Bible

 

1 Mosebok 6

Studie

   

1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem

2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.

3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»

4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.

5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,

6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.

7 Och HERREN sade: »Människorna, som jag skapade, vill jag utplåna från jorden, ja, både människor och fyrfotadjur och kräldjur och himmelens fåglar; ty jag ångrar att jag har gjort dem.»

8 Men Noa hade funnit nåd för HERRENS ögon.

9 Detta är berättelsen om Noas släkt. Noa var en rättfärdig man och ostrafflig bland sitt släkte; i umgängelse med Gud vandrade Noa.

10 Och Noa födde tre söner: Sem, Ham och Jafet.

11 Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden uppfylldes av våld.

12 Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött vandrade i fördärv på jorden.

13 Då sade Gud till Noa: »Jag har beslutit att göra ände på allt kött, ty jorden är uppfylld av våld som de öva; se, jag vill fördärva dem tillika med jorden.

14 Så gör dig nu en ark av goferträ, och inred arken med kamrar, och bestryk den med jordbeck innan och utan.

15 Och så skall du göra arken: Den skall vara tre hundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög;

16 en öppning för ljuset, en aln hög alltigenom, skall du göra ovantill på arken; och en dörr till arken skall du sätta på dess sida; och du skall inreda den så, att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.

17 Ty se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden, till att fördärva allt kött som har i sig någon livsande, under himmelen; allt som finnes på jorden skall förgås.

18 Men med dig vill jag upprätta ett förbund: du skall gå in i arken med dina söner och din hustru och dina söners hustrur.

19 Och av allt levande, vad kött det vara må, skall du föra in i arken ett par av vart slag, för att behålla dem vid liv med dig; hankön och honkön skola de vara.

20 Av fåglarna, efter deras arter, av fyrfotadjuren, efter deras arter, av alla kräldjur på marken, efter deras arter, skall ett par av vart slag gå in till dig, för att du må behålla dem vid liv.

21 Och du skall taga till dig alla slags livsmedel, sådant som kan ätas, och samla det till dig, för att det må vara dig och dem till föda.

22 Och Noa gjorde så; han gjorde i alla stycken såsom Gud hade bjudit honom.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 734

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

734. In the preceding chapter (Genesis 6:13-22) the truths of the understanding are treated of, in which the man of the church called “Noah” was instructed by the Lord before he was regenerated; and next in this chapter (verses 1-5), the goods of the will are treated of, with which also he was endowed by the Lord. As both are treated of, it appears like a repetition. But now in verses 6-11 his temptation is treated of, and here the first state and thus the beginning of temptation; and, as everyone can see, a repetition occurs again. For it is said in this verse that “Noah was a son of six hundred years” when the flood came upon the earth; and in the eleventh verse (Genesis 7:11) that it was “in the six-hundredth year of his life, in the second month, in the seventeenth day of the month.” And so in the seventh verse (Genesis 7:7) it is said that Noah went into the ark with his sons and their wives, and likewise in the thirteenth verse. . Again it is said in the eighth and ninth verses (8-9) that the beasts went in unto Noah into the ark; and also in verses 14-16. From which it is evident that here too there is a repetition of what was said before. Those who abide in the sense of the letter alone cannot know but that it is a matter of history thus repeated. But here as elsewhere there is not the least word that is superfluous and vain; for it is the Word of the Lord. There is therefore no repetition, except with another signification. And here, in fact, as before, the signification is that it is the first temptation, which is temptation as to things of his understanding; but afterwards it is his temptation as to things of the will. These temptations follow one after the other with him who is to be regenerated. For to be tempted as to things of the understanding is quite another thing from being tempted as to what is of the will. Temptation as to things of the understanding is light; but temptation as to things of the will is severe.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Foundation for the permission to use this translation.