"Och när de närmade sig, såg han staden och grät över den och sade: 'Om du hade känt, till och med dig, särskilt i din dag, de saker som tillhör din fred! Men nu är de dolda för dina ögon. "" (Luke 19: 41,42 ).

"'Döttrar i Jerusalem, gråter inte över mig, men gråter för er själva och för dina barn .... För om de gör dessa saker i det gröna träet, vad kommer då att göras i det torra?" ( Lukas 23:28,31).

Jesus grät över Jerusalem. Kvinnorna grät över honom och han berättade för dem att gråta för sig själva och för sina barn. Sorg i ett ögonblick av triumf, sorg i ett ögonblick av ödeläggelse.

Det finns ironi i palmsöndagsberättelsen, för över sin glädje hänger skuggan av förråd, rättegång och korsfästelse. Var den arga folkmassan som efterlyste hans korsfästelse samma skara som hyllade honom som kung fem dagar tidigare? Varför reste Herren i seger med att veta vad som säkert skulle hända? Han gjorde det för att meddela att Han, den gudomliga sanningen från det gudomliga godan, skulle styra allt; att ge oss en bild som kommer att stå för all tid av hans majestät. Och sedan berättar händelserna i Getsemane och Golgata oss om den majestätens natur - att hans kungarike verkligen inte är av denna värld.

Kan vi föreställa scenen på palmesöndag? Mängderna glädde sig och skrek, och då såg de sin kung gråta. Detta var inte ett kort ögonblick, utan en långvarig gråt, som fick författaren till evangeliet att höra om det. Drog deras rop när de tittade på hans sorg, undrade de när han uttalade dödsfall mot staden de bodde i? "Dina fiender kommer att bygga ett vall runt dig, omge dig och stänga dig in på alla sidor och jämna dig och dina barn med dig till marken; och de kommer inte att lämna en sten på dig för att du inte visste tiden för ditt besök. " Sedan, kanske, när han cyklade på, återuppstod jubeln och de konstiga orden glömdes.

Det finns ännu en ironi; för folket ropade att freden hade kommit. "Välsignad är kungen som kommer i Herrens namn! Fred i himlen och härlighet i det högsta!" Men när Jesus grät, sa han till staden: "Om du hade känt, till och med dig, särskilt i din dag, de saker som gör din fred! Men nu är de dolda för dina ögon."

Detta storslagna panorama talar om världen i varje människa. Det är i våra sinnen, i den andliga betydelsen av Ordet, att Jesus åker i triumf. När vi ser undraet över hans sanning, känner dess makt över alla saker, krönar vi honom. Alla händelserna på palmesöndagen berättar om de tider då vi erkänner att Herren, den synliga Guden, styr våra sinnen genom Ordet som finns i oss. Det är en tid med stor glädje. Liksom mångfalden på palmesöndag känner vi att denna vision kommer att svepa allt som är ont och att Herren lätt kommer att regera inom oss som vår kung och vår Gud.

Sådana lyckliga tider kommer till oss och vi kan glädjas över dem och hylla vår Herre och kung med jubel. "Fred i himlen och härlighet i det högsta!" Fred kommer genom samverkan med Herren som vi har sett (Apocalypse Explained 369: 9, 11). Ändå vet Herren själv att det finns strider att komma från dem som inte vet någon fred. Även detta varnar han oss för i sitt ord. I det naturliga Jerusalem på Herrens tid hade härskarna använt falskhet för att förstöra sanningen, och de väckte mycket sorg över de kristna. I vårt andliga Jerusalem finns det falska värden som skulle förstöra fred. Innan vi kommer till himlen kommer det att bli en strid mellan vår vision om Herren och vår självkärlek som kommer att missbruka sanningen för att få det att hända.

