Bible

 

4 Mosebok 15

Studie

   

1 Och HERREN talade till Mose och sade:

2 Tala till Israels barn och säg till dem: Om I, när I kommen in i det land som jag vill giva eder, och där I skolen bo,

3 viljen offra ett eldsoffer åt HERREN, ett brännoffer eller ett slaktoffer -- vare sig det gäller att fullgöra ett löfte, eller det gäller ett frivilligt offer, eller det gäller edra högtidsoffer -- för att bereda HERREN en välbehaglig lukt, genom fäkreatur eller småboskap,

4 så skall den som vill offra åt HERREN ett sådant offer bära fram såsom spisoffer en tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en fjärdedels hin olja;

5 och såsom drickoffer skall du offra en fjärdedels hin vin till vart lamm, vare sig det är ett brännoffer som offras, eller det är ett slaktoffer.

6 Men till en vädur skall du såsom spisoffer offra två tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en tredjedels hin olja,

7 och såsom drickoffer skall du bära fram en tredjedels hin vin, till er välbehaglig lukt för HERREN.

8 Och när du offrar en ungtjur till brännoffer eller till slaktoffer, vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller det gäller tackoffer åt HERREN.

9 Så skall, jämte ungtjuren, såsom spisoffer frambäras tre tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en halv in olja,

10 och såsom drickoffer skall du bära fram en halv hin vin: ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.

11 Vad här är sagt skall offras till var tjur, var vädur, vart djur av småboskapen, vare sig får eller get.

12 Efter antalet av de djur I offren skolen I offra till vart och ett vad här är sagt, efter deras antal.

13 Var inföding skall offra detta, såsom här är sagt, när han vill offra ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.

14 Och när en främling som vistas hos eder, eller som i kommande släkten bor ibland eder, vill offra ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN, så skall han offra på samma sätt som I offren.

15 Inom församlingen skall en och samma stadga gälla för eder och för främlingen som bor ibland eder. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte: I själva och främlingen skolen förfara på samma sätt inför HERRENS ansikte.

16 Samma lag och samma rätt skall gälla för eder och för främlingen som bor hos eder.

17 Och HERREN talade till Mose och sade:

18 Tala till Israels barn och säg till dem: När I kommen in i det land dit jag vill föra eder,

19 skolen I, då I äten av landets bröd, giva åt HERREN en offergärd därav.

20 Såsom förstling av edert mjöl skolen I giva en kaka till offergärd; I skolen giva den, likasom I given en offergärd från eder loge.

21 Av förstlingen av edert mjöl skolen I giva åt HERREN en offergärd, släkte efter släkte.

22 Och om I begån synd ouppsåtligen, i det att I underlåten att göra efter något av dessa bud som HERREN har kungjort för Mose,

23 efter något av det som HERRENS har bjudit eder genom Mose, från den dagHERREN gav sina bud och allt framgent, släkte efter släkte,

24 så skall, om synden har blivit begången ouppsåtligen, utan att menigheten visste det, hela menigheten offra en ungtjur såsom brännoffer, till en välbehaglig lukt för HERREN, med det spisoffer och det drickoffer som på föreskrivet sätt skall offras därtill, och tillika en bock såsom syndoffer.

25 Och prästen skall bringa försoning för Israels barns hela menighet, och så bliver dem förlåtet; ty det var en ouppsåtlig synd, och de hava burit fram sitt offer, ett eldsoffer åt HERREN, och sitt syndoffer inför HERRENS ansikte för sin ouppsåtliga synd.

26 Ja, så bliver dem förlåtet, Israels barns hela menighet och främlingen som bor ibland dem; ty hela folket var delaktigt i den ouppsåtliga synden.

27 Och om någon enskild syndar ouppsåtligen, skall han såsom syndoffer föra fram en årsgammal get.

28 Och prästen skall bringa försoning för denne som har försyndat sig genom ouppsåtlig synd, inför HERRENS ansikte; på det att honom må bliva förlåtet, när försoning bringas för honom.

29 För infödingen bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem, för eder alla skall gälla en och samma lag, när någon begår synd ouppsåtligen.

30 Men den som begår något med upplyft hand, evad han är inföding eller främling, han hånar HERREN, och han skall utrotas ur sitt folk.

31 Ty HERRENS ord har han föraktat, och mot hans bud har han brutit; utan förskoning skall han utrotas; missgärning vilar på honom.

32 Medan nu Israels barn voro i öknen, ertappades en man med att samla ihop ved på sabbatsdagen.

33 Och de som ertappade honom med att samla ihop ved förde honom fram inför Mose och Aron och hela menigheten.

34 Och då det icke var bestämt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar.

35 Och HERREN sade till Mose: »Mannen skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom utanför lägret

36 Då förde hela menigheten ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, såsom HERREN hade bjudit Mose.

37 Och HERREN talade till Mose och sade:

38 Tala till Israels barn och säg till dem att de och deras efterkommande skola göra sig tofsar i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått snöre på var hörntofs.

