2438. Att orden ’för jag kan inte göra något, förrän du har kommit dit fram’ betecknar att de som hade böjelse för det sanna först måste räddas, innan dom kunde verkställas över de onda, framstår klart av att uttrycket ’jag kan inte göra något’ står för domen över de onda, vilket kort beskrivs med att Sodom och Gomorra omstörtas, och av att uttrycket ’förrän du har kommit dit fram’ betyder att de som är i böjelse för det sanna dessförinnan skulle räddas eller frälsas, något som här förebildas med Lot. Det är också vad som avses med att ’Lot kom till Soar’, vers 23.

[2] Att de goda och rättfärdiga frälses, innan de onda och orättfärdiga förgås framgår också på andra ställen i Ordet, såsom hos Matteus, där det handlar om Yttersta Domen. Det heter där att fåren skildes från getterna. Och det sades därefter till fåren att de skulle träda in i Herrens rike, innan det sades till getterna att de skulle gå bort till den eviga elden, Matteus 25:32, 34, 41. Någonting liknande förebildades också av Israels barn, när de drog ut ur Egypten och frälstes, innan egyptierna dränktes i havet Suph.

[3] Detsamma betecknas likaledes med det som sägs på många ställen hos Profeterna med innebörden att de trognas fiender skulle få lida straff och förgås, sedan de trogna blivit återförda från fångenskapen. Detta sker oföränderligt i livet efter döden, det vill säga, att de trogna först frälses, och de otrogna sedan straffas, eller, vilket är detsamma, att de förstnämnda av Herren lyftes upp till himlen, men att de sistnämnda därefter störtar sig ned i helvetet. Orsaken till att detta inte sker på en gång är att om de goda inte rycktes undan från de onda skulle de goda lätt förgås till följd av de onda begär och falska intalelser som de onda oavbrutet sprider omkring sig som gift. Innan något sådant sker vidtas emellertid åtgärder, varigenom de onda skils från de goda och de goda från de onda för att de förra må med hjälp av olika slag av godhet av Herren lyftas upp till himlen och de senare till följd av ondska kastar sig själva ned i helvetet. Härom skall i Herrens Gudomliga barmhärtighet talas i det följande i nr 2449, 2451.