Библијата

 

Genesis 19

Студија

   

2 Iṇṇ-asan: «Oṇsayaq-qawan, məssaw-i, a-di-tagim sadkal n a-du-təṃṃəram ehan-in, ehan n əkli-nnawan, təšširədam iḍaran-nawan, taṇsim ɣur-i, ṭufat tənzəyam, təggəzam tarrayt-nawan.» «Kala, əṇṇan-as, ad-naṇsu daɣ tarrayt daɣ aṃṃas n əɣrəm.»

3 Mišan Lot iḍgaz wəllen har ardan s iki n ahan-net. Ig-asan imeṇsewan, issəŋŋ-asan tagəlla, ətšan.

4 Harwa da wər əṇsen as əɣalayɣalayan meddan ən Sədom ehan-net, win maḍrornen əd win waššarnen kul əllan əddi, wər din-iqqim waliyyan.

5 Əɣran Lot əṇṇan-as: «Magan meddan win d-edwanen ehan-nak? Suɣəb-tan-du. A nara a dər-san nag'əzzəna.»

6 Iqqab-du Lot dat ahan ihar-t-idu dəffər-əs.

7 Təzzar iṇṇ-asan: «Kala, kala, imidawan-in, ad-wər-tagim ark-əmazal di.

8 Ələɣ šibararen ṣanatat wər nəzday meddan, a-dawan-tanat-akfa, tagim-asnat a wa taram. Mišan ad wər təɣšədam arat i meddan a da, imagaran-in a əṃosan, əhan taɣlift-in.»

9 «Əg̣məd a di! əjjəwwaban-as. Kay iṃan-nak amagar a təṃosa, tarəɣ a-dana-taga əššəriɣa daɣ akal-nana. Ad-ak-nagu aššar ogaran wa dasan-za-nagu!» Əbdaɣan-in Lot əs təɣurad əhozan-du imi n ahan fəl a-tt-arzin.

10 Assaɣa di ad obəzan meddan ann əššin, Lot, əgan-t-id daɣ aṃṃas n ahan təzzar əlasan-tu təməhirt.

11 S ig'a wen meddan win əllanen dat ahan əwatan-tan əs taḍḍarɣalt win maḍrornen əd win waššarnen, haras orn-asan ad əṣṣənan dad illa əmi n ahan. Əṇṇan meddan ann əššin i Lot: «Awak əllan-tu marwan-nak da? Əḍaggal, bararan, šibararen, madeɣ imarwan a əqqalan, əkkəs-tan daɣ əɣrəm a, fəlas ahluk a tu-za-nagu. Šiɣəttas-net aggotnen oṣanat-in Əməli, issokanaq-q-idu a-tu-nəhlək.»

14 Lot deɣ ikka iḍulan-net imal-asan: «Tarmad! Əg̣mədat edagg a da fəlas Əməli ad-ihlək aɣrəm a da.» Mišan əɣilan as addal a itag.

15 Ɣur təɣəttawt n azaɣan, əḍgazan angalosan Lot fəl ad-aglu: «Əbəz tarrayt! əṇṇan-as. Ədkəl taɣur-ək əd təbararen-nak an ṣanatat, amər wər iga a di a-kawan-əg̣mədan ṃan, as irzam əɣrəm aššar-net.»

16 As ənayan meddan as Lot ih-ay sandad, əbazan-tu s əfus ənta əd taɣur-əs əd təbararen-net an ṣanatat əkkasan-tu daɣ əɣrəm, fəlas Əməli a das ihanatten.

17 As tan əkkasan daɣ əɣrəm iṇṇa iyyan daɣ-san i Lot: «Daggag fəl ad-tassafsa təmməddurt-nak, a du wər təṣwəḍa dəffər-ək, ad wər təsəlluleɣ iṃan-nak daɣ aṃadal a da, ḍaggag s ədɣaɣ made təhləka.»

18 Ijjəwwab Lot: «Kala, kala, məšš-i, ad wər təgməya daɣ əkli-nnak a di!

19 Əṣṣanaɣ as əgrawa arraxmat aṃaran təhəkkawt zəwwərat as di-tog̣aza iṇfas-in. Mišan nak wər əfrega azzal har ədɣaɣ dat ad-i-d-awəḍ albas, təzzar ib-i.

20 Təhaṇṇaya a wen ən təɣrəmt ten ? Təkna ihəz fəl ad-azəla har den. Taɣrəmt ənḍərrat a təṃos, ayy-i a daɣ-as əlɣəsa fəl a daɣ-as əgrəwa efsan ən təməddurt-in.»

21 «Ənta di da, iṇṇ-as, ardeɣ-ak tolas s ad wər igrew arat waliyyan taɣrəmt ta as təganna.

