Bible

 

1 Mosebok 22

Studie

   

1 En tid härefter hände sig att Gud satte Abraham på prov. Han sade till honom: »Abraham!» Han svarade: »Här är jag.»

2 Då sade han: »Tag din son Isak, din ende son, som du har kär, och gå bort till Moria land, och offra honom där såsom brännoffer, på ett berg som jag skall säga dig.»

3 Bittida följande morgon lastade Abraham sin åsna och tog med sig två sina tjänare och sin son Isak; och sedan han hade huggit sönder ved till brännoffer, bröt han upp och begav sig på väg till den plats som Gud hade sagt honom.

4 När nu Abrahamtredje dagen lyfte upp sina ögon och fick se platsen på avstånd,

5 sade han till sina tjänare: »Stannen I här med åsnan; jag och gossen vilja gå ditbort. När vi hava tillbett, skola vi komma tillbaka till eder.»

6 Och Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak, men själv tog han elden och kniven, och de gingo så båda tillsammans.

7 talade Isak till sin fader Abraham och sade: »Min fader!» Han svarade: »Vad vill du, min son?» Han sade: »Se, här är elden och veden, men var är fåret till brännoffret?»

8 Abraham svarade: »Gud utser nog åt sig fåret till brännoffret, min son.» Så gingo de båda tillsammans.

9 När de nu hade kommit till den plats som Gud hade sagt Abraham, byggde han där ett altare och lade veden därpå, sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden.

10 Och Abraham räckte ut sin hand och tog kniven för att slakta sin son.

11 Då ropade HERRENS ängel till honom från himmelen och sade: »Abraham! Abraham!» Han svarade: »Här är jag.»

12 Då sade han: »Låt icke din hand komma vid gossen, och gör honom intet; ty nu vet jag att du fruktar Gud, nu då du icke har undanhållit mig din ende son

13 När då Abraham lyfte upp sina ögon, fick han bakom sig se en vädur, som hade fastnat med sina horn i ett snår; och Abraham gick dit och tog väduren och offrade den till brännoffer i sin sons ställe.

14 Och Abraham gav den platsen namnet HERREN utser ; nu för tiden heter den Berget där HERREN låter se sig .

15 Och HERRENS ängel ropade för andra gången till Abraham från himmelen

16 och sade: »Jag svär vid mig själv, säger HERREN: Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son

17 därför skall jag rikligen välsigna dig och göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen och såsom sanden på havets strand; och din säd skall intaga sina fienders portar.

18 Och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig, därför att du lyssnade till mina ord.»

19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare; och de stodo upp och gingo tillsammans till Beer-Seba. Och Abraham bodde i Beer-Seba.

20 En tid härefter blev så berättat för Abraham: »Se, Milka har ock fött barn åt din broder Nahor

21 Barnen voro Us, hans förstfödde, och Bus, dennes broder, och Kemuel, Arams fader,

22 vidare Kesed, Haso, Pildas, Jidlaf och Betuel.

23 Men Betuel födde Rebecka. Dessa åtta föddes av Milka åt Nahor, Abrahams broder.

24 Och hans bihustru, som hette Reuma, födde ock barn, nämligen Teba, Gaham, Tahas och Maaka.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2861

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2861. ’Och det inträffade efter dessa händelser’ anger allt det som hade fullbordats med avseende på dem som är inom Kyrkan är uppenbart av att med ’ord’ förstås realiteter, varför ’efter dessa händelser’ betyder allt det som hade fullbordats. I det föregående, alltifrån vers 13 intill denna vers, har det handlat om frälsning av de andliga i kraft av Herrens Gudomliga Mänskliga, närmare bestämt av dem inom Kyrkan som är begåvade med det goda. Dessa är de som kan vara sant andliga, eftersom de har Ordet och således sanningarna i tron. Det är med hjälp av sanningar från läran, förbundna med ett leverne i det goda, som en människa blir andlig. Allt andligt har sitt ursprung från dessa när de är förbundna med varandra. Men då nu folkslagen utom Kyrkan inte har Ordet och således inte heller trossanningar, så är de så länge de lever i världen, även om de är i det goda som hör till människokärleken, ändå inte sant andliga innan de blivit undervisade i trons sanningar. Och eftersom de flesta hedniska folkslag inte kan undervisas här i världen, så blir de bland dem som levat i en inbördes kärlek och lydnad i Herrens försyn och barmhärtighet undervisade i livet efter detta. Att hedningarnas tillstånd och lott är sådan i det andra livet, se nr 25892604.

[2] Eftersom det i det föregående handlat om dem som i kraft av Herrens Gudomliga Mänskliga frälses inom Kyrkan, så skall det nu i det som följer intill kapitlets slut handla om dem utom Kyrkan som frälses. Dessa betecknas med de söner som föddes åt Nahor, Abrahams broder, av hans hustru Milka och av hans bihustru Reuma. Detta är också en följd av sammanhanget. Den som är obekant med Ordets invärtes mening kunde tro att denna uppräkning av namn blott utgjorde ett släktregister över huset Tera, som upptecknats med tanke på Rebecka, som blev Isaks hustru, och också med tanke på Betuel, vars båda sondöttrar, Lea och Rakel, blev Jakobs hustrur. Men som så ofta framhållits och påvisats betecknar alla namn i Ordet någonting verkligt, nr 1224, 1264, 1876, 1888. Och om de inte betecknade någonting verkligt skulle Ordet inte vara Gudomligt, utan världsligt. Av det anförda torde vara uppenbart att de ord som följer har avseende på Herrens andliga Kyrka, men denna Kyrka så som den existerar bland hedningarna. Den ledde tillbaka genom Nahor, Abrahams broder, så att de skulle betecknas som lever i broderlig endräkt i kraft av det goda, något som påvisas nedan i nr 2863.

  
/ 10837  
  

Bible

 

Jakobsbrevet 2:21

Studie

       

21 Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak altaret?