Bible

 

2 Mosebok 30

Studie

   

1 Och du skall göra ett altare för att antända rökelse därpå, av akacieträ skall du göra det.

2 Det skall vara en aln långt och en aln brett -- en liksidig fyrkant -- och två alnar högt; dess horn skola vara i ett stycke därmed.

3 Och du skall överdraga det med rent guld, dess skiva, dess väggar runt omkring och dess hörn; och du skall göra en rand av guld därpå runt omkring.

4 Och du skall till det göra två ringar av guld och sätta dem nedanför randen, på dess båda sidor; på de båda sidostyckena skall du sätta dem. De skola vara där, för att stänger må skjutas in i dem, så att man med dem kan bära altaret.

5 Och du skall göra stängerna av akacieträ och överdraga dem med guld.

6 Och du skall ställa det framför den förlåt som hänger framför vittnesbördets ark, så att det står framför nådastolen, som är ovanpå vittnesbördet, där jag skall uppenbara mig för dig.

7 Och Aron skall antända välluktande rökelse därpå; var morgon, när han tillreder lamporna, skall han antända rökelse;

8 och likaledes skall Aron antända rökelse, när han vid aftontiden sätter upp lamporna. Detta skall vara det dagliga rökoffret inför HERRENS ansikte, från släkte till släkte.

9 I skolen icke låta någon främmande rökelse komma därpå, ej heller brännoffer eller spisoffer; och intet drickoffer skolen utgjuta därpå.

10 Och Aron skall en gång om året bringa försoning för dess horn; med blod av försoningssyndoffret skall han en gång om året bringa försoning för det, släkte efter släkte. Det är högheligt för HERREN.

11 Och HERREN talade till Mose och sade:

12 När du räknar antalet av Israels barn, nämligen av dem som inmönstras, skall vid mönstringen var och en giva åt HERREN en försoningsgåva för sig, på det att ingen hemsökelse må drabba dem vid mönstringen.

13 Detta är vad var och en som upptages bland de inmönstrade skall giva: en halv sikel, efter helgedomssikelns vikt -- sikeln räknad till tjugu gera -- en halv sikel såsom offergärd åt HERREN,

14 Var och en som upptages bland de inmönstrade, var och en som är tjugu år gammal eller därutöver, skall giva detta såsom offergärd åt HERREN.

15 Den rike skall icke giva mer och den fattige icke mindre än en halv sikel, när I given offergärden åt HERREN, till att bringa försoning för eder.

16 Och du skall taga försoningspenningarna av Israels barn och använda dem till arbetet vid uppenbarelsetältet. Så skall ske, för att Israels barn må vara i åminnelse inför HERRENS ansikte, och för att försoning må bringas för eder.

17 Och HERREN talade till Mose och sade:

18 Du skall ock göra ett bäcken av koppar med en fotställning av koppar, till tvagning, och ställa det mellan uppenbarelsetältet och altaret och gjuta vatten däri.

19 Och Aron och hans söner skola två sina händer och fötter med vatten därur.

20 När de gå in i uppenbarelsetältet, skola de två sig med vatten, på del att de icke må ; så ock när de träda fram till altaret för att göra tjänst genom att antända eldsoffer åt HERREN.

21 De skola två sina händer och fötter, på det att de icke må . Och detta skall vara en evärdlig stadga för dem: för honom själv och hans avkomlingar från släkte till släkte.

22 Och HERREN talade till Mose och sade:

23 Tag dig ock kryddor av yppersta slag: fem hundra siklar myrradropp, hälften så mycket kanel av finaste slag, alltså två hundra femtio siklar, likaledes två hundra femtio siklar kalmus av finaste slag,

24 därtill fem hundra siklar kassia, efter helgedomssikelns vikt, och en hin olivolja.

25 Och du skall av detta göra en helig smörjelseolja, en konstmässigt beredd salva; det skall vara en helig smörjelseolja.

26 Och du skall därmed smörja uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark,

27 bordet med alla dess tillbehör, ljusstaken med dess tillbehör, rökelsealtaret,

28 brännoffersaltaret med alla dess tillbehör, äntligen bäckenet med dess fotställning.

29 Och du skall helga dem, så att de bliva högheliga; var och en som sedan kommer vid dem bliver helig.

30 Och Aron och hans söner skall du smörja, och du skall helga dem till att bliva präster åt mig.

31 Och till Israels barn skall du tala och säga: Detta skall vara min heliga smörjelseolja hos eder, från släkte till släkte.

32 På ingen annan människas kropp må den komma, ej heller mån I göra någon annan så sammansatt som denna. Helig är den, Helig skall den vara för eder.

33 Den som bereder en sådan salva, och den som använder något därav på någon främmande, han skall utrotas ur sin släkt.

34 Ytterligare sade HERREN till Mose: Tag dig välluktande kryddor, stakte och sjönagel och galban, och jämte dessa vällukter rent rökelseharts, lika mycket av vart slag,

35 och gör därav rökelse, en konstmässigt beredd blandning, saltad, ren, helig.

36 Och en del av den skall du stöta till pulver och lägga framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet, där jag vill uppenbara mig för dig. Höghelig skall den vara för eder.

37 Och ingen annan rökelse mån I göra åt eder så sammansatt som denna skall vara. Helig skall den vara dig för HERREN.

38 Den som gör sådan för att njuta av dess lukt, han skall utrotas ur sin släkt.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 10307

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

10307. 'And the incense which you make, according to its composition, you shall not make for yourselves' means that worship consisting of the Church's holy truths must not be attached to the loves that are a person's own. This is clear from the meaning of 'the incense' as worship, dealt with above in 10298; from the meaning of 'making according to its composition' as consisting of the Church's holy truths ('making according to its composition' implies making from the same spices, and those spices - stacte, onycha, and galbanum - mean the Church's holy truths in their proper order, 10292-10294); and from the meaning of 'you shall not make for yourselves' as not attaching to selfish purposes, thus to the loves which are a person's own. For what a person does for the sake of himself he does for the sake of his own selfish loves. An attaching is meant here because it speaks of their making the incense for themselves.

[2] The situation in all this must also be stated. All the truths which the Church possesses have two loves in view - love to God and love towards the neighbour. The whole Word, consisting of Divine Truth itself, from which all the truths that the Church possesses are derived, hangs on those two loves, as is clear in Matthew 22:40; Mark 12:30-31; and Luke 10:27. These places say that all the Law and the Prophets hang on them; and by 'the Law and the Prophets' the whole Word is meant. But it is quite the opposite to attach Divine Truth or the Church's truths to the loves that are a person's own. By doing this the person turns away from the Lord towards self, that is, away from heaven towards hell and becomes as one of those who are there. For those in hell have the Lord behind their back and their own loves before their face. Indeed when seen by angels they appear upside down, with head downwards and feet upwards.

[3] When God's truths become attached to the loves that are a person's own they cease to be truths, because attaching them to those loves allows evil to penetrate them, which perverts them and produces an outward display of falsity from them. But if such people are told that truths should not be treated and understood in that way but in some other, they do not wish to grasp this, and some in fact cannot do so. For to tell anyone something that goes against the assumptions reinforced by his own loves is to go against the actual person; for it is to go against his understanding as governed by his will. Those who falsify truths and adulterate forms of good by attaching them to their own selfish loves are dealt with many times in the Word, where Babel is the subject, in particular in the Book of Revelation.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.