104. Enär ett ömsesidigt och växelverkande, och därav inbördes, är hos människan av Herren, därför säger Herren, att människan skall göra buden, och göra frukter. »Varför kallar Ni Mig Herre, Herre, och gör icke de ting som jag säger« (Lukas 6:46-49).

»Om Ni vet dessa ting, saliga är Ni om Ni gör dem« (Johan 13:17).

»Ni är mina vänner, om Ni gör de ting som jag befaller eder« (Johan 15:14).

»Den som gör och lär, denne skall kallas stor i himlarnas rike« (Matteus 5:19).

»En var som hör mina ord och gör dem, [honom] skall jag likna vid en klok man« (Matteus 7:24).

»Gör frukter värdiga bättringen« (Matteus 3:8).

»Gör trädet gott och dess frukt god« (Matteus 12:33).

»Riket skall givas åt ett folkslag som gör dess frukter« (Matteus 21:43).

»Vart träd, som icke bär frukter, avhugges, och kastas i eld« (Matteus 7:19 och många gånger annanstädes).

Härav är uppenbart, att människan skall göra av sig själv, men utav Herrens makt, vilken hon skall anropa; och detta är att göra »såsom utav sig själv«.