Библијата

 

Sakaria 14

Студија

   

1 Se, en dag skall komma, en HERRENS dag, då man i dig skall utskifta byte.

2 Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem; och staden skall intagas, och husen skola plundras och kvinnorna skändas. Och hälften av folket i staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden därav skall icke bliva utrotad ur staden;

3 ty HERREN skall draga ut och strida mot de folken, såsom han stridde förr på drabbningens dag.

4 Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, gent emot Jerusalem, österut; och Oljeberget skall rämna mitt itu, mot öster och väster, till en mycket stor dal, i det att ena hälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften därav mot söder.

5 Och I skolen fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellan bergen skall räcka ända till Asel; I skolen fly, såsom I flydden för jordbävningen i Ussias, Juda konungs, tid. Då skall HERREN, min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig.

6 Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bliva borta, ty himlaljusen skola förmörkas.

7 Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer.

8 Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.

9 Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall HERREN vara en, och hans namn ett.

10 Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall då förvandlas till en slättmark; men själva staden skall trona på sin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten och Hananeltornet och till de kungliga vinpressarna;

11 och folket skall bo där i ro och icke mer givas till spillo, ty Jerusalem skall trona i trygghet.

12 Men denna hemsökelse skall HERREN låta drabba alla de folk som drogo ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu stå på sina fötter; deras ögon skola ruttna i sina hålor och deras tunga skall ruttna i deras mun.

13 Och det skall ske på den tiden att HERREN skall sända en stor förvirring bland dem; de skola bära hand på varandra, och den enes hand skall lyftas mot den andres.

14 Också Juda skall strida mot Jerusalem. Och skatter skola samlas tillhopa från alla folk runt omkring: guld, silver och kläder i stor myckenhet.

15 En likadan hemsökelse skall ock drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur som finnas där i lägren.

16 Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem skola år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.

17 Men om någon av jordens folkstammar icke drager upp till Jerusalem, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, då skall över den icke komma något regn.

18 Om Egyptens folkstam icke drager åstad och kommer ditupp, så skall ej heller över den komma regn. Detta bliver den hemsökelse som HERREN skall låta drabba de folk som icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.

19 Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skola ock alla andra folk drabbas av sin synd, om de icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.

20 På den tiden skall på hästarnas bjällror stå att läsa: »Helgad åt HERREN», och grytorna i HERRENS hus skola vara såsom offerskålarna framför altaret.

21 Och var gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt HERREN Sebaot, så att var och en som vill offra kan komma och taga en sådan och koka i den. Och ingen kanané skall mer finnas i HERREN Sebaots hus, på den tiden.

   

Коментар

 

Altare

  

Det första altaret som nämns i Ordet byggdes av Noah efter att han kom ut ur arken. På det altaret offrade han rena djur till Herren. Berg representerar Herren eftersom de är höga, och vi måste lyfta våra tankar över världsliga saker när vi "pratar" med Herren. Ett altare är ett litet konstgjort berg, men när det används i tillbedjan kan man tänka på denna tankeupphöjning, och elden och röken sänds upp som symboliskt skickas till Herren. De flesta altare gjordes av ogjorda stenar. Stenar representerar sanningar och stenar som inte har formats av män representerar sanningar från Ordet, sanningar som inte har förfalskats. De rena djuren representerar bra saker, välgörenhetsåtgärder som görs för att de har rätt, och de rena fåglarna representerar tankar om doktrin och handlingar och om vad som är rätt. Så att presentera dessa saker är ett erkännande av att vi har dem från Herren och tackar honom för dem.

I det israelitiska tabernaklet representerade brännofferet altaret erkännandet av det goda och rökelsens altare som sanningen. Av detta skäl var detta större altare, som var utanför dörren, tillverkat av mässing som betyder naturligt gott, och rökelsealteret gjordes av guld som betyder kärlek till Herren från vilken kommer sanningen.

(Референци: Himmelska Hemligheter 921, 1298, Arcana Coelestia 1298 [2], [3], 10177)

Од делата на Сведенборг

 

Arcana Coelestia #9485

Проучи го овој пасус

  
/ 10837  
  

9485. 'And they are to make an ark' means the inmost heaven. This is clear from the meaning of 'an ark' as the inmost heaven; for 'the Testimony' or 'the Law' in the ark means the Lord, the reason for this being that 'the Testimony' is Divine Truth, and Divine Truth is the Lord in heaven, see below in 9503. So this then is why 'an ark' means the inmost heaven. The ark was therefore a most holy object, and it was worshipped by the people as Jehovah since Jehovah was thought to dwell there, between the cherubs, as is clear in David,

We heard [of Him] in Ephrathah. We will enter His dwelling-place, we will bow down at His footstool. Arise, O Jehovah, to Your resting-place, You and the ark of Your strength. Psalms 132:6-8.

This refers to the Lord, Ephrathah being Bethlehem, where the Lord was born, Micah 5:2; Matthew 2:6. 'Dwelling-place' means heaven where the Lord is; and 'You and the ark of Your strength' means the Lord and a representative of Him.

[2] The fact that the ark is a representative of the Lord is evident in Jeremiah,

I will bring you back to Zion. In those days they will say no more The ark of the covenant; neither will it come to mind, 1 nor will they make mention of it, nor will they desire it, nor will it be restored any more. At that time they will call Jerusalem the throne of Jehovah, and all the nations will be gathered to it, because of Jehovah's name, to Jerusalem. Jeremiah 3:14, 16-17.

This refers to a new Church. The representative of the former Church, which representative is to be done away with at that time, is meant by 'the ark', which will not be spoken of any more, come to mind, or be restored - 'Jerusalem', to which the nations will be gathered, being that new Church. From this it evident that 'the ark' means a representative of the Lord and the worship of Him in the Church, in the same way as 'the continual [sacrifice]' and 'the dwelling-place of [His] sanctuary' do in Daniel 8:11.

[3] The fact that the ark was worshipped as Jehovah by the Israelite and Jewish people and the fact that He was thought to dwell there, between the cherubs, is evident in the second Book of Samuel,

David caused the ark of God to go up, [the ark] on which His name is invoked - the name of Jehovah Zebaoth, who sits above it on the cherubs. 2 Samuel 6:2.

And in Moses,

Whenever the ark travelled Moses said, Arise, O Jehovah, let Your enemies be scattered, and let those who hate You flee before Your face. Whenever it came to rest he said, Return, O Jehovah, to the myriads of the thousands of Israel. Numbers 10:33-36.

The reason why the inmost heaven was meant by 'the ark' was that all the tabernacle or tent represented the whole angelic heaven, the lowest part of it being represented by the court, the middle part of it by the dwelling-place where the priest ministered, and the inmost by the dwelling-place inside the veil where the ark containing the Testimony was.

Фусноти:

1. literally, nor will it come up onto the heart

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.