¹ Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom; och han bjöd honom och sade till honom: »Tag dig icke till hustru någon av Kanaans döttrar,

² utan stå upp och begiv dig till Paddan-Aram, till Betuels, din morfaders, hus, och tag dig en hustru därifrån, någon av Labans, din morbroders, döttrar.

³ Och må Gud den Allsmäktige välsigna dig och göra dig fruktsam och föröka dig, så att skaror av folk komma av dig;

⁴ må han giva åt dig Abrahams välsignelse, åt dig och din säd med dig, så att du får taga i besittning det land som Gud har givit åt Abraham, och där du nu bor såsom främling.»

⁵ Så sände Isak åstad Jakob, och denne begav sig till Paddan-Aram, till araméen Laban, Betuels son, som var broder till Rebecka, Jakobs och Esaus moder.

⁶ När nu Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt honom till Paddan-Aram för att därifrån taga sig hustru -- ty han hade välsignat honom och bjudit honom och sagt: »Du skall icke taga till hustru någon av Kanaans döttrar» --

⁷ och när han såg att Jakob hade lytt sin fader och moder och begivit sig till Paddan-Aram,

⁸ då märkte Esau att Kanaans döttrar misshagade hans fader Isak;

⁹ och Esau gick bort till Ismael och tog Mahalat, Abrahams son Ismaels dotter, Nebajots syster, till hustru åt sig, utöver de hustrur han förut hade.

¹⁰ Men Jakob begav sig från Beer-Seba på väg till Haran.

¹¹ Och han kom då till den heliga platsen och stannade där över natten, ty solen hade gått ned; och han tog en av stenarna på platsen för att hava den till huvudgärd och lade sig att sova där.

¹² Då hade han en dröm. Han såg en stege vara rest på jorden, och dess övre ände räckte upp till himmelen, och Guds änglar stego upp och ned på den.

¹³ Och se, HERREN stod framför honom och sade: »Jag är HERREN, Abrahams, din faders, Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag giva åt dig och din säd.

¹⁴ Och din säd skall bliva såsom stoftet på jorden, och du skall utbreda dig åt väster och öster och norr och söder, och alla släkter på jorden skola varda välsignade i dig och i din säd.

¹⁵ Och se, jag är med dig och skall bevara dig, varthelst du går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land; ty jag skall icke övergiva dig, till dess jag har gjort vad jag har lovat dig.»

¹⁶ När Jakob vaknade upp ur sömnen sade han: »HERREN är sannerligen på denna plats, och jag visste det icke!»

¹⁷ Och han betogs av fruktan och sade: »Detta måste vara en helig plats, här bor förvisso Gud, och här är himmelens port.»

¹⁸ Och bittida om morgonen stod Jakob upp och tog stenen som han hade haft till huvudgärd och reste den till en stod och göt olja därovanpå.

¹⁹ Och han gav den platsen namnet Betel; förut hade staden hetat Lus.

²⁰ Och Jakob gjorde ett löfte och sade: »Om Gud är med mig och bevarar mig under den resa som jag nu är stadd på och giver mig bröd till att äta och kläder till att kläda mig med,

²¹ så att jag kommer i frid tillbaka till min faders hus, då skall HERREN vara min Gud;

²² och denna sten som jag har rest till en stod skall bliva ett Guds hus, och av allt vad du giver mig skall jag giva dig tionde.»

¹ Stand firm therefore in the liberty by which Christ has made us free, and don't be entangled again with a yoke of bondage.

² Behold, I, Paul, tell you that if you receive circumcision, Christ will profit you nothing.

³ Yes, I testify again to every man who receives circumcision, that he is a debtor to do the whole law.

⁴ You are alienated from Christ, you who desire to be justified by the law. You have fallen away from grace.

⁵ For we, through the Spirit, by faith wait for the hope of righteousness.

⁶ For in Christ Jesus neither circumcision amounts to anything, nor uncircumcision, but faith working through love.

⁷ You were running well! Who interfered with you that you should not obey the truth?

⁸ This persuasion is not from him who calls you.

⁹ A little yeast grows through the whole lump.

¹⁰ I have confidence toward you in the Lord that you will think no other way. But he who troubles you will bear his judgment, whoever he is.

¹¹ But I, brothers, if I still preach circumcision, why am I still persecuted? Then the stumbling block of the cross has been removed.

¹² I wish that those who disturb you would cut themselves off.

¹³ For you, brothers, were called for freedom. Only don't use your freedom for gain to the flesh, but through love be servants to one another.

¹⁴ For the whole law is fulfilled in one word, in this: "You shall love your neighbor as yourself."

¹⁵ But if you bite and devour one another, be careful that you don't consume one another.

¹⁶ But I say, walk by the Spirit, and you won't fulfill the lust of the flesh.

¹⁷ For the flesh lusts against the Spirit, and the Spirit against the flesh; and these are contrary to one another, that you may not do the things that you desire.

¹⁸ But if you are led by the Spirit, you are not under the law.

¹⁹ Now the works of the flesh are obvious, which are: adultery, sexual immorality, uncleanness, lustfulness,

²⁰ idolatry, sorcery, hatred, strife, jealousies, outbursts of anger, rivalries, divisions, heresies,

²¹ envyings, murders, drunkenness, orgies, and things like these; of which I forewarn you, even as I also forewarned you, that those who practice such things will not inherit the Kingdom of God.

²² But the fruit of the Spirit is love, joy, peace, patience, kindness, goodness, faith,

²³ gentleness, and self-control. Against such things there is no law.

²⁴ Those who belong to Christ have crucified the flesh with its passions and lusts.

²⁵ If we live by the Spirit, let's also walk by the Spirit.

²⁶ Let's not become conceited, provoking one another, and envying one another.