22 Aglu tarmad, əlɣəs, fəlas wər əfrega igi n arat iket wər teweda.» (Təmməḍrəyt ən təɣrəmt ta ənta a fəlas itawagga eṣəm Tsohar)

23 Təfuk tətag̣azzay as din-ewad Lot Tsohar.

24 Assaɣa wen da a dd-issərtak Əməli əlkəbrit ibilaglagan daɣ jənnawan fəl Sədom əd Gamora.

25 Issəba tamayyamayt ən ɣərman win əd tatawla ket-net əd win tan əzdaɣnen d annabatan n aṃadal.

26 Tanṭut ən Lot a din təṣwadat dəffər-əs təqqal əwelwel n əsaləɣ.

27 Ibrahim inzay ṭufat s adag wa daɣ d-iqqal dəffər Əməli as dər-əs imməgrad.

28 Iṣwad daɣ anamod ən Sədom əd Gamora əd tatawla kul, ihaṇṇay əhu itag̣azzay daɣ aṃadal olan d eqqad zəwwəran.

29 Assaɣa wa d-ihlak Əməli iɣərman əd tatawla win as kala tan təha təməɣsurt ən Lot, ikta-ddu Məššina Ibrahim təzzar issəfsa Lot daɣ əlmihlak.

30 Lot iggəlat daɣ Tsohar iɣsar daɣ ədɣaɣ, ənta əd təbararen-net, id fəlas təh-ay ṭasa daɣ Tsohar. Izdaɣ əɣəɣi ənta əd təbararen-net an ṣanatat.

31 Təṇṇa ta waššarat i ta ənḍərrat: «Abba-nnana iwaššaran, amaran wər t-əllen meddan daɣ əhazi əngəm akkin-ana-du, a wa itawaggan daɣ əddənet kul.

32 Ayaw ad-naššašu abba-nnana esmad, a dər-əs nənəməṇsu fəl a-tu-nakfu əzzurriya.»

33 Təzzar əššəšwanat abba-nnasnat esmad ahad wədi, tənamaṇsa dər-əs ta waššarat wər ila iggi y asarod-net wala taṇakra-nnet.

34 As ṭufat təṇṇa i tamaḍrayt-net: «Əssirtaya iṃan-nin d abba-nin əṇdod, šašwanaq-qu esmad tolas ahad a tənəməṇsa dər-əs kam da fəl a-tu-nakfu əzzurriya.»

35 Ahad wədi ənta da sammaswadnat abba-nnasnat tolas tənamaṇsa dər-əs ta n tamaḍrayt, daɣ-as wər ila iggi y asarod-net wala taṇakra-nnet.

36 Əmmək wa da as əganat təbararen ən Lot šidusen əs ši-ssanat.

37 Ta waššarat təgraw barar təg-as eṣəm Mohab, ənta a dd-əg̣madan Kəl Mohab win n azala.

38 Ta ənḍərrat ənta da təgraw barar təg-as eṣəm Ben-Hammi, ənta a dd-əg̣madan Kəl Hammon win n azala.

   

Од делата на Сведенборг

 

Arcana Coelestia #2418

Проучи го овој пасус

  
/ 10837  
  

2418. 'Do not halt in all the plain' means he was not to linger over any one of these. This is clear from the meaning of 'a plain' as every aspect of doctrine, dealt with immediately below. What not lingering over any one of them entails will be stated at verse 26, where Lot's wife is referred to as looking back behind him. That 'a plain' in the Word means all aspects of that doctrine is clear in Jeremiah,

He who lays waste will come to every city, and no city will escape; and the valley will perish, and the plain will be destroyed. Jeremiah 48:8.

'City' stands for false doctrinal teaching, 'the plain' for all aspects of that doctrine. In John,

When the thousand years have come to an end Satan will be loosed from his prison, and will come out to deceive the nations which are at the four corners of the earth, Gog and Magog, to gather them for battle; their number is like the sand of the sea. They went up therefore over the whole plain of the earth, and surrounded the camp of the saints; but fire came down from God out of heaven and consumed them. Revelation 20:7-9.

Here 'Gog and Magog' stands for people whose worship was external devoid of internal and so had become idolatrous, 1151. 'The plain of the earth' stands for the Church's matters of doctrine which they lay waste, 'the camp of the saints' for goods that flow from love and charity. 'Consumed by fire from God out of heaven' is similar in meaning to that regarding the men of Sodom and Gomorrah, in verse 24. Also in Jeremiah 33:13 matters of doctrine regarding charity are called 'cities of the mountain' and matters of doctrine regarding faith 'cities of the plain'.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.