Så grät Herren där ute på olivberget när han såg ner på staden. Hans gråt var ett tecken på barmhärtighet, för han sorg över staterna i oss som kommer att skada oss och som är motsatta av vår fred. (Himmelska Hemligheter 5480; Apocalypse Explained 365 [9]; jfr 365:11, 340). Ändå är hans sorg en aktiv kraft, det är barmhärtighet och arbetar för att eliminera dessa stater. Jesus lovade att Jerusalem skulle bli helt förstört - inte en enda sten kvar. Det är sant att det naturliga Jerusalem rasades till marken, men detta är inte vad han menade. Han lovar oss - även när han varnar oss för de kommande striderna - att han kommer att segra och att vårt Jerusalem - våra ursäkter för att göra ont - inte kommer att stå. De kommer att desimeras av hans ord. (Jfr Arcana Coelestia 6588 [5]; Apocalypse Explained 365 [9]).

Han grät av barmhärtighet och lovade ett slut på att gråta, för "Hans ömma barmhärtighet är över alla hans verk."

På långfredagen fanns det säkert gråt. Tänk på den här scenen: Kvinnorna följde korset och klagade. Jesus måste ha blött från piskningen och ärr av tornens krona. Han var omgiven av människor som tyckte om att se någon dö. De som kallade honom sin fiende var nöjda med att de hade vunnit.

Hans följare var ödsliga. Aldrig hade de föreställt sig att drömmen som han hade fostrat skulle sluta på detta sätt, eller ledaren de älskade skulle behandlas så fruktansvärt. De kände för honom i det de var säkra på var hans lidande. De grät för honom.

Då kanske folkmassorna som förolämpade honom stilla när han vände sig till de sörjande. Av sin oändliga kärlek talade han. "'Jerusalems döttrar, gråter inte över mig, men gråter för er själva och för dina barn.'" Han tänkte inte på sin närmande ångest, han sörjde för dem som han älskade. Han skulle segra. Det var på dem som lidande skulle komma. Vilken tydligare bild kan vi ha av målet som förde vår Gud till jorden än den meningen? Han kom för att onda människor och onda känslor ger sina barn elände. Han kom för att ge dem glädje efter deras gråt, för att ge dem tröst och hopp och slutligen för att ge dem säkerheten att det inte skulle finnas mer död, varken sorg eller gråt.

Kvinnorna på den tiden mötte faktiskt fysisk sorg. Det är hjärtskärande att lära sig om förföljelserna för de kristna, att tänka på människor som dödats för att de tillber sin Gud; av barn som tas från dem, av bra människor som är föremål för barmhärtighet hos dem som inte känner någon barmhärtighet. Det måste verkligen ha verkat som om Herren hade rätt med att säga att det hade varit bättre om de aldrig födde barn som skulle drabbas av det för sin tro. "För de dagar kommer faktiskt att de kommer att säga 'Välsignade är de karga, livmoder som aldrig bar, och bröst som aldrig ammade!'"

Men den verkliga anledningen till att Herren kom ner på jorden var att inom fysisk grymhet finns en mycket större skada. Det finns massor av människor som går på jorden som inte skulle tänka på att mörda någon annan, men som regelbundet tycker om att ta bort något mycket mer värdefullt - hans förmåga att följa sin Herre.

Det var därför Herren talade dessa ord, "Gråt inte för mig, utan gråter för er själva och för dina barn." Jerusalems döttrar representerar den milda kärleken till sanning med uppriktiga människor över hela världen. Deras barn är välgörenheten och tron som kommer från kärleken till sanning. Det här är skadade av ondska, särskilt när det infekterar en kyrka. Det här är saker som orsakar inre gråt, en sorg över andan som är desto mer förödande eftersom den är tyst.

”Döttrar i Jerusalem,” kallade han dem. Vår oskyldiga kärlek till sanningen växer upp tillsammans med vår rättfärdighet för att vara självisk. I själva verket styrs det av självförsvar, eftersom Jerusalems döttrar styrdes av en korrupt kyrka. När dessa kvinnor försökte gå loss från den judiska kyrkan förföljdes de. När vår oskyldiga kärlek till sanningen försöker leda oss att följa Herren lider vi frestelser i vår anda. Hells upp och frestar oss med alla de själviska och onda läckerheter vi någonsin har haft, och vi gråter verkligen över oss själva.

Du förstår, det är inte själva sanningen som lider! "Gråt inte för mig," sade Jesus. Sanningen är all kraftfull. Det är vår kärlek till den sanningen som frestas. Det är vår välgörenhet och vår tro - barnen av den kärleken - som lider.

"För de dagar kommer faktiskt att de kommer att säga 'Välsignade är de karga, livmoderna som aldrig bar och brösten som aldrig ammade.'" Det verkar inte vi ibland att de människor som inte har några sanningar , som inte har några ideal, är de som är glada? I själva verket är detta en profetia om att de som är utanför kyrkan och finner det på nytt kommer att ha en enklare tid än de som sätter livets falskheter i striden.

På palmesöndag, när Jesus grät, sa han att Jerusalem skulle förstöras. Som jag sa, lovade han faktiskt att det onda i oss skulle förstöras. På långfredag gav han samma försäkring: ”Då kommer de att börja” att säga till bergen, ”falla på oss!” Och till bergen, ”Täck oss!” Dessa uppenbarligen hårda ord är tröst, för de lovar att när Herrens sanning segrar i oss, kommer himlen att närma sig. När det händer kommer de hells som frestar oss inte kunna bära himmelens närvaro och täcka sig över och gömma sig.

"För om de gör dessa saker i det gröna träet, vad ska göras i det torra?" Lyssnarna visste vad det innebar: om när han var bland dem förkastade han hans sanning, vad kommer de att göra när minnet om hans närvaro och hans mirakel har torkat upp? I inre mening är det gröna träet sanning som fortfarande lever av en kärlek till det. Även när vi ser ordets ideal, kommer vi att kämpa med frestelser. Men när det vedet torkar ut, när vi inte kan känna sanningens liv och kraft, blir striden mycket hårdare.

I båda dessa bilder - Hans gråt på palmesöndag, hans sorgliga varning till kvinnorna att gråta för sig själva och för sina barn förbereder Herren oss för att kämpa för det vi tror. Hur förbereder han oss? Genom att försäkra oss, inte bara om de framtida försöken, utan om säkerheten om segern nu när han har avslöjat sin styrka. Det finns ett sådant undrar, sådant hopp om evig lycka i den verkliga kristna religionen. Ändå kommer det inte vara någon värdefull kärlek att behålla förrän den har ställts inför sina utmaningar. Det måste finnas en tid med gråt: vår barmhärtiga Herre gråter över våra kämpar och ger oss styrka från barmhärtighet; våra drömmar och hopp gråter när vi är rädda för att de går förlorade. Genom rättegången uttrycker vi vårt engagemang för våra drömmar och han levererar oss.

Mindre än tjugofyra timmar före hans arrest talade Herren igen om gråt. Vid sista måltiden sade han: "Sannerligen säger jag er att du kommer att gråta och klaga, men världen kommer att glädjas." Men han slutade inte där. "Och du kommer att vara sorgfull, men din sorg förvandlas till glädje. En kvinna, när hon är i arbetet, har sorg för att hennes timme har kommit; men så snart hon har fött barnet, kommer hon inte ihåg längre ångest, av glädje över att en människa har fötts in i världen. Därför har du nu sorg; men jag kommer att se dig igen och ditt hjärta kommer att glädjas, och din glädje kommer ingen att ta från dig. "

När han korsfästes och steg upp igen, måste de ha tänkt att hans ord nu var uppfyllda. Nu hade de hittat glädjen som ingen kunde ta av dem. Kanske när de led av förföljare och fann glädje bland medkristna trodde de samma sak. Och slutligen, när de hade kämpat sina privata strider, och från Hans makt övervunnit fienden inom, visste de vad han egentligen menade.

"Jesus grät över staden." "Gråt för er själva och för dina barn." Vår kärlek till sanningen kommer att hotas och med det hoppas vi på sann tro och sann kärlek. Det var för detta ändamål som han kom till världen och red i triumf och drack av koppen med avslag och uppenbar död - för att kunna förvandla vår sorg till glädje. Därför kunde han också säga: "I världen kommer du att ha trängsel, men var lycklig, jag har övervunnit världen." Amen.

(Referenser: Lukas 19:29-44, 23:24-38)

839. I looked out into the world of spirits and saw an army on fiery red and black horses. The riders looked like apes with their faces and chests facing backward toward the horses' haunches and tails, and the rear of their heads and their backs facing forward toward the horses' necks and heads; and the reins hung from the riders' necks. They kept crying, moreover, "Let us fight against riders on white horses!" But they kept pulling on the reins with both hands, so that they drew the horses back from battle. And this again and again.

Two angels then descended from heaven, and approaching me they said, "What do you see?"

So I told them that I was seeing the ludicrous display of the horsemen described, and I asked the angels what was going on and who the riders were.

[2] To that the angels replied, "They come from the place called in Revelation 16:16 Armageddon, where several thousand of them gathered to fight against people who belong to the Lord's New Church, which is called the New Jerusalem. They talked in that place about the church and religion, and yet they had nothing of the church among them, because they lacked any spiritual truth, neither did they have any element of religion, because they lacked any spiritual goodness. They spoke there with the mouth and lips about the church and religion, but only to gain mastery by means of them.

"They learned in their youth to affirm faith alone, a trinity in God, and a duality in Christ. But when they advanced to higher offices in the church, they retained what they had learned only for a time. Then, because they began to think no more about God and heaven, but about themselves and the world, thus not about eternal bliss and happiness, but about temporal status and wealth, they expelled the doctrines they had learned in their youth from their rational mind's interiors which communicate with heaven and so are in the light of heaven, and retained them only in their rational mind's exteriors which communicate with the world and so are only in the light of the world. And eventually they pushed them aside into the sensual level of their natural mind.

"As a consequence the church's doctrines with them have become ones of the mouth only, and no longer matters of thought in accord with reason, still less matters of their love's affection.

"Moreover, because they have made themselves such, they do not accept any of the church's genuine truths, nor any of religion's genuine goods. The interiors of their minds have become comparatively like jars filled with iron filings mixed with powdered sulfur, a mixture which becomes first hot if water is introduced into it, and then bursts into flame, breaking the jar. So it is with these people. When they hear something regarding living water, namely, the Word's genuine truth, and it enters their ears, they become exceedingly heated and inflamed, and reject it as something that will cause their heads to burst.

[3] "These are the people who looked to you like apes riding backward on fiery red and black horses with the reins around their necks, since people who do not like the church's truth and goodness from the Word also do not wish to look at a horse's foreparts, but at its hindparts. For a horse symbolizes an understanding of the Word - a fiery red horse an understanding of the Word extinguished as to goodness, and a black horse an understanding of the Word extinguished as to truth.

"They cried out for battle against riders on white horses because a white horse symbolizes an understanding of the Word as to its truth and goodness. They appeared to draw back their horses with their necks because they were afraid to fight, lest the Word's truth spread to many and so come to light.

"This is the explanation."

[4] The angels went on to say, "We come from a society in heaven called Michael, and have been commanded by the Lord to go down to the place called Armageddon, from which the company of horsemen you saw broke out.

"Armageddon to us in heaven symbolizes a state and disposition to fight on behalf of falsified truths, arising from a love of mastery and great status. And because we perceive in you a desire to know about the combat there, we will tell you something about it.

"After we descended from heaven, we went to the place called Armageddon and saw some several thousand people gathered there. However, we did not join their company, but there were two buildings on the place's southern side in which there were some boys with their teachers. We entered the buildings, and the boys and teachers received us kindly. We were delighted with their company. All were fair of face because of the life in their eyes and the zeal in their speech. The life in their eyes was due to their perception of truth, and the zeal in their speech to their affection for truth. Therefore they were also given caps from heaven, and they decorated the edges of them with gold braid interwoven with pearls. They were given garments, too, with varying patterns of white and blue.

"We asked them whether they had looked over at the place nearby called Armageddon. They said that they had seen it through a window up under the building's roof. They saw a gathering there, they said, but one of figures under various forms that appeared now and then as dignified men, and now and then as not human, but as statues and carved idols, surrounded by a crowd of people on bended knee. These people also appeared to us under various forms, sometimes as human, sometimes as leopards and sometimes as goats. As goats they appeared with their horns pointed downward, using them to dig up the ground.

"We interpreted these changes in appearance for them, saying what they represented and what they symbolized.

[5] "But in response to your question, when the people who were gathered there heard that we had gone into those buildings, they said to each other, 'What do they have to do with those boys? Let's send some of our company to throw them out.'

"So they sent some of them, and when they arrived they said to us, 'Why did you go into those buildings? Where are you from? By the authority invested in us we order you to go!'

"But we replied, 'You have no power or authority to tell us to go. In your own eyes, indeed, you are like Anakim, ¹ and the people here like dwarfs, but still you have no power or right here, beyond that perhaps of the cunning arts emanating from the three lodging places you have here, arts which nevertheless will be of no avail. Report to your companions, therefore, that we have been sent here from heaven to find out whether you have among you any religion or not, and if not, you will be expelled from this place.

"'Put to your companions, then, this question, in which lies the most essential element of the church and so of religion: How do they understand these words in the Lord's Prayer, "Our Father, who are in heaven. Hallowed be Your name. Your kingdom come. Your will be done, as in heaven, so upon the earth."'

"On hearing this, the people first said, 'What do you mean?' But then that they would put the question.

"So they went away and put it to their companions. And their companions replied, 'What kind of question is this?'

"However, they understood the hidden purpose, that the angels wanted to know whether the words support the path of their faith to God the Father. So they said, 'The words clearly say that we are to pray to God the Father, and because Christ is our Savior, that we are to pray to God the Father for the sake of the Son.'

"And presently, with some irritation, they decided they would come to us and tell us this with their own mouths, saying as well that they would tweak our ears.

"So they came from that place, and entered a grove near the two buildings where the boys were with their teachers. There was a raised level area there, a kind of arena. And holding each other by the hand, they entered that arena, where we were waiting for them.

"There were mounds of turf there, forming hillocks. They seated themselves on them, for they said to each other, 'Let us not stand in their presence, but sit.'

"And then one of them, who had the ability to disguise himself as an angel of light, ² and who was told by the rest to speak with us, said, 'You have put to us that we disclose our thinking regarding the first words in the Lord's Prayer, as to how we interpret them. I accordingly say to you that we interpret them to mean that we are to pray to God the Father, and because Christ is our Savior and we are saved by His merit, that we are to pray to God the Father with faith in Christ's merit.'

[6] "But then we said to them, 'We come from a society in heaven called Michael, and we have been sent to look and see whether those of you gathered in this place have any religion or not. This we could not discover except by asking you about God. For the idea of God enters into every aspect of religion and makes possible a conjunction, and through conjunction salvation. In heaven we recite the Prayer daily, as people do on earth, and we think then not of God the Father, because He is invisible, but of God in His Divine humanity, because in this He can be seen. Moreover, you call Him in that humanity Christ, but we call Him the Lord, and thus for us the Lord is our Father in heaven.

"'The Lord also taught us that He and the Father are one; ³ that the Father is in Him, and He in the Father; ⁴ that whoever sees Him, sees the Father; ⁵ and that no one comes to the Father except through Him. ⁶ Moreover, He also said that it is the will of the Father that people believe in the Son, ⁷ and that whoever does not believe in the Son does not see life, ⁸ indeed that the wrath of God abides on him. ⁹ It is apparent from this that one goes to the Father through the Son and in Him. And because this is the case, He also taught that He had been given all authority in heaven and on earth. ¹⁰

"'It says in the Prayer, "Hallowed be Your name," and "Your kingdom come." And we showed from the Word that the Lord's Divine humanity is the name of the Father, and that the Father's kingdom exists when people go directly to the Lord, and not at all when they go directly to God the Father. Therefore the Lord also told His disciples to preach the kingdom of God. ¹¹ This, then, is the kingdom of God.

[7] "We further instructed them from the Word," the angels said, "that the Lord came into the world to glorify His humanity, in order that angels in heaven and people in the church might by united to God the Father through Him and in Him. For He taught that people who believe in Him are in Him and He in them, meaning that, as the church teaches, they are in the body of Christ.

"Finally we informed them that the Lord is at this day establishing a new church, one meant by the New Jerusalem in the book of Revelation, that the worship in it will be worship of the Lord alone, as is the case in heaven, and that everything contained in the Lord's Prayer from beginning to end will be thus fulfilled.

"Everything we have just said we confirmed from the Word in the Gospels and from the Word in the Prophets, so extensively that they tired of listening.

[8] "First, we confirmed that 'our Father in heaven' is the Lord Jesus Christ from the following passages:

...unto us a Child is born, unto us a Son is given... And His name will be called Wonderful, Counselor, ...God, Eternal Father, Prince of Peace. (Isaiah 9:6)

...You (Jehovah) are our Father...; our Redeemer from everlasting is Your name. (Isaiah 63:16)

(Jesus said,) "He who sees Me sees Him who sent Me." (John 12:45)

If you had known Me, you would have known My Father also; and from now on you know Him and have seen Him. (John 14:7)

Philip said..., "Lord, show us the Father...." Jesus said to him, ."..He who has seen Me has seen the Father; how then can you say, 'Show us the Father'..." (John 14:8-9)

I and the Father are one. (John 10:30)

All things that the Father has are Mine. (John 16:15, cf. 17:10)

...the Father is in Me, and I in (the Father). (John 10:38, cf. 14:10-11, 14:20)

"And that no one has seen the Father but the Son alone, who is in the bosom of the Father (John 1:18, cf. 5:37; 6:46).

"Consequently the Lord also says that no one comes to the Father except through Him (John 14:6), and that one comes to the Father through Him, from Him, and in Him (John 6:56; 14:20; 15:4-6; 17:19, 23)."

(But for more on the unity of God - Father, Son, and Holy Spirit - see the account in no. Arcana Coelestia 962.)

[9] "Second, that 'hallowed be Your name' means to go to the Lord and worship Him - this we confirmed from the following:

Who does not... glorify Your name? For You alone are holy. (Revelation 15:4)

"This in reference to the Lord.

(Jesus said,) "Father, glorify Your name." And a voice came from heaven, "I have both glorified it and will glorify it." (John 12:28)

"The Father's name that was glorified is His Divine humanity.

(Jesus said,) "I come in My Father's name...." (John 5:43)

(Jesus said,) "Whoever receives this child in My name receives Me; and whoever receives Me receives Him who sent Me." (Luke 9:48)

These are written that you may believe that Jesus is the Christ, the Son of God, and that believing you may have life in His name. (John 20:31)

As many as received Him, to them He gave the power to be children of God, to those who believe in His name. (John 1:12)

Whatever you ask in My name, that I will do, that the Father may be glorified in the Son. (John 14:13-14)

...he who does not believe is condemned already, because he has not believed in the name of the only begotten Son of God. (John 3:15-16, 18)

...where two or three are gathered together in My name, I am there in the midst of them. (Matthew 18:19-20)

"Jesus also told His disciples to preach in His name (Luke 24:47). And so on elsewhere, in places that mention the Lord's name, meaning Himself in respect to His humanity, as in Matthew 7:22; 10:22; 18:5; 19:29; 24:9; Mark 11:10; 13:13; 16:17; Luke 10:17; 19:38; 21:12, 17; John 2:23.

"It is apparent from this that the Father is hallowed in the Son, and by angels and people through the Son, and that this is the meaning of 'hallowed be Your name,' as is further evident in John 17:19, 21-23, 26.

