Bible

 

2 Mosebok 36

Studie

   

1 Och Besalel och Oholiab och alla andra konstförfarna män, åt vilka HERREN har givit vishet och förstånd till att veta huru de skola utföra allt arbete vid helgedomens förfärdigande, skola utföra det, i alla stycken såsom HERREN har bjudit.»

2 Därefter kallade Mose till sig Besalel och Oholiab och alla de andra konstförfarna männen, åt vilka HERREN hade givit vishet i hjärtat, alla som av sitt hjärta manades att träda fram för att utföra arbetet.

3 Och de mottogo från Mose hela den gärd som Israels barn hade burit fram till utförande av arbetet vid helgedomens förfärdigande. Men man fortfor att bära fram till honom frivilliga gåvor, morgon efter morgon.

4 Då kommo alla de konstförfarna män som utförde allt arbetet till helgedomen, var och en från det arbete som han utförde,

5 och sade till Mose: »Folket bär fram mer än som behöves för att verkställa det arbete som HERREN har bjudit oss att utföra.»

6 Då bjöd Mose att man skulle låta utropa i lägret: »Ingen, vare sig man eller kvinna, må vidare arbeta för att göra något till helgedomen.» Så avhölls folket ifrån att bära fram flera gåvor.

7 Ty vad man hade skaffat samman var tillräckligt för allt det arbete som skulle göras, och man hade till och med över.

8 Så gjorde nu alla de konstförfarna arbetarna tabernaklet av tio tygvåder; av tvinnat vitt garn och av mörkblått, purpurrött och rosenrött garn gjorde man dem, med keruber på, i konstvävnad.

9 Var våd gjordes tjuguåtta alnar lång och fyra alnar bred; alla våderna fingo samma mått.

10 Och man fogade tillhopa fem av våderna med varandra; likaså fogade man tillhopa de fem övriga våderna med varandra.

11 Och man satte öglor av mörkblått garn i kanten på den ena våden, ytterst på det hopfogade stycket; så gjorde man ock i kanten på den våd som satt ytterst i det andra hopfogade stycket.

12 Femtio öglor satte man på den ena våden, och Femtio öglor satte man ytterst på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket, så att öglorna svarade emot varandra.

13 Och man gjorde femtio häktor av guld och fogade våderna tillhopa med varandra medelst häktorna, så att tabernaklet utgjorde ett helt.

14 Man gjorde och tygvåder av gethår till ett täckelse över tabernaklet; elva sådana våder gjorde man.

15 Var våd gjordes trettio alnar lång och fyra alnar bred, de elva våderna fingo samma mått.

16 Fem av våderna fogade man tillhopa till ett särskilt stycke,

17 och likaledes de sex övriga våderna till ett särskilt stycke. Och man satte femtio öglor i kanten på den våd som satt ytterst i det ena hopfogade stycket, och femtio öglor satte man i kanten på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket.

18 Och man gjorde femtio häktor av koppar för att foga tillhopa täckelset, så att det kom att utgöra ett helt.

19 Vidare gjorde man ett överdrag av rödfärgade vädurskinn till täckelset, och ytterligare ett överdrag av tahasskinn att lägga ovanpå detta.

20 Bräderna till tabernaklet gjorde man av akacieträ och ställde dem upprätt.

21 Tio alnar långt och en och en halv aln brett gjordes vart bräde.

22 På vart bräde sattes två tappar, förbundna sinsemellan med en list; så gjorde man på alla bräderna till tabernaklet.

23 Och av tabernaklets bräder satte man tjugu på södra sidan, söderut.

24 Och man gjorde fyrtio fotstycken av silver att sätta under de tjugu bräderna, två fotstycken under vart bräde för dess två tappar.

25 Likaledes satte man på tabernaklets andra sida, den norra sidan, tjugu bräder,

26 med deras fyrtio fotstycken av silver, två fotstycken under vart bräde.

27 Men på baksidan av tabernaklet, västerut, satte man sex bräder.

28 Och två bräder satte man på tabernaklets hörn, på baksidan;

29 och vartdera av dessa var sammanfogat av två nedtill, och likaledes sammanhängande upptill, till den första ringen. Så gjorde man med dem båda, i de båda hörnen.

30 Således blev det åtta bräder med tillhörande fotstycken av silver, sexton fotstycken, nämligen två fotstycken under vart bräde.

31 Och man gjorde tvärstänger av akacieträ, fem till de bräder som voro på tabernaklets ena sida,

32 och fem tvärstänger till de bräder som voro på tabernaklets andra sida, och fem tvärstänger till de bräder som voro på tabernaklets baksida, västerut.

33 Och man satte den mellersta tvärstången så, att den gick tvärs över, mitt på bräderna, från den ena ändan till den andra.

34 Och bräderna överdrog man med guld, och ringarna på dem, i vilka tvärstängerna skulle skjutas in, gjorde man av guld, och tvärstängerna överdrog man med guld.

35 Man gjorde ock förlåten av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn; man gjorde den i konstvävnad, med keruber på.

36 Och man gjorde till den fyra stolpar av akacieträ och överdrog dem med guld, och hakarna till dem gjordes av guld, och man göt till dem fyra fotstycken av silver.

37 Och man gjorde ett förhänge för ingången till tältet, i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn,

38 och till detta fem stolpar med deras hakar; och deras knoppar och deras kransar överdrog man med guld, och deras fem fotstycken gjordes av koppar.

   

Komentář

 

Six

  

Like most numbers in the Bible, "six" can have various meanings depending on context, but has a couple that are primary. When used in relation to time -- six days, six hours, six years, etc. -- six generally represents a state of labor, struggle and conflict, especially the conflict involved with spiritual growth. The six days of creation, for instance, represent the stages we go through in our lives, working toward the peaceful seventh day, in which our evil desires are removed from us and we can rest. In most other references, six represents all desires for good and all the true ideas that come from those desires for good -- or in the contrary sense, all evil and all the resulting false thinking.

Ze Swedenborgových děl

 

True Christian Religion # 302

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 853  
  

302. In the spiritual sense this commandment means man's reformation and regeneration by the Lord. 'Six days of work' means the fight against the flesh and its lusts, and at the same time against the evils and falsities which are implanted in one by hell. The seventh day means his being linked with the Lord, and his consequent regeneration. It will be shown later on, in the chapter on reformation and regeneration, that, so long as that fight continues, a person is engaged in spiritual labour; but when he is regenerated, he has rest. The important points made there are these:

(i) Regeneration is an exact replica of a person's conception, gestation in the womb, birth and training.

(ii) The first act of a new birth is called the reformation of the understanding, its second act is the regeneration of the will and hence of the understanding.

(iii) The internal man must first be reformed, and the external man by means of the internal.

(iv) At that time a struggle takes place between the internal and external man; the one who wins becomes master over the other.

(v) A person's regeneration is having a new will and a new understanding, etc.

The reason why this commandment in the spiritual sense means a person's reformation and regeneration is that it parallels the Lord's toils and battles with the hells, and His victory over them, followed by rest. For the way in which the Lord glorified His Human and made it Divine is the same as the way in which He reforms man and regenerates him, making him spiritual. This is what is meant by 'following Him'. This is plain from Isaiah chapters 53 and 63 that the Lord engaged in battles and these are called toils; and similar events with men are called toils (Isaiah 65:23; Revelation 2:2-3).

  
/ 853  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.