¹ I det tjugufemte året sedan vi hade blivit bortförda i fångenskap, vid årets begynnelse, på tionde dagen i månaden, i det fjortonde året sedan staden hade blivit intagen, på just den dagen kom HERRENS hand över mig, och han förde mig ditbort.

² I en syn från Gud förde han mig till Israels land och satte mig ned på ett mycket högt berg, och på detta var likasom en stad byggd söderut.

³ Och dit förde han mig, och se, där stod en man vilkens utseende var såsom koppar; han hade ett linnesnöre i sin hand, så ock en mätstång; och han stod vid porten.

⁴ Och mannen talade till mig: »Du människobarn, se med dina ögon och hör med dina öron, och akta på allt som jag kommer att visa dig, ty du har blivit förd hit, för att jag skall visa dig det; förkunna för Israels hus allt vad du får se.»

⁵ Och jag såg att en mur gick utomkring huset, runt omkring det. Och mätstången som mannen hade i sin hand var sex alnar lång, var aln en handsbredd längre än en vanlig aln. Och han mätte murbyggnadens bredd: den var en stång, och dess höjd: den var en stång.

⁶ Därefter gick han till en port som låg mot öster och steg uppför dess trappsteg; och han mätte portens ena tröskel: den var en stång bred och sedan den andra tröskeln: den var en stång bred.

⁷ Och var vaktkammare var en stång lång och en stång bred, och avståndet mellan vaktkamrarna var fem alnar; och porttröskeln invid portens förhus på inre sidan mätte en stång.

⁸ Och han mätte upp portens förhus på inre sidan: det mätte en stång.

⁹ Han mätte upp portens förhus det höll åtta alnar, och dess murpelare: de höllo två alnar. Och portens förhus låg på inre sidan.

¹⁰ Och vaktkamrarna i porten mot öster voro tre på var sida, alla tre lika stora; och murpelarna på båda sidorna voro lika stora.

¹¹ Och han mätte portöppningens bredd: den var tio alnar, och portens längd: den var tretton alnar.

¹² Och framför vaktkamrarna var en avskrankning, som höll en aln; en aln höll ock avskrankningen på motsatta sidan; och var vaktkammare, på vardera sidan, höll sex alnar.

¹³ Och han mätte porten från den ena vaktkammarens tak till den andras: den var tjugufem alnar bred; och dörr låg mot dörr.

¹⁴ Och han tog upp murpelarna till sextio alnar; och intill förgårdens murpelare sträckte sig porten runt omkring.

¹⁵ Och avståndet mellan ingångsportens framsida och förhusets framsida vid den inre portöppningen var femtio alnar.

¹⁶ Och slutna fönster funnos till vaktkamrarna och till deras murpelare invändigt i porten runt omkring, och likaledes i förhusen; fönstren sutto runt omkring invändigt, och murpelarna voro prydda med palmer.

¹⁷ Och han förde mig till den yttre förgården, och jag såg att där voro tempelkamrar och ett stengolv, anlagt runt omkring förgården; trettio tempelkamrar voro uppbyggda på stengolvet.

¹⁸ Och stengolvet gick utefter portarnas sidoväggar, så att det motsvarade portarnas längd; detta var det nedre stengolvet.

¹⁹ Och han mätte avståndet från den nedre portens framsida till den inre förgårdens yttre framsida: det var hundra alnar, både på östra sidan och på norra.

²⁰ Sedan mätte han ock längden och bredden på den port som låg mot norr på den yttre förgården.

²¹ Också den hade tre vaktkamrar på var sida och likaledes murpelare och förhus, lika stora som den förra portens; den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

²² Och fönstren, förhuset och palmerna däri voro lika stora som i den port som låg mot öster; och man steg upp till den på sju trappsteg, och dess förhus låg framför dessa.

²³ Och en port till den inre förgården fanns mitt emot denna port, det var i norr såsom i öster; och han mätte avståndet från den ena porten till den andra: det var hundra alnar.

²⁴ Därefter lät han mig gå till södra sidan, och jag såg att också på södra sidan fanns en port. Och han mätte dess murpelare och förhus; de voro lika stora som de andra.

²⁵ Och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring, likadana som de andra fönstren. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

²⁶ Och trappan ditupp utgjordes av sju trappsteg, och dess förhus låg framför dessa; och den var prydd med palmer på sina murpelare, på båda sidor.

²⁷ Och en port till den inre förgården fanns ock på södra sidan; och han mätte avståndet från den ena porten till den andra på södra sidan: det var hundra alnar.

²⁸ Därefter förde han mig till den inre förgården genom södra porten. Och han mätte den södra porten den var lika stor som de andra

²⁹ Och dess vaktkamrar, murpelare och förhus voro lika stora som de andra, och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugu fem alnar bred.

³⁰ Och förhus funnos runt omkring tjugufem alnar långa och fem alnar breda.

³¹ Och dess förhus låg utåt den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg.

³² Sedan förde han mig till den inre förgårdens östra sida och mätte porten där; den var lika stor som de andra.

³³ Och dess vaktkamrar, murpelare och förhus voro lika stora som de andra, och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

³⁴ Och dess förhus låg mot den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer på båda sidor; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg.

³⁵ Därefter förde han mig till den norra porten och mätte den; den var lika stor som de andra.

³⁶ Så ock dess vaktkamrar, murpelare och förhus, och fönster funnos på den runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

³⁷ Och dess murpelare stodo vid den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer på båda sidor; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg.

³⁸ Och en tempelkammare med sin ingång fanns vid murpelarna, i portarna; där skulle man skölja brännoffren.

³⁹ Och i portens förhus stodo två bord på var sida, och på dem skulle man slakta brännoffers-, syndoffers- och skuldoffersdjuren.

⁴⁰ Och vid den yttre sidovägg som låg norrut, när man steg upp till portens ingång, stodo två bord; och vid den andra sidoväggen på porten förhus stodo ock två bord.

⁴¹ Alltså stodo vid portens sidoväggar fyra bord på var sida, eller tillsammans åtta bord, på vilka man skulle slakta.

⁴² Och för brännoffret stodo där fyra bord av huggna stenar, en och en halv aln långa, en och en halv aln breda och en aln höga; på dessa skulle man lägga de redskap som man slaktade brännoffers- och slaktoffersdjuren med.

⁴³ Och dubbelkrokar, en handsbredd långa, voro fästa innantill runt om kring; och på borden skulle offerköttet läggas.

⁴⁴ Och utanför den inre porten funnos för sångarna, på den inre gården, tempelkamrar, som lågo vid den norra portens sidovägg, med sin framsida åt söder; och en annan låg vid den östra portens sidovägg med sin framsida åt norr.

⁴⁵ Och han talade till mig: »Denna tempelkammare, vars framsida ligger mot söder, är för de präster som förrätta tjänsten inne i huset.

⁴⁶ Och den tempelkammare vars framsida ligger mot norr är för de präster som förrätta tjänsten vid altaret, alltså för Sadoks söner, vilka äro de av Levi barn, som få träda fram till HERREN för att göra tjänst inför honom.»

⁴⁷ Och han mätte förgården; den var hundra alnar lång och hundra alnar bred, en liksidig fyrkant; och altaret stod framför huset.

⁴⁸ Sedan förde han mig till huset förhus. Och han mätte för husets murpelare: de höllo fem alnar var på sin sida, så ock porten bredd: den var på var sida tre alnar.

⁴⁹ Förhuset var tjugu alnar lång och elva alnar brett, nämligen vid trappstegen på vilka man steg ditupp. Och vid murpelarna stodo pelare, en på var sida.

¹ Abraham was old, and well stricken in age. Yahweh had blessed Abraham in all things.

² Abraham said to his servant, the elder of his house, who ruled over all that he had, "Please put your hand under my thigh.

³ I will make you swear by Yahweh, the God of heaven and the God of the earth, that you shall not take a wife for my son of the daughters of the Canaanites, among whom I live.