[10] "Third, that 'Your kingdom come' means let the Lord reign - this we confirmed by the following:

The law and the prophets were until John. Since that time the kingdom of God is preached... (Luke 16:16)

Jesus..., preaching the gospel of the kingdom of God, (said,) "The time is fulfilled; the kingdom of God is at hand...." (Mark 1:14-15, cf. Matthew 3:2)

"Jesus Himself preached the gospel of the kingdom, and said that the kingdom of God was at hand (Matthew 4:17, 23; 9:35). He commanded the disciples to preach the gospel of the kingdom of God (Mark 16:15, Luke 8:1; 9:60). He spoke similarly to the seventy He sent out (Luke 10:9, 11). And so on elsewhere, as in Matthew 11:5; 16:27-28.

"The kingdom of God whose gospel they were to proclaim was the Lord's kingdom, and thus the Father's kingdom. The reality of this is apparent from the following:

The Father... has given all things into (the Son's) hand. (John 3:35)

(The Father gave the Son) authority over all flesh... (John 17:2)

All things have been delivered to Me by My Father. (Matthew 11:27)

All authority has been given to Me in heaven and on earth. (Matthew 28:18)

And further from the following:

...Jehovah of hosts is His name; and your Redeemer is the Holy One of Israel; the God of the whole earth He is called. (Isaiah 54:5)

I watched..., and behold, One like the Son of Man..., and to Him was given dominion and glory and a kingdom, and all peoples (and) nations... will worship Him. His dominion is an everlasting dominion, which shall not pass away, and His kingdom one that shall not perish. (Daniel 7:13-14)

(When) the seventh angel sounded..., there were loud voices in heaven, saying, "The kingdoms of this world have become the kingdoms of our Lord and of His Christ, and He shall reign forever and ever!" (Revelation 11:15, cf. 12:10)

(This kingdom of the Lord is the subject of the book of Revelation from beginning to end, and all those who will belong to the Lord's New Church, namely, the New Jerusalem, will come into it.)

[11] "Fourth, 'Your will be done, as in heaven, so upon the earth' - this we confirmed by the following:

(Jesus said,) "This is the will of My Father..., that everyone who sees the Son and believes in Him may have eternal life. (John 6:40)

...God so loved the world that He gave His only begotten Son, that whoever believes in Him should not perish but have eternal life. (John 3:15-16)

He who believes in the Son has eternal life; but he who does not believe the Son shall not see life, but the wrath of God abides on him. (John 3:36)

"And so on elsewhere. To believe in the Son is to turn to Him and have confidence that He saves, because He is the Savior of the world.

"Furthermore, it is known in the church that the Lord Jesus Christ reigns in heaven. He Himself also says that His kingdom exists there. Accordingly, when the Lord reigns likewise in the church, then the will of His Father is done, as in heaven, so upon the earth.

[12] "To this we will finally add the following," the angels said. "It is said throughout the whole Christian world that people who belong to the church constitute the body of Christ and are in His body. How then can a person in the church go to God the Father except through Him in whose body he is. Otherwise he must have to leave the body and go.

[13] "When the people from Armageddon heard these and many other things from the Word, they tried now and then to interrupt us and to cite the kinds of things the Lord addressed to His Father in a state of exinanition. ¹² But their tongues then stuck to roofs of their mouths, since they were not permitted to contradict the Word.

"Eventually, however, the reins on their tongues were loosened and they cried out, 'You have spoken against the doctrine of our church, namely that we should turn to God the Father directly and believe in Him. Thus you have made yourselves guilty of violating our faith. Leave this place, therefore, and if you don't, we will throw you out.'

"Then, their passions fired up, they proceeded from threats to the attempt. But by a power then given us we struck them blind, so that not seeing us, they broke out into a level stretch of land, which was a desert. And of those that the boys saw from the window, some became as statues and idols, before whom the rest knelt, and they are the ones who appeared to you as apes on horses."

Fotnoter: