2844. Att orden ’och inte undanhållit din son, din ende son’ betecknar föreningen av det Mänskliga med det Gudomliga, vilket åstadkoms genom den yttersta graden av frestelse är uppenbart av det som anförts ovan i nr 2827, där samma ord förekommer, med undantag av att det här inte sägs ’ifrån Mig’, vilket betyder att en ytterligare förening skall äga rum. Att en ytterligare förening ägde rum av Herrens Mänskliga Väsende med Hans Gudomliga, ända till att den var fullständig, se nr 1864, 2033.

2827. Att orden ’och inte undanhållit din son, din ende son, från Mig’ betecknar föreningen av det Mänskliga med det Gudomliga genom den yttersta av frestelser kan man inse av det som förstås med ’din son’, det vill säga Isak, som är det Gudomliga Förnuftiga, varom redan talats, eller det Gudomliga Mänskliga, eftersom detta har sin begynnelse i det Förnuftiga, nr 2106, 2194. Man kan också inse det av att det sägs ’ende’, eftersom det är det enfödda, se nr 2773, och av det som menas med ’att inte undanhålla från Mig’, vilket är att göra så att det förenas, nämligen med själva det Gudomliga. Att föreningen kom tillstånd genom den yttersta av frestelser är uppenbart av allt det som föregår.