Bible

 

1 Mosebok 40

Studie

   

1 En tid härefter hände sig att den egyptiske konungens munskänk och hans bagare försyndade sig mot sin herre, konungen av Egypten.

2 Och Farao blev förtörnad på sina två hovmän, överste munskänken och överste bagaren,

3 och lät sätta dem i förvar i drabanthövitsmannens hus, i samma fängelse där Josef satt fången.

4 Och hövitsmannen för drabanterna anställde Josef hos dem till att betjäna dem; och de sutto där i förvar en tid.

5 Medan nu den egyptiske konungens munskänk och bagare sutto fångna i fängelset, hade de båda under samma natt var sin dröm, vardera med sin särskilda betydelse.

6 Och när Josef om morgonen kom in till dem, fick han se att de voro bedrövade.

7 Då frågade han Faraos hovmän, som med honom sutto i förvar i hans herres hus: »Varför sen I så sorgsna ut i dag

8 De svarade honom: »Vi hava haft en dröm, och ingen finnes, som kan uttyda den.» Josef sade till dem: »Att giva uttydningen är ju Guds sak; förtäljen drömmen för mig.»

9 Då förtäljde överste munskänken sin dröm för Josef och sade till honom: »Jag drömde att ett vinträd stod framför mig;

10 på vinträdet voro tre rankor, och knappt hade det skjutit skott, så slogo dess blommor ut och dess klasar buro mogna druvor.

11 Och jag hade Faraos bägare i min hand, och jag tog druvorna och pressade ut dem i Faraos bägare och gav Farao bägaren i handen.»

12 Då sade Josef till honom: »Detta är uttydningen: de tre rankorna betyda tre dagar;

13 om tre dagar skall Farao upphöja ditt huvud och sätta dig åter på din plats, så att du får giva Farao bägaren i handen likasom förut, då du var hans munskänk.

14 Men tänk på mig, när det går dig väl, så att du gör barmhärtighet med mig och nämner om mig för Farao och skaffar mig ut från detta hus;

15 ty jag är med orätt bortförd från hebréernas land, och icke heller här har jag gjort något varför jag borde sättas i fängelse

16 Då nu överste bagaren såg att Josef hade givit en god uttydning, sade han till honom: »Också jag hade en dröm. Jag tyckte att jag bar tre vetebrödskorgar på mitt huvud.

17 Och i den översta korgen funnos bakverk av alla slag, sådant som Farao plägar äta; men fåglarna åto därav ur korgen på mitt huvud

18 svarade Josef och sade: »Detta är uttydningen: de tre korgarna betyda tre dagar;

19 om tre dagar skall Farao upphöja ditt huvud och taga det av dig; han skall upphänga dig på trä, och fåglarna skola äta ditt kött

20 tredje dagen därefter, då det var Faraos födelsedag, gjorde denne ett gästabud för alla sina tjänare. Då upphöjde han, bland sina tjänare, såväl överste munskänkens huvud som överste bagarens.

21 Han insatte överste munskänken åter i hans ämbete, så att han fick giva Farao bägaren i handen;

22 men överste bagaren lät han upphänga, såsom Josef hade sagt dem i sin uttydning.

23 Men överste munskänken tänkte icke på Josef, utan glömde honom.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 5133

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

5133. 'And make mention of me to Pharaoh' means communication with the interior natural. This is clear from the meaning of 'making mention to someone' as communicating, and from the representation of 'Pharaoh' as the interior natural, dealt with 5080, 5095. By communication with the interior natural one means a joining together with it that has been effected through correspondence. The interior natural is that which receives ideas of truth and good from the rational and stores these away for the use they may serve, and is consequently that which communicates directly with the rational. The exterior natural however is that which receives images, and from these the ideas of things coming from the world by way of the senses.

[2] Unless these latter ideas receive light from ideas present in the interior natural they give rise to illusions, which are called the illusions of the senses. When subject to such illusions a person believes nothing apart from that which is in agreement with them or to which they lend support, as is the situation if no correspondence exists. Nor does any correspondence exist if that person is not endowed with charity, for charity is the means which brings about union because the good of charity contains life from the Lord. That life arranges truths into order, thereby giving charity an outward form, that is, an image in which it can present itself. This form is manifested visually in the next life and is the angelic form itself. All the angels consequently are forms of charity, the beauty of this charity being received from the truths of faith, and the life within the beauty being received from the good of charity.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.