137. Det säges hos Johannes:

»I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Genom detta är allt gjort, och utan det är intet gjort, som är gjort. I det var liv, och livet var människornas ljus. I världen var Han, och genom Honom blev världen till. Och Ordet blev kött och bodde ibland oss, och vi såg Hans härlighet» (Johannes 1:1, 3-4, 10, 14).

Att det är Herren, som avses med Ordet, är klart, ty det säges, att »Ordet blev kött». Men vad som särskilt förstås med Ordet, är ännu inte känt och skall därför sägas. Ordet är här det Gudomliga sanna som är i Herren och från Herren ¹ . Därför kallas det här även ljuset, och att detta är det Gudomliga sanna, är förut i detta kapitel visat. Att genom det Gudomliga sanna alla ting är gjorda och skapade, skall nu förklaras. I himlen har det Gudomliga sanna all makt, och utan det finns det alls ingen ² . Alla änglar kallas krafter [eller makter] på grund av det Gudomliga sanna, och i den mån de är mottagningar eller mottagare därav, i samma mån är de också krafter. Genom det ha de makt över helvetena och över alla som stå dem emot. Tusen fiender uthärda inte där en enda stråle av himlens ljus, som är det Gudomliga sanna. Eftersom änglarna är änglar på grund av mottagandet av det Gudomliga sanna, så följer, att hela himlen inte är annorstädes ifrån, eftersom himlen utgöres av änglarna. Att det är en så stor makt i det Gudomliga sanna, kunna inte de tro som om det sanna inte ha någon annan föreställning än som om en tanke eller ett tal, vari det i sig själv inte finnes någon makt, utan endast i den mån andra av lydnad göra därefter. Men i det Gudomliga sanna är det i sig själv makt och en sådan makt, att genom det himlen är skapad och världen är skapad tillika med allt som finns i dem.

Att det är en sådan makt hos det Gudomliga sanna, kan belysas medelst tvenne jämförelser, nämligen genom makten hos det sanna och det goda hos människan och genom kraften hos ljuset och värmen från solen i världen. Genom makten hos det sanna och det goda hos människan: Allt vad en människa gör, det gör hon från förståndet och viljan, från viljan medelst det goda och från förståndet medelst det sanna. Allt som är i viljan hänför sig nämligen till det goda, och allt som är i förståndet hänför sig till det sanna ³ . Från dem sätter alltså människan hela kroppen i verksamhet, och tusen ting däri skynda sig på en gång spontant efter deras vink och behag. Härav är det klart, att hela kroppen är bildad för att tjäna det goda och det sanna, följaktligen från det goda och det sanna. Genom kraften hos värmen och ljuset från solen i världen: Allt som växer i världen, såsom träd, sädesslag, blommor, gräs, frukter och frön, är till inte annorstädes ifrån än genom solens värme och ljus. Härav är det klart, vilken kraft till att frambringa det finns däri. Vilken kraft måste det då inte vara hos det Gudomliga ljuset, som är det Gudomliga sanna, och hos den Gudomliga värmen, som är det Gudomliga goda, från vilka även världen är till, eftersom himlen är till från dem. Ty genom himlen är världen till, såsom i det föregående är visat. Härutav kan vara tydligt, hur det bör förstås, att genom Ordet allt är gjort, och att utan det intet blev gjort som är gjort, och att även världen blev till genom Honom, att det nämligen var genom det Gudomliga sanna från Herren ⁴ . För den skull är det också, som det i boken om skapelsen först talas om ljuset och sedan om de ting som är från ljuset (1 Mosebok 1:3-4). Och därav är det också, att allt i universum, såväl i himlen som i världen, hänför sig till det goda och det sanna och till deras förbindelse, för att de må vara något ⁵ .

Fotnoter: