Novokřesťanské studium Bible

Bible

 

1 Mosebok 29

Studie

   

1 Och Jakob begav sig åstad på väg till Österlandet.

2 Där fick han se en brunn på fältet, och vid den lågo tre fårhjordar, ty ur denna brunn plägade man vattna hjordarna. Och stenen som låg över brunnens öppning var stor;

3 därför plägade man låta alla hjordarna samlas dit och vältrade så stenen från brunnens öppning och vattnade fåren; sedan lade man stenen tillbaka på sin plats över brunnens öppning.

4 Och Jakob sade till männen: »Mina bröder, varifrån ären I?» De svarade: »Vi äro från Haran.»

5 Då sade han till dem: »Kännen I Laban, Nahors son?» De svarade: »Ja.»

6 Han frågade dem vidare: »Står det väl till med honom?» De svarade: »Ja; och se, där kommer hans dotter Rakel med fåren.»

7 Han sade: »Det är ju ännu full dag; ännu är det icke tid att samla boskapen. Vattnen fåren, och fören dem åter i bet.»

8 Men de svarade: »Vi kunna icke göra det, förrän alla hjordarna hava blivit samlade och man har vältrat stenen från brunnens öppning; då vattna vi fåren.»

9 Medan han ännu talade med dem, hade Rakel kommit dit med sin faders får; ty hon plägade vakta dem.

10 När Jakob fick se sin morbroder Labans dotter Rakel komma med Labans, hans morbroders, får, gick han fram och vältrade stenen från brunnens öppning och vattnade sin morbroder Labans får.

11 Och Jakob kysste Rakel och brast ut i gråt.

12 Och Jakob omtalade för Rakel att han var hennes faders frände, och att han var Rebeckas son; och hon skyndade åstad och omtalade det för sin fader.

13 Då nu Laban fick höras talas om sin systerson Jakob, skyndade han emot honom och tog honom i famn och kysste honom och förde honom in i sitt hus; och han förtäljde för Laban allt som hade hänt honom.

14 Och Laban sade till honom: »Ja, du är mitt kött och ben.» Och han stannade hos honom en månads tid.

15 Och Laban sade till Jakob: »Du är ju min frände. Skulle du då tjäna mig för intet? Säg mig vad du vill hava i lön?»

16 Nu hade Laban två döttrar; den äldre hette Lea, och den yngre hette Rakel.

17 Och Leas ögon voro matta, men Rakel hade en skön gestalt och var skön att skåda.

18 Och Jakob hade fattat kärlek till Rakel; därför sade han: »Jag vill tjäna dig i sju år för Rakel, din yngre dotter.»

19 Laban svarade: »Det är bättre att jag giver henne åt dig, än att jag skulle giva henne åt någon annan; bliv kvar hos mig.»

20 Så tjänade Jakob för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara allenast några dagar; så kär hade han henne.

21 Därefter sade Jakob till Laban: »Giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig gå in till henne.»

22 Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett gästabud.

23 Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne.

24 Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa åt sin dotter Lea till tjänstekvinna.

25 Om morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till Laban: »Vad har du gjort mot mig? Var det icke för Rakel jag tjänade hos dig? Varför har du så bedragit mig?»

26 Laban svarade: »Det är icke sed på vår ort att man giver bort den yngre före den äldre.

27 Låt nu dennas bröllopsvecka gå till ända, så vilja vi giva dig också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig i ännu ytterligare sju år.»

28 Och Jakob samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till ända. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru.

29 Och Laban gav sin tjänstekvinna Bilha åt sin dotter Rakel till tjänstekvinna.

30 Så gick han in också till Rakel, och han hade Rakel kärare än Lea. Sedan tjänade han hos honom i ännu ytterligare sju år.

31 Men då HERREN såg att Lea var försmådd, gjorde han henne fruktsam, medan Rakel var ofruktsam.

32 Och Lea blev havande och födde en son, och hon gav honom namnet Ruben, ty hon tänkte: »HERREN har sett till mitt lidande ; ja, nu skall min man hava mig kär.»

33 Och hon blev åter havande och födde en son. Då sade hon: »HERREN har hört att jag har varit försmådd, därför har han givit mig också denne.» Och hon gav honom namnet Simeon.

34 Och åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: »Nu skall väl ändå min man hålla sig till mig; jag har ju fött honom tre söner.» Därav fick denne namnet Levi.

