ett spirituellt plan, men vår medvetenhet förändras - så att vi blir fullt medvetna om den andliga verkligheten. ¹¹

Fotnoter:

71. It Is a Law of Divine Providence That We Should Act in Freedom and in Accord with Reason

It is generally recognized that we have a freedom to think and intend whatever we wish but not a freedom to say whatever we think or to do whatever we wish. The freedom under discussion here, then, is freedom on the spiritual level and not freedom on the earthly level, except to the extent that the two coincide. Thinking and intending are spiritual, while speaking and acting are earthly.

There is a clear distinction between these kinds of freedom in us, since we can think things that we do not express and intend things that we do not act out; so we can see that the spiritual and the earthly in us are differentiated. As a result, we cannot cross the line from one to the other except by making a decision, a decision that can be compared to a door that has first to be unlocked and opened.

This door stands open, though, in people who think and intend rationally, in accord with the civil laws of the state and the moral laws of society. People like this say what they think and do what they wish. In contrast, the door is closed, so to speak, for people who think and intend things that are contrary to those laws. If we pay close attention to our intentions and the deeds they prompt, we will notice that there is this kind of decision between them, sometimes several times in a single conversation or a single undertaking.

I mention this at the outset so that the reader may know that "acting from freedom and in accord with reason" means thinking and intending freely, and then freely saying and doing what is in accord with reason.

479. Att människan efter döden är sin kärlek eller sin vilja, har visats mig genom mångfaldig erfarenhet. Hela himlen är indelad i samfund i enlighet med skiljaktigheterna i kärlekens goda, och varje ande som upplyftes till himlen och blir en ängel föres till det samfund, där hans kärlek är, och när han kommer dit, är han liksom hos sig själv och såsom hemma, där han är liksom född. Detta förnimmer ängeln och förenas där med dem som är lika honom själv. När han går bort därifrån och kommer till ett annat ställe, är det hela tiden något som strävar emot, och är det ett tillstånd av längtan efter att återvända till sina likar, således till sin rådande kärlek. Så ske sammanslutningar i himlen, så också i helvetet, där de också sammanslutas i enlighet med kärleksarter som är motsatta de himmelska. Att himlen består av samfund och likaså helvetet, och att de alla är åtskilda i enlighet med kärlekens skiljaktigheter, kan ses ovan (nr 41-50 och nr 200-212). Att människan efter döden är sin kärlek, kan också vara tydligt därav, att då avlägsnas och liksom borttages från henne vad som inte utgör ett med hennes rådande kärlek. Från den som är god avlägsnas och liksom borttages allt som är motstridigt och inte överensstämmande, och så införes han i sin kärlek. På samma sätt är det med den som är ond, men med den skillnaden, att från honom borttagas sanningarna, medan det är falskheterna som borttagas hos den gode, tills slutligen var och en blir sin kärlek. Detta sker, när människoanden föres in i det tredje tillståndet, varom i det följande. När detta har skett, vänder han sitt ansikte beständigt till sin kärlek, som han oavbrutet har för ögonen, vart han än vänder sig (se ovan nr 123 124). Alla andar kunna ledas vart som helst efter behag, om de bara hållas i sin rådande kärlek, och de kunna inte stå emot, även om de veta, att så sker, och tänka, att de skola göra motstånd. Flera gånger har det försökts, om de kunde handla emot den, men förgäves. Deras kärlek är som ett band eller som ett rep, varmed de är liksom ombundna, och medelst vilket de kunna dragas, och som de inte kunna frigöra sig från. På liknande sätt är det med människorna i världen, som deras kärlek också leder, och genom sin kärlek ledas de av andra, men än mer är det så, när de bliva andar, eftersom det då inte är tillåtet att för syns skull visa en annan kärlek och låtsa någon som inte är ens egen. Att människans ande är sin rådande kärlek, visar sig klart i varje umgänge i det andra livet, ty i den mån någon handlar och talar i överensstämmelse med en annans kärlek, i samma mån blir denne helt och hållet synlig med hela ansiktet, muntert och livligt. Men i den mån någon handlar och talar emot hans kärlek, i samma mån begynner hans ansikte att förändras, fördunklas och inte synas, och till sist försvinner han helt och hållet som om han inte hade varit där. Jag har ofta förundrat mig över, att det förhåller sig så, eftersom något sådant ej kan förekomma i världen; men det har blivit mig sagt, att något liknande sker med anden i människan, som, när den vänder sig bort från en annan, inte längre är i hans åsyn. Att anden är sin rådande kärlek, har även blivit klart därutav, att varje ande tar fatt på och tillägnar sig allt som överensstämmer med hans kärlek samt förkastar och avlägsnar ifrån sig allt som inte överensstämmer. Det är med vars och ens kärlek som med svampaktigt och poröst trä, som uppsuger sådana vätskor som befordra dess tillväxt och bortstöter andra; och det är med den som med alla slags djur, som känna sin föda och söka efter det som stämmer överens med deras natur och vända sig bort från det som inte överensstämmer. Varje kärlek vill nämligen näras av sitt eget, en ond kärlek av falskheter och en god kärlek av sanningar. Det har flera gånger blivit mig givet att se, hur vissa enkla goda ville undervisa de onda om sanningar och det goda, men vid undervisningen flydde dessa långt bort, och när de kom till sina egna, grepo de med mycken begärlighet efter falskheter, som stämde överens med deras kärlek. Jag har också sett goda andar tala med varandra om sanningar, som de närvarande goda begärligt åhörde, men de onda, som också voro närvarande, visade ingen uppmärksamhet, alldeles som om de inte hörde någonting. I andarnas värld synas vägar, av vilka en del leda till himlen, andra till helvetet, var och en till något samfund. De goda andarna gå inte andra vägar än de som leda till himlen och till det samfund som är i deras kärleks goda och se inte de vägar som gå i annan riktning. De onda andarna däremot gå inte andra vägar än de som leda till helvetet och till det samfund där som är i deras kärleks onda. Vägar som gå i annan riktning se de ej, och om de se dem, så vilja de dock inte gå dem. Sådana vägar i den andra världen är verkliga företeelser, som motsvarar sanningar och falskheter, varför »vägar» i Ordet beteckna dessa ¹ . Av dessa bevis från erfarenhet har det bestyrkts, vad som förut har sagts från förnuftet, nämligen att varje människa efter döden är sin kärlek och sin vilja. Det säges vilja eftersom viljan hos var och en är hans kärlek.

Fotnoter: