Bible

 

4 Mosebok 7

Studie

   

1 Då nu Mose hade satt upp tabernaklet och smort och helgat det, med alla dess tillbehör, och hade satt upp altaret med alla dess tillbehör, och smort och helgat detta,

2 framburos offergåvor av Israels hövdingar, huvudmännen för stamfamiljerna, det är stamhövdingarna, som stodo i spetsen för de inmönstrade.

3 De förde fram såsom sin offergåva inför HERRENS ansikte sex övertäckta vagnar och tolv oxar: två hövdingar tillhopa en vagn och var hövding en oxe; dessa förde de fram inför tabernaklet.

4 Och HERREN sade till Mose:

5 »Tag emot detta av dem för att bruka det till uppenbarelsetältets tjänst; och lämna det åt leviterna, alltefter beskaffenheten av vars och ens tjänst

6 Och Mose tog emot vagnarna och oxarna och gav dem åt leviterna.

7 Två vagnar och fyra oxar gav han åt Gersons barn, efter beskaffenheten av deras tjänst;

8 fyra vagnar och åtta oxar gav han åt Meraris barn, efter beskaffenheten av den tjänst de förrättade under ledning av Itamar, prästen Arons son;

9 men åt Kehats barn gav han icke något, ty dem ålåg att hava hand om de heliga föremålen, och dessa skulle bäras på axlarna.

10 Och hövdingarna förde fram skänker till altarets invigning, när det smordes; hövdingarna förde fram dessa sina offergåvor inför altaret.

11 Och HERREN sade till Mose: »Låt hövdingarna, en i sänder, var och en på sin dag, föra fram sina offergåvor till altarets invigning.»

12 Och den som på första dagen förde fram sin offergåva var Naheson, Amminadabs son, av Juda stam

13 Hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

14 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

15 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

16 och en bock till syndoffer,

17 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Nahesons, Amminadabs sons, offergåva.

18 På andra dagen förde Netanel, Suars son, hövdingen för Isaskar, fram sin gåva;

19 han framförde såsom sin offergåva ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

20 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

21 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

22 och en bock till syndoffer,

23 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Netanels, Suars sons, offergåva.

24 tredje dagen kom hövdingen för Sebulons barn, Eliab, Helons son;

25 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer

26 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

27 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

28 och en bock till syndoffer,

29 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Eliabs, Helons sons, offergåva.

30 fjärde dagen kom hövdingen för Rubens barn, Elisur, Sedeurs son;

31 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

32 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

33 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

34 och en bock till syndoffer,

35 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Elisurs, Sedeurs sons, offergåva.

36 På femte dagen kom hövdingen för Simeons barn, Selumiel, Surisaddais son;

37 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

38 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

39 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

40 och en bock till syndoffer,

41 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Selumiels, Surisaddais sons, offergåva.

42 sjätte dagen kom hövdingen för Gads barn, Eljasaf, Deguels son;

43 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

44 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

45 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

46 och en bock till syndoffer,

47 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Eljasafs, Deguels sons, offergåva.

48 På sjunde dagen kom hövdingen för Efraims barn, Elisama, Ammihuds son;

49 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

50 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

51 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

52 och en bock till syndoffer,

53 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Elisamas, Ammihuds sons, offergåva.

54 På åttonde dagen kom hövdingen för Manasse barn, Gamliel, Pedasurs son;

55 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

56 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

57 vidare en ungtjur en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

58 och en bock till syndoffer,

59 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Gamliels Pedasurs sons, offergåva.

60 På nionde dagen kom hövdingen för Benjamins barn, Abidan, Gideonis son;

61 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

62 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

63 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

64 och en bock till syndoffer,

65 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Abidans, Gideonis sons, offergåva.

66 På tionde dagen kom hövdingen för Dans barn, Ahieser, Ammisaddais son;

67 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

68 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

69 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

70 och en bock till syndoffer,

71 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Ahiesers, Ammisaddais sons, offergåva.

72 På elfte dagen kom hövdingen för Asers barn, Pagiel, Okrans son;

73 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

74 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

75 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

76 och en bock till syndoffer,

77 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Pagiels, Okrans sons, offergåva.

78 På tolfte dagen kom hövdingen för Naftali barn, Ahira, Enans son;

79 hans offergåva var ett silverfat, ett hundra trettio siklar i vikt, och en silverskål om sjuttio siklar, efter helgedomssikelns vikt, båda fulla med fint mjöl, begjutet med olja, till spisoffer,

80 vidare en skål av guld om tio siklar, full med rökelse,

81 vidare en ungtjur, en vädur och ett årsgammalt lamm till brännoffer

82 och en bock till syndoffer,

83 samt till tackoffret två tjurar, fem vädurar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var Ahiras, Enans sons, offergåva.

84 Detta var vad Israels hövdingar skänkte till altarets invigning, när det smordes: tolv silverfat, tolv silverskålar och tolv guldskålar.

85 Vart fat kom på ett hundra trettio silversiklar och var skål på sjuttio siklar, så att silvret i dessa kärl sammanlagt utgjorde två tusen fyra hundra siklar, efter helgedomssikelns vikt.

86 Av de tolv guldskålarna, som voro fulla med rökelse, vägde var och en tio siklar, efter helgedomssikelns vikt, så att guldet i skålarna sammanlagt utgjorde ett hundra tjugu siklar.

87 Brännoffers-fäkreaturen utgjorde tillsammans tolv tjurar, vartill kommo tolv vädurar, tolv årsgamla lamm, med tillhörande spisoffer, och tolv bockar till syndoffer.

88 Och tackoffers-fäkreaturen utgjorde tillsammans tjugufyra tjurar, vartill kommo sextio vädurar, sextio bockar och sextio årsgamla lamm. Detta var vad som skänktes till altarets invigning, sedan det hade blivit smort.

89 Och när Mose gick in i uppenbarelsetältet för att tala med honom, hörde han rösten tala till sig från nådastolen ovanpå vittnesbördets ark, från platsen mellan de två keruberna; där talade rösten till honom.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Apocalypse Revealed # 529

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 962  
  

529. Then the temple of God was opened in heaven, and the ark of His covenant was seen in His temple. (11:19) This symbolizes the New Heaven, in which the Lord is worshiped in His Divine humanity, and where people live in accordance with the Ten Commandments, which constitute the two essential elements of the New Church that are the means of conjunction.

The temple of God symbolizes the Lord's Divine humanity, also heaven where angels dwell, and likewise the church on earth. To be shown that the temple of God has these three symbolic meanings, and that the three cannot be separated, see no. 191. Here, however, the temple of God symbolizes the Lord in His Divine humanity in heaven where angels dwell, because it is said to be the temple of God in heaven. The ark in the temple means the Ten Commandments, for the ark had as its sole contents the two tables on which the Ten Commandments were written. 1 The temple's being opened means, symbolically, that these two, the Divine humanity and the Ten Commandments, which are the two essential elements of the New Church, are now visible, and that they became visible after the evil were cast into hell (no. 528). The ark is called the ark of His covenant in His temple because a covenant symbolizes conjunction, as we will see below. But first we must say something about the Ten Commandments.

[2] What nation in the entire world does not know that it is evil to kill, commit adultery, steal, and bear false witness? If nations did not know this and enact laws to keep people from doing these things, it would be all over with them. For society, the republic, or kingdom would collapse without these laws.

Who can suppose that the Israelite nation was so stupid in comparison to all other nations as not to know that such actions are evil? One may wonder, therefore, why these laws, being so universally known throughout the whole world, were promulgated by Jehovah Himself from Mount Sinai, attended by the great miracle they were, and written, moreover, with His finger.

But listen, they were promulgated by Jehovah with such a great miracle and written with His finger in order that people might know that these laws are not only civil and moral laws, but also spiritual laws, and that to disobey them is not only to do evil to one's fellow citizen and to society, but is also to sin against God. Their promulgation by Jehovah from Mount Sinai made them therefore laws of religion. For it is evident that whatever Jehovah God commands, He commands to make it a matter of religion, so that it must be obeyed for His sake, and for a person's own sake, that he may be saved.

[3] Because these laws were the first elements of the church to be established by the Lord with the Israelite nation, and because they embrace in brief summary everything having to do with religion which makes possible a conjunction of the Lord with a person and of a person with the Lord, therefore they were so holy that nothing was more holy.

That they were so very holy can be seen from the following: That Jehovah Himself, that is to say, the Lord, descended in fire; that the mountain then smoked and quaked; and that this was attended by thunderings, lightnings, a thick cloud, and the sound of a trumpet (Exodus 19:16, 18, Deuteronomy 5:22-26). That before Jehovah descended, the people readied themselves and sanctified themselves for three days (Exodus 19:10-11, 15). That in the Temple at Jerusalem the Ark constituted the inner sanctuary (1 Kings 6:19ff., 8:3-9). That the tablets on which the Law was written were called the tablets of the covenant, and because of them the Ark was called the ark of the covenant, with the Law itself being called the covenant (Numbers 10:33, Deuteronomy 4:13, 23; 5:2-3; 9:9, Joshua 3:11, 1 Kings 8:19, 21, and elsewhere).

The Law's being called a covenant symbolizes conjunction. The reason is that covenants are made for the sake of love, friendship, and association, thus for the sake of conjunction. That is why we find it said of the Lord that He will be "a covenant to the people" (Isaiah 42:6; 49:8), and He is called "the Messenger of the covenant" (Malachi 3:1). His blood also is called "the blood of the covenant" (Matthew 26:28, cf. Zechariah 9:11, Exodus 24:4-10). And therefore the Word is called the Old and New Testaments or Covenants.

Poznámky pod čarou:

  
/ 962  
  

Many thanks to the General Church of the New Jerusalem, and to Rev. N.B. Rogers, translator, for the permission to use this translation.