Die Bibel

 

1 Mosebok 28

Lernen

   

1 Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom; och han bjöd honom och sade till honom: »Tag dig icke till hustru någon av Kanaans döttrar,

2 utan stå upp och begiv dig till Paddan-Aram, till Betuels, din morfaders, hus, och tag dig en hustru därifrån, någon av Labans, din morbroders, döttrar.

3 Och må Gud den Allsmäktige välsigna dig och göra dig fruktsam och föröka dig, så att skaror av folk komma av dig;

4 må han giva åt dig Abrahams välsignelse, åt dig och din säd med dig, så att du får taga i besittning det land som Gud har givit åt Abraham, och där du nu bor såsom främling.»

5 sände Isak åstad Jakob, och denne begav sig till Paddan-Aram, till araméen Laban, Betuels son, som var broder till Rebecka, Jakobs och Esaus moder.

6 När nu Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt honom till Paddan-Aram för att därifrån taga sig hustru -- ty han hade välsignat honom och bjudit honom och sagt: »Du skall icke taga till hustru någon av Kanaans döttrar» --

7 och när han såg att Jakob hade lytt sin fader och moder och begivit sig till Paddan-Aram,

8 då märkte Esau att Kanaans döttrar misshagade hans fader Isak;

9 och Esau gick bort till Ismael och tog Mahalat, Abrahams son Ismaels dotter, Nebajots syster, till hustru åt sig, utöver de hustrur han förut hade.

10 Men Jakob begav sig från Beer-Seba på väg till Haran.

11 Och han kom då till den heliga platsen och stannade där över natten, ty solen hade gått ned; och han tog en av stenarna på platsen för att hava den till huvudgärd och lade sig att sova där.

12 Då hade han en dröm. Han såg en stege vara rest på jorden, och dess övre ände räckte upp till himmelen, och Guds änglar stego upp och ned på den.

13 Och se, HERREN stod framför honom och sade: »Jag är HERREN, Abrahams, din faders, Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag giva åt dig och din säd.

14 Och din säd skall bliva såsom stoftetjorden, och du skall utbreda dig åt väster och öster och norr och söder, och alla släkter på jorden skola varda välsignade i dig och i din säd.

15 Och se, jag är med dig och skall bevara dig, varthelst du går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land; ty jag skall icke övergiva dig, till dess jag har gjort vad jag har lovat dig.»

16 När Jakob vaknade upp ur sömnen sade han: »HERREN är sannerligen på denna plats, och jag visste det icke!»

17 Och han betogs av fruktan och sade: »Detta måste vara en helig plats, här bor förvisso Gud, och här är himmelens port

18 Och bittida om morgonen stod Jakob upp och tog stenen som han hade haft till huvudgärd och reste den till en stod och göt olja därovanpå.

19 Och han gav den platsen namnet Betel; förut hade staden hetat Lus.

20 Och Jakob gjorde ett löfte och sade: »Om Gud är med mig och bevarar mig under den resa som jag nu är stadd på och giver mig bröd till att äta och kläder till att kläda mig med,

21 så att jag kommer i frid tillbaka till min faders hus, då skall HERREN vara min Gud;

22 och denna sten som jag har rest till en stod skall bliva ett Guds hus, och av allt vad du giver mig skall jag giva dig tionde.»

   

Aus Swedenborgs Werken

 

Arcana Coelestia #3668

studieren Sie diesen Abschnitt

  
/ 10837  
  

3668. And will make thee fruitful and multiply thee. That this signifies the derivative goods and truths, is evident from the mention of “being fruitful,” as having reference to good; and of “being multiplied,” as having reference to truth (n. 43, 55, 913, 983, 2846, 2847).

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Foundation for the permission to use this translation.

Aus Swedenborgs Werken

 

Arcana Coelestia #3547

studieren Sie diesen Abschnitt

  
/ 10837  
  

3547. Verses 18-20. And he came unto his father and said, My father; and he said, Behold me, who art thou my son? And Jacob said unto his father, I am Esau thy firstborn; I have done according as thou spokest unto me; arise I pray thee, sit, and eat of my hunting, that thy soul may bless me. And Isaac said unto his son, How is it that thou hast hastened to find it, my son? And he said, Because Jehovah thy God made it come to meet my face. “And he came unto his father and said, My father; and he said, Behold me, who art thou my son?” signifies a state of perception from the presence of that truth; “and Jacob said unto his father,” signifies the observation of natural truth; “I am Esau thy firstborn,” signifies that it believed that it was natural good itself; “I have done according as thou spokest unto me” signifies obedience; “arise I pray thee, sit, and eat of my hunting,” signifies the truth of the affection of such good; “that thy soul may bless me,” signifies conjunction; “and Isaac said unto his son,” signifies perception; “how is it that thou hast hastened to find it, my son?” signifies production so speedy, “and he said, Because Jehovah thy God made it come to meet my face,” signifies providence.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Foundation for the permission to use this translation.