Bible

 

3 Mosebok 21

Studie

   

1 Och HERREN sade till Mose: Säg till prästerna, Arons söner, säg till dem så: En präst får icke ådraga sig orenhet genom någon död bland sina fränder,

2 utom genom sina närmaste blodsförvanter: sin moder, sin fader, sin dotter, sin broder; son, sin dotter, sin broder;

3 så ock genom sin syster, om hon var jungfru och stod honom närmare och icke tillhörde någon man, i sådant fall må han ådraga sig orenhet genom henne.

4 Eftersom han är en herre bland sina fränder, får han icke ådraga sig orenhet och göra sig ohelig.

5 Prästerna skola icke raka någon del av sitt huvud skallig eller avraka kanten av sitt skägg eller rista något märke på sin kropp.

6 De skola vara helgade åt sin Guds och må icke ohelga sin Guds namn, ty de bära fram HERRENS eldsoffer sin Guds spis; därför skola de heliga.

7 Ingen av dem skall taga till hustru en sköka eller en vanärad kvinna, ej heller skall någon taga till hustru en kvinna som har blivit förskjuten av sin man, ty prästen är helgad åt sin Gud.

8 Därför skall du akta honom helig, ty han bär fram din Guds spis; han skall vara dig helig, ty jag, HERREN, som helgar eder, är helig.

9 Om en prästs dotter ohelgar sig genom skökolevnad, så ohelgar hon sin fader; hon skall brännas upp i eld.

10 Den som är överstepräst bland sina bröder, den på vilkens huvud smörjelseoljan har blivit utgjuten, och som har mottagit handfyllning till att ikläda sig prästkläderna, han skall icke hava sitt hår oordnat, ej heller riva sönder sina kläder;

11 och han skall icke gå in till någon död; icke ens genom sin fader eller genom sin moder får han ådraga sig orenhet.

12 Och ur helgedomen skall han icke gå ut, på det att han icke må ohelga sin Guds helgedom, ty hans Guds smörjelseolja, varmed han har blivit invigd, är på honom. Jag är HERREN.

13 Till hustru skall han taga en kvinna som är jungfru.

14 En änka eller en förskjuten hustru eller en vanärad kvinna, en sköka -- en sådan får han icke taga, utan en jungfru bland sina fränder skall han taga till hustru,

15 för att han icke må ohelga sin livsfrukt bland sina fränder; ty jag är HERREN, som helgar honom.

16 Och HERREN talade till Mose och sade:

17 Tala till Aron och säg: Av dina avkomlingar i kommande släkten skall ingen som har något lyte träda fram för att frambära sin Guds spis.

18 Ingen skall träda fram, som har något lyte, varken en blind eller en halt, eller en som har lyte i ansiktet, eller som har någon lem för stor,

19 ingen som har brutit arm eller ben,

20 ingen som är puckelryggig eller förkrympt, eller som har fel på ögat, eller som har skabb eller annat utslag, eller som är snöpt.

21 Av prästen Arons avkomlingar skall ingen som har något lyte gå fram för att frambära HERRENS eldsoffer; han har ett lyte, han skall icke gå fram för att frambära sin Guds spis.

22 Sin Guds spis må han äta, både det som är högheligt och det som är heligt,

23 men eftersom han har ett lyte, skall han icke gå in till förlåten, ej heller skall han gå fram till altaret, på det att han icke må ohelga mina heliga ting; ty jag är HERREN, som helgar dem.

24 Och Mose talade detta till Aron och hans söner och alla Israels barn.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 2173

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2173. That “Sarah” is here the Lord as to truth, is evident from the representation of Sarah, as being intellectual truth adjoined to good; here, as being rational truth, for the same reason as just now stated in regard to Abraham. (That Sarah represents truth may be seen above, n. 1468, 1901, 2063, 2065). In the historicals of the Word good and truth cannot be represented otherwise than by a marriage, for this is really the case with them, for there is a Divine marriage between things celestial and spiritual, or what is the same, between those which are of love and those which are of faith, or again what is the same, between those of the will and those of the understanding. The former are of good, the latter are of truth. There is such a marriage in the Lord’s kingdom in the heavens; such also in the Lord’s kingdom on the earth (that is, in the church); such a marriage in every man, in every single thing of him, nay, in the veriest singulars of all. That which is not in such a marriage does not live. Nay, from that Divine marriage there is such a marriage in universal nature, and in every particular of it, but under other form and appearance, otherwise nothing whatever would there subsist. Because there is such marriage in everything, therefore with the Prophets every matter is expressed in a twofold manner, especially in Isaiah-one expression referring to what is celestial, or to good, and the other to what is spiritual, or to truth (see n. 683, 793, 801). That in everything there is a resemblance of a marriage, may be seen above (n. 718, 747, 917, 1432). Hence it is that the Lord’s good is represented by Abraham, and His truth by Sarah.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Foundation for the permission to use this translation.