39 Och detta skolen I hava till tofsprydnad, för att I, när I sen därpå, mån tänka på alla HERRENS bud och göra efter dem, och icke sväva omkring efter edra hjärtans och ögons lustar, som I nu löpen efter i trolös avfällighet.

40 Ty jag vill att I skolen tänka på och göra efter alla mina bud och vara helgade åt eder Gud.

41 Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land, för att jag skall vara eder Gud Jag är HERREN, eder Gud.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Leverneslära för Nya Jerusalem # 2

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 114  
  

2. Att »religionen är livets sak« och att »liv är att göra det goda«; detta ser en var som läser Ordet, och när han läser det, erkänner han det. I Ordet förekommer följande:

»Vilken som har upplöst det minsta av dessa bud, och lärt människorna så, skall kallas minst i himlarnas rike; men den som gör och lär, denne skall kallas stor i himlarnas rike. Jag säger eder, om inte er rättfärdighet överflödat över Skrivarnas och Fariseernas, skall ni icke ingå i himlarnas rike« (Math. 5:19, 20).

»Vart träd, som icke gör god frukt, avhugges och kastas i eld; varför ni utav deras frukter skall känna dem« (Matteus 7:19, 20).

»Icke en var som säger åt Mig: Herre, Herre, skall ingå i himlarnas rike, utan den som gör min Faders vilja, den som är i himlar« (Matteus 7:21).

»Många skall säga åt Mig på den dagen: Herre, Herre, ha vi inte genom ditt namn profeterat och i ditt namn gjort många krafter; men då skall jag bekänna för dem, jag har inte känt eder, viken undan ifrån mig ni som verkar för orättrådigheten« (Matteus 7:22, 23).

»En var, som hör mina ord och gör dem, [honom] skall jag likna vid en klok man, som byggde sitt hus på klippan. Men envar som hör mina ord och icke gör dem, skall liknas vid en dåraktig man, som byggde sitt hus på sanden« (Matteus 7:24, 26).

»Jesus sade: den sående gick ut till att så. Somliga sädesfrön föll på den hårda vägen; andra på de klippiga [ställena]; andra ibland törnena; och andra i den goda jorden. Den som [var] sådd i den goda jorden, är denne, som hör ordet och giver akt därpå, vilken därför bär frukt och gör, en hundrafalt, en annan sextiofalt och en annan trettiofalt. När Jesus sagt dessa ting, utropade han, sägande: den som har öron till att höra, han höre« (Matteus 1. 3:3–9, 23).

»Människans Son skall komma i sin Faders härlighet, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar« (Matteus 16:27).

»Guds rike skall borttagas ifrån eder, och skall givas åt ett folkslag som gör dess frukter« (Matteus 21:43).

»När människans Son kommit i sin härlighet, då skall han sitta på [sin] härlighets tron, och han skall säga åt fåren på höger: kommen ni, de välsignade, och besitten såsom arv det åt eder ifrån en världs grundläggning beredda riket; ty jag hungrade och ni gav Mig att äta, jag törstade och ni läten Mig dricka, främmande var jag och ni församlade Mig, naken var jag och ni beklädde Mig, sjuk var jag och ni besökte Mig, i fängelse var jag och ni kom till mig. Då skall de rättfärdige svara: när såg vi Dig så? Men svarande skall Konungen säga: amen säger jag eder, för så vitt som ni ha gjort det åt en enda av de minsta mina bröder, har ni gjort det åt Mig. Och Konungen skall säga dylika [ord] till bockarna, som är åt vänster, och emedan dessa icke gjort sådana ting, skall han säga: vik undan ifrån Mig ni, de förbannade, i den eviga elden, den åt djävulen och åt hans änglar beredda« (Matteus 25:31-46).

»Gör frukter värdiga bättringen. Allaredan ligger yxan vid trädens rot; vart träd alltså som icke gör god frukt avhugges och kastas i eld« (Lukas 3:8, 9).

»Jesus sade: varför kallen ni Mig Herre, Herre, och gör inte de ting som jag säger. En var som kommer till Mig, och hör mina tal, och gör dem, är lik en människa som byggde ett hus, och lade grundval på klippan. Men den som hör och icke gör, är lik en människa som byggde ett hus på marken utan grundval« (Lukas 6:46-49).

»Jesus sade: Min moder och mina bröder är dessa, som höra Guds ord och göra det« (Lukas 8:21).

»Då skolen ni begynna stå och klappa på dörren, sägande: Herre, öppna för oss; men svarande skall han säga åt dem: jag känner eder icke, varifrån ni är, viken undan ifrån Mig, alla orättrådighetens verkare« (Lukas 13:25-27).

»Denna är domen, att ljuset har kommit i världen, men människorna älskade mera mörkret än ljuset, ty deras verk var onda. En var, som gör onda ting, hatar ljuset [och kommer inte till ljuset], på det att hans verk inte må röjas (bestraffas). Men den som gör sanningen, kommer till ljuset, på det att hans verk må uppenbaras, enär de är gjorda i Gud« (Johan 3:19-21).

»Och utgå skall de, som har gjort de goda tingen [till livs uppståndelse, men de som ha gjort de onda,] till doms uppståndelse« (Johan 5:29).

»Vi vet, att Gud inte hör syndare, utan om någon dyrkar Gud och gör Hans vilja, denne hör han« (Johan 9:31).

»Om ni Felar dessa ting, saliga är ni om ni gör dem« (Johan 13:17).

»Den som har mina bud, och gör dem, den är den som älskar Mig, och Jag, jag skall älska honom, och jag skall uppenbara Mig själv för honom; och till honom skall jag komma, och ett vistelserum hos honom skall jag göra. Den som icke älskar Mig, håller icke mina ord« (Johan 14:15, 21-24).

»Jesus sade: Jag, jag är Vinträdet, och min Fader [är] Vingårdsmannen. Envar vinranka i Mig som icke bär frukt, den borttager han; men en var vinranka som bär frukt, den skall han rensa, att hon må bära mera frukt« (Johan 15:1, 2).

»I detta förhärligades min Fader, att I mån bära mycken frukt, och varda mina lärjungar« (Johan 15:8).

»Ni, ni är mina vänner, om ni gör vilka ting som helst jag befaller eder. Jag, jag har utvalt eder, på det att ni må bära frukt, och eder frukt må förbliva« (Johan 15:14, 16).

»Herren sade åt Johannes: skriv åt den Ephesiska församlingens ängel: Jag känner dina verk. Jag har emot dig, att du har övergivit den förra människokärleken. Gör bättring, och gör de förra verken; men om inte, skall jag röra din ljusstake från dess ställe« (Uppenbarelseboken 2:1, 2, 4, 5).

»Åt Smyrneers församlings ängel skriv: Jag känner dina verk« (Uppenbarelseboken 2:8 [9]).

»Åt församlingens i Pergamus ängel skriv: Jag känner dina verk; gör bättring« (Upp. 2:[12,] 2:13, 16).

»Åt församlingens i Thyatira ängel skriv: Jag känner dina verk och [din] människokärlek; och dina verk, de senare flera än de första« (Upp. 2:[18, 19] 26).

»Åt församlingens i Sardes ängel skriv: Jag känner dina verk, att du har namnet att du lever, men du är död. Jag har icke funnit dina verk fullkomliga inför Gud; gör bättring« (Uppenbarelseboken 3:1, 2, 3).

»Och åt den församlings ängel, som är i Philadelphia, skriv: Jag känner dina verk« (Uppenbarelseboken 3:7, 8).

»Åt Laodicensers församlings ängel skriv: Jag känner dina verk; gör bättring« (Uppenbarelseboken 3:14, 15, 19).

»Jag hörde en röst från himmelen sägande: skriv: saliga de döda, som i Herren dö ifrån nu: anden säger, på det att de må vila från sina arbeten (mödor); deras verk följa med dem« (Uppenbarelseboken 14:13).

»En bok öppnades, som är livets, och de döda dömdes enligt de ting som var skrivna i boken, alla efter deras verk« (Uppenbarelseboken 20:12, 13).

»Si, jag kommer snart, och min lön med Mig, att jag må giva åt var och en efter hans verk« (Uppenbarelseboken 22:12).

Likaledes i Gamla Testamentet: »Vedergäll dem enligt deras verk och enligt deras händers gärning« (Jeremia 25:14).

»Jehovah, vilkens ögon är öppnade över människors alla vägar, till att giva åt envar efter hans vägar och efter hans verks frukt« (Jeremia 32:19).

»Jag skall hemsöka efter hans vägar, och hans verk skall jag vedergälla honom« (Hoseh. 4:9).

»Jehovah gör med oss enligt våra vägar, enligt våra verk« (Sakaria 1:6).

Samt på många ställen, att de skulle göra [Hans] stadgar, befallningar och lagar; såsom:

»Ni skall iakttaga mina stadgar och mina domar; om människan gör dem, skall hon leva genom dem« (3 Mosebok 18:5).

»Ni skall iakttaga alla mina stadgar och mina domar, att ni mån göra dem« (3 Mosebok 19:37; 20:8; 22:31).

»Välsignelser, om de gör buden, och förbannelser om de icke gör« (3 Mosebok 26:4-46).

»Det blev Israels barn befallt, att de skulle göra sig en tofs på sina kläders vingar [flikar], att de måtte ihågkomma alla Jehovahs bud, att de måtte göra dem« (4 Mosebok 15, 38, 39; 5 Mosebok 22:12; och på tusen andra ställen).

Att det är verken, som göra församlingsmänniskan, och att hon frälsas enligt dem, lär även Herren i liknelser, av vilka flera innebär, att de som gör goda ting antas, och de som Åkerbrukarna [gör] onda förkastas; såsom i liknelsen om Åkerbrukarna i vingården (Matteus 21:33-44).

Om Fikonträdet, som icke gav frukt, (Lukas 13:6) och följ.

Om Talenterna och Minorna (punden), med vilka de skulle handla (Matteus 25:14-31); (Lukas 19:13-25).

Om Samariten, som förband den av rövare sargades sår (Lukas 10:30-37).

Om den Rike och Lazarus (Lukas 16:19-31).

Om de tio Jungfrurna (Matteus 25:1-12).

  
/ 114