¹ Och HERREN talade till Mose och sade:

² Tala till Israels barns hela menighet och säg till dem: I skolen vara heliga, ty jag, HERREN, eder Gud, är helig.

³ Var och en av eder frukte sin moder och sin fader. Mina sabbater skolen I hålla. Jag är HERREN, eder Gud.

⁴ I skolen icke vända eder till avgudar och icke göra eder gjutna gudar. Jag är HERREN, eder Gud.

⁵ När I viljen offra tackoffer åt HERREN, skolen I offra det på sådant sätt att I bliven välbehagliga.

⁶ Samma dag I offren det skall det ätas, eller ock den följande dagen; men det som bliver över till tredje dagen skall brännas upp i eld.

⁷ Om det ätes på tredje dagen, så är det en vederstygglighet; det bliver då icke välbehagligt.

⁸ Den som äter därav kommer att bära på missgärning, ty han har ohelgat det som var helgat åt HERREN, och han skall utrotas ur sin släkt.

⁹ När I inbärgen skörden av edert land, skall du icke skörda intill yttersta kanten av din åker, icke heller skall du göra någon axplockning efter din skörd.

¹⁰ Och i din vingård skall du icke göra någon efterskörd, och de avfallna druvorna i din vingård skall du icke plocka upp; du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är HERREN, eder Gud.

¹¹ I skolen icke stjäla eller ljuga eller begå något svek mot varandra.

¹² I skolen icke svärja falskt vid mitt namn; då ohelgar du din Guds namn. Jag är HERREN.

¹³ Du skall icke med orätt avhända din nästa något, eller taga något ifrån honom med våld. Du skall icke förhålla dagakarlen hans lön över natten till morgonen.

¹⁴ Du skall icke uttala förbannelser över en döv, och för en blind skall du icke lägga något varpå han kan falla; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.

¹⁵ I skolen icke göra orätt i domen; du skall icke hava anseende till den ringes person, ej heller vara partisk för den mäktige; du skall döma din nästa rätt.

¹⁶ Du skall icke gå med förtal bland dina fränder; du skall icke stå efter din nästas blod. Jag är HERREN.

¹⁷ Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du icke för hans skull kommer att bära på synd.

¹⁸ Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa såsom dig själv. Jag är HERREN.

¹⁹ Mina stadgar skolen I hålla: Du skall icke låta två slags djur av din boskap para sig med varandra; din åker skall du icke beså med två slags säd; en klädnad av två olika slags garn får icke komma på dig.

²⁰ Om en man har legat hos en kvinna och beblandat sig med henne, och hon är trälinna i en annan mans våld, och hon icke har blivit friköpt eller frigiven, så skola de straffas, men icke dödas, eftersom hon icke var fri.

²¹ Och han skall föra fram sitt skuldoffer inför HERREN, till uppenbarelsetältets ingång, en skuldoffersvädur.

²² När så prästen medelst skuldoffersväduren bringar försoning för honom inför HERRENS ansikte för den synd han har begått, då bliver den synd han har begått honom förlåten.

²³ När I kommen in i landet och planteren träd av olika slag med ätbar frukt, skolen I anse deras frukt såsom deras förhud. I tre år skolen I hålla dem för oomskurna och icke äta av dem;

²⁴ men under det fjärde året skall all deras frukt vara helgad till HERRENS lov,

²⁵ och först under det femte skolen I äta deras frukt. Så skolen I göra, för att de må giva så mycket större avkastning åt eder. Jag är HERREN, eder Gud.

²⁶ I skolen icke äta något med blod i. I skolen icke befatta eder med spådom eller teckentyderi.

²⁷ I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudhår, ej heller skall du avstympa kanten av ditt skägg.

²⁸ I skolen icke göra något märke på eder kropp för någon död, ej heller bränna in skrifttecken på eder. Jag är HERREN.

²⁹ Du skall icke ohelga din dotter med att låta henne bliva en sköka, på det att icke landet må förfalla i skökoväsende och bliva uppfyllt av skändlighet.

³⁰ Mina sabbater skolen I hålla, och för min helgedom skolen I hava fruktan. Jag är HERREN.

³¹ I skolen icke vända eder till andar som tala genom besvärjare eller spåmän. Söken icke sådana, så att I bliven orena genom dem. Jag är HERREN, eder Gud.

³² För ett grått huvud skall du stå upp, och den gamle skall du ära; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.

³³ När en främling bor hos eder i edert land, skolen I icke förtrycka honom.

³⁴ Främlingen som bor hos eder skall räknas såsom en inföding bland eder, du skall älska honom såsom dig själv; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.

³⁵ I skolen icke göra orätt i domen, icke i fråga om mått, vikt eller mål.

³⁶ Riktig våg, riktiga vikter, riktig efa, riktigt hin-mått skolen I hava. Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land.

³⁷ Så skolen I nu hålla alla mina stadgar och alla mina rätter och göra efter dem. Jag är HERREN.

¹ At that time, Jesus went on the Sabbath day through the grain fields. His disciples were hungry and began to pluck heads of grain and to eat.

² But the Pharisees, when they saw it, said to him, "Behold, your disciples do what is not lawful to do on the Sabbath."

³ But he said to them, "Haven't you read what David did, when he was hungry, and those who were with him;

⁴ how he entered into the house of God, and ate the show bread, which was not lawful for him to eat, neither for those who were with him, but only for the priests?

⁵ Or have you not read in the law, that on the Sabbath day, the priests in the temple profane the Sabbath, and are guiltless?

⁶ But I tell you that one greater than the temple is here.

⁷ But if you had known what this means, 'I desire mercy, and not sacrifice,' you would not have condemned the guiltless.

⁸ For the Son of Man is Lord of the Sabbath."

⁹ He departed there, and went into their synagogue.

¹⁰ And behold there was a man with a withered hand. They asked him, "Is it lawful to heal on the Sabbath day?" that they might accuse him.

¹¹ He said to them, "What man is there among you, who has one sheep, and if this one falls into a pit on the Sabbath day, won't he grab on to it, and lift it out?

¹² Of how much more value then is a man than a sheep! Therefore it is lawful to do good on the Sabbath day."

¹³ Then he told the man, "Stretch out your hand." He stretched it out; and it was restored whole, just like the other.

¹⁴ But the Pharisees went out, and conspired against him, how they might destroy him.

¹⁵ Jesus, perceiving that, withdrew from there. Great multitudes followed him; and he healed them all,

¹⁶ and commanded them that they should not make him known:

¹⁷ that it might be fulfilled which was spoken through Isaiah the prophet, saying,

¹⁸ "Behold, my servant whom I have chosen; my beloved in whom my soul is well pleased: I will put my Spirit on him. He will proclaim justice to the nations.

¹⁹ He will not strive, nor shout; neither will anyone hear his voice in the streets.

²⁰ He won't break a bruised reed. He won't quench a smoking flax, until he leads justice to victory.

²¹ In his name, the nations will hope."

²² Then one possessed by a demon, blind and mute, was brought to him and he healed him, so that the blind and mute man both spoke and saw.

²³ All the multitudes were amazed, and said, "Can this be the son of David?"

²⁴ But when the Pharisees heard it, they said, "This man does not cast out demons, except by Beelzebul, the prince of the demons."

²⁵ Knowing their thoughts, Jesus said to them, "Every kingdom divided against itself is brought to desolation, and every city or house divided against itself will not stand.

²⁶ If Satan casts out Satan, he is divided against himself. How then will his kingdom stand?

²⁷ If I by Beelzebul cast out demons, by whom do your children cast them out? Therefore they will be your judges.

²⁸ But if I by the Spirit of God cast out demons, then the Kingdom of God has come upon you.

²⁹ Or how can one enter into the house of the strong man, and plunder his goods, unless he first bind the strong man? Then he will plunder his house.

³⁰ "He who is not with me is against me, and he who doesn't gather with me, scatters.

³¹ Therefore I tell you, every sin and blasphemy will be forgiven men, but the blasphemy against the Spirit will not be forgiven men.

³² Whoever speaks a word against the Son of Man, it will be forgiven him; but whoever speaks against the Holy Spirit, it will not be forgiven him, neither in this age, nor in that which is to come.

³³ "Either make the tree good, and its fruit good, or make the tree corrupt, and its fruit corrupt; for the tree is known by its fruit.

³⁴ You offspring of vipers, how can you, being evil, speak good things? For out of the abundance of the heart, the mouth speaks.

³⁵ The good man out of his good treasure brings out good things, and the evil man out of his evil treasure brings out evil things.

³⁶ I tell you that every idle word that men speak, they will give account of it in the day of judgment.

³⁷ For by your words you will be justified, and by your words you will be condemned."

³⁸ Then certain of the scribes and Pharisees answered, "Teacher, we want to see a sign from you."

³⁹ But he answered them, "An evil and adulterous generation seeks after a sign, but no sign will be given it but the sign of Jonah the prophet.

⁴⁰ For as Jonah was three days and three nights in the belly of the whale, so will the Son of Man be three days and three nights in the heart of the earth.

⁴¹ The men of Nineveh will stand up in the judgment with this generation, and will condemn it, for they repented at the preaching of Jonah; and behold, someone greater than Jonah is here.

⁴² The queen of the south will rise up in the judgment with this generation, and will condemn it, for she came from the ends of the earth to hear the wisdom of Solomon; and behold, someone greater than Solomon is here.

⁴³ But the unclean spirit, when he is gone out of the man, passes through waterless places, seeking rest, and doesn't find it.

⁴⁴ Then he says, 'I will return into my house from which I came out,' and when he has come back, he finds it empty, swept, and put in order.

⁴⁵ Then he goes, and takes with himself seven other spirits more evil than he is, and they enter in and dwell there. The last state of that man becomes worse than the first. Even so will it be also to this evil generation."

⁴⁶ While he was yet speaking to the multitudes, behold, his mother and his brothers stood outside, seeking to speak to him.

⁴⁷ One said to him, "Behold, your mother and your brothers stand outside, seeking to speak to you."

⁴⁸ But he answered him who spoke to him, "Who is my mother? Who are my brothers?"

⁴⁹ He stretched out his hand towards his disciples, and said, "Behold, my mother and my brothers!

⁵⁰ For whoever does the will of my Father who is in heaven, he is my brother, and sister, and mother."