⁴ But you shall go to my country, and to my relatives, and take a wife for my son Isaac."

⁵ The servant said to him, "What if the woman isn't willing to follow me to this land? Must I bring your son again to the land you came from?"

⁶ Abraham said to him, "Beware that you don't bring my son there again.

⁷ Yahweh, the God of heaven, who took me from my father's house, and from the land of my birth, who spoke to me, and who swore to me, saying, 'I will give this land to your seed.' He will send his angel before you, and you shall take a wife for my son from there.

⁸ If the woman isn't willing to follow you, then you shall be clear from this my oath. Only you shall not bring my son there again."

⁹ The servant put his hand under the thigh of Abraham his master, and swore to him concerning this matter.

¹⁰ The servant took ten camels, of his master's camels, and departed, having a variety of good things of his master's with him. He arose, and went to Mesopotamia, to the city of Nahor.

¹¹ He made the camels kneel down outside the city by the well of water at the time of evening, the time that women go out to draw water.

¹² He said, "Yahweh, the God of my master Abraham, please give me success this day, and show kindness to my master Abraham.

¹³ Behold, I am standing by the spring of water. The daughters of the men of the city are coming out to draw water.

¹⁴ Let it happen, that the young lady to whom I will say, 'Please let down your pitcher, that I may drink,' and she will say, 'drink, and I will also give your camels a drink,'--let her be the one you have appointed for your servant Isaac. By this I will know that you have shown kindness to my master."

¹⁵ It happened, before he had finished speaking, that behold, Rebekah came out, who was born to Bethuel the son of Milcah, the wife of Nahor, Abraham's brother, with her pitcher on her shoulder.

¹⁶ The young lady was very beautiful to look at, a virgin, neither had any man known her. She went down to the spring, filled her pitcher, and came up.

¹⁷ The servant ran to meet her, and said, "Please give me a drink, a little water from your pitcher."

¹⁸ She said, "Drink, my lord." She hurried, and let down her pitcher on her hand, and gave him Drink.

¹⁹ When she had done giving him drink, she said, "I will also draw for your camels, until they have done drinking."

²⁰ She hurried, and emptied her pitcher into the trough, and ran again to the well to draw, and drew for all his camels.

²¹ The man looked steadfastly at her, remaining silent, to know whether Yahweh had made his journey prosperous or not.

²² It happened, as the camels had done drinking, that the man took a golden ring of half a shekel weight, and two bracelets for her hands of ten shekels weight of gold,

²³ and said, "Whose daughter are you? Please tell me. Is there room in your father's house for us to lodge in?"

²⁴ She said to him, "I am the daughter of Bethuel the son of Milcah, whom she bore to Nahor."

²⁵ She said moreover to him, "We have both straw and provender enough, and room to lodge in."

²⁶ The man bowed his head, and worshiped Yahweh.

²⁷ He said, "Blessed be Yahweh, the God of my master Abraham, who has not forsaken his loving kindness and his truth toward my master. As for me, Yahweh has led me in the way to the house of my master's relatives."

²⁸ The young lady ran, and told her mother's house about these words.

²⁹ Rebekah had a brother, and his name was Laban. Laban ran out to the man, to the spring.

³⁰ It happened, when he saw the ring, and the bracelets on his sister's hands, and when he heard the words of Rebekah his sister, saying, "This is what the man said to me," that he came to the man. Behold, he was standing by the camels at the spring.

³¹ He said, "Come in, you blessed of Yahweh. Why do you stand outside? For I have prepared the house, and room for the camels."

³² The man came into the house, and he unloaded the camels. He gave straw and provender for the camels, and water to wash his feet and the feet of the men who were with him.

³³ Food was set before him to eat, but he said, "I will not eat until I have told my message." He said, "Speak on."

³⁴ He said, "I am Abraham's servant.

³⁵ Yahweh has blessed my master greatly. He has become great. He has given him flocks and herds, silver and gold, male servants and female servants, and camels and donkeys.

³⁶ Sarah, my master's wife, bore a son to my master when she was old. He has given all that he has to him.

³⁷ My master made me swear, saying, 'You shall not take a wife for my son of the daughters of the Canaanites, in whose land I live,

³⁸ but you shall go to my father's house, and to my relatives, and take a wife for my son.'

³⁹ I asked my master, 'What if the woman will not follow me?'

⁴⁰ He said to me, 'Yahweh, before whom I walk, will send his angel with you, and prosper your way. You shall take a wife for my son of my relatives, and of my father's house.

⁴¹ Then will you be clear from my oath, when you come to my relatives. If they don't give her to you, you shall be clear from my oath.'

⁴² I came this day to the spring, and said, 'Yahweh, the God of my master Abraham, if now you do prosper my way which I go--

⁴³ behold, I am standing by this spring of water. Let it happen, that the maiden who comes forth to draw, to whom I will say, "Please give me a little water from your pitcher to drink,"

⁴⁴ and she will tell me, "Drink, and I will also draw for your camels,"--let her be the woman whom Yahweh has appointed for my master's son.'

⁴⁵ Before I had finished speaking in my heart, behold, Rebekah came forth with her pitcher on her shoulder. She went down to the spring, and drew. I said to her, 'Please let me drink.'

⁴⁶ She hurried and let down her pitcher from her shoulder, and said, 'Drink, and I will also give your camels a Drink.' So I drank, and she also gave the camels a Drink.

⁴⁷ I asked her, and said, 'Whose daughter are you?' She said, 'The daughter of Bethuel, Nahor's son, whom Milcah bore to him.' I put the ring on her nose, and the bracelets on her hands.

⁴⁸ I bowed my head, and worshiped Yahweh, and blessed Yahweh, the God of my master Abraham, who had led me in the right way to take my master's brother's daughter for his son.

⁴⁹ Now if you will deal kindly and truly with my master, tell me. If not, tell me, that I may turn to the right hand, or to the left."

⁵⁰ Then Laban and Bethuel answered, "The thing proceeds from Yahweh. We can't speak to you bad or good.

⁵¹ Behold, Rebekah is before you. Take her, and go, and let her be your master's son's wife, as Yahweh has spoken."

⁵² It happened that when Abraham's servant heard their words, he bowed himself down to the earth to Yahweh.

⁵³ The servant brought forth jewels of silver, and jewels of gold, and clothing, and gave them to Rebekah. He also gave precious things to her brother and her mother.

⁵⁴ They ate and drank, he and the men who were with him, and stayed all night. They rose up in the morning, and he said, "Send me away to my master."

⁵⁵ Her brother and her mother said, "Let the young lady stay with us a few days, at least ten. After that she will go."

⁵⁶ He said to them, "Don't hinder me, since Yahweh has prospered my way. Send me away that I may go to my master."

⁵⁷ They said, "We will call the young lady, and ask her."

⁵⁸ They called Rebekah, and said to her, "Will you go with this man?" She said, "I will go."

⁵⁹ They sent away Rebekah, their sister, with her nurse, Abraham's servant, and his men.

⁶⁰ They blessed Rebekah, and said to her, "Our sister, may you be the mother of thousands of ten thousands, and let your seed possess the gate of those who hate them."

⁶¹ Rebekah arose with her ladies. They rode on the camels, and followed the man. The servant took Rebekah, and went his way.

⁶² Isaac came from the way of Beer Lahai Roi, for he lived in the land of the South.

⁶³ Isaac went out to meditate in the field at the evening. He lifted up his eyes, and saw, and, behold, there were camels coming.

⁶⁴ Rebekah lifted up her eyes, and when she saw Isaac, she dismounted from the camel.

⁶⁵ She said to the servant, "Who is the man who is walking in the field to meet us?" The servant said, "It is my master." She took her veil, and covered herself.

⁶⁶ The servant told Isaac all the things that he had done.

⁶⁷ Isaac brought her into his mother Sarah's tent, and took Rebekah, and she became his wife. He loved her. Isaac was comforted after his mother's death.