35 Åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: »Nu vill jag tacka HERREN.» Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan upphörde hon att föda.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 3758

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

3758. Genesis 29

1. And Jacob lifted up his feet and went to the land of the sons of the east.

2. And he saw, and behold, a well in the field, and behold, three droves of a flock there, lying nearby it; for out of that well they watered the droves; and there was a large stone over the mouth of the well.

3. And all the droves would be gathered there; and they would roll the stone from over the mouth of the well and water the flock; and they would put the stone back in its place over the mouth of the well.

4. And Jacob said to them, My brothers, where are you from? And they said, We are from Haran.

5. And he said to them, Do you know Laban the son of Nahor? And they said, We do.

6. And he said to them, Does he have peace? 1 And they said, [He has] peace; and behold, Rachel his daughter is coming with the flock.

7. And he said, Behold, it is still high day; it is not time for the cattle to be gathered together; water the flock, and go and pasture them.

8. And they said, We cannot until all the droves are gathered together, and they have rolled the stone from over the mouth of the well, and we water the flock.

9. While he was still speaking to them Rachel came with the flock which was her father's, for she was a shepherdess.

10. And so it was, when Jacob saw Rachel the daughter of Laban his mother's brother, and the flock of Laban his mother's brother, that Jacob came near and rolled the stone from over the mouth of the well, and watered the flock of Laban his mother's brother.

11. And Jacob kissed Rachel, and lifted up his voice and wept.

12. And Jacob told Rachel that he was her father's brother, and that he was Rebekah's son; and she ran and told her father.

13. And so it was, when Laban heard the news about Jacob his sister's son, that he ran to meet him, and embraced him, and kissed him, and brought him to his house. And he told Laban all these things.

14. And Laban said to him, Surely you are my bone and my flesh. And he dwelt with him for a full month.

15. And Laban said to Jacob, Because you are my brother should you serve me for nothing? Tell me, what shall your reward be?

16. And Laban had two daughters; the name of the elder was Leah, and the name of the younger Rachel.

17. And Leah's eyes were weak; and Rachel was beautiful in form and beautiful in appearance.

18. And Jacob loved Rachel and said, I will serve you seven years for Rachel your younger daughter.

19. And Laban said, It is better for me to give her to you than to give her to another man; remain with me.

20. And Jacob served seven years for Rachel; and they were in his eyes like a few days, because of his love for her.

21. And Jacob said to Laban, Give me my wife, for my days are completed, and I will go [in] to her.

22. And Laban gathered together all the men of the place and made a feast.

23. And so it was in the evening, that he took Leah his daughter and brought her to him; and he came [in] to her.

24. And Laban gave to her Zilpah his servant-girl - to Leah his daughter to be her servant-girl.

25. And so it was in the morning, that behold it was Leah. And he said to Laban, What is this you have done to me? Was it not for Rachel that I served with you? And why have you cheated me?

26. And Laban said, It is not done that way in our place, to give the younger before the firstborn.

27. Complete this week, and we will give you this one also for the service which you render with me for another seven years.

28. And Jacob did so and completed this week, and he gave him Rachel his daughter for his wife.

29. And Laban gave to Rachel his daughter Bilhah his servant-girl, to her to be a servant-girl.

30. And he came [in] also to Rachel, and he loved Rachel also, more than Leah; and he served with him yet another seven years.

31. And Jehovah saw that Leah was hated, and He opened her womb; and Rachel was barren.

32. And Leah conceived and bore a son; and she called his name Reuben, for she said, Because Jehovah has seen my affliction; for now my husband (vir) will love me.

33. And she conceived again and bore a son, and she said, For Jehovah has heard that I was hated and has given me this one also; and she called his name Simeon.

34. And she conceived again and bore a son, and she said, Now this time my husband (vir) will cling to me, because I have borne him three sons; therefore she called his name Levi.

35. And she conceived again and bore a son, and she said, This time I will confess Jehovah; therefore she called his name Judah. And she left off bearing.

CONTENTS

In this chapter 'Jacob' refers, in the internal sense, to the Lord's Natural, the subject being how the Good of Truth in His Natural was joined to a kindred good from a Divine source, meant by 'Laban'. First these were so joined through the affection for external truth, meant by 'Leah', and then through the affection for internal truth, meant by 'Rachel'.

Poznámky pod čarou:

1. A Hebrew idiom used in inquiring after a person's welfare

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.

©2024 New Christian Bible Study Corporation. All rights reserved. Printed from newchristianbiblestudy.org