2826. Att orden ’för nu vet jag att du fruktar Gud’ betecknar härliggörelsen i kraft av den Gudomliga kärleken är uppenbart av det som menas med ’att veta’ när det syftar på Herrens Gudomliga som ingenting annat är än att förenas, eller, vilket är detsamma, att härliggöras, ty det Mänskliga förenades med det Gudomliga genom frestelser, nr 1737, 1813. Det sagda är också tydligt av det som menas med ’att frukta Gud’, eller gudsfruktan, som i detta fall är Gudomlig kärlek. Och eftersom detta syftar på Herrens Gudomliga Förnuftiga vad avser det sanna, så heter det här ’att frukta Gud’, inte att frukta Jehovah, ty när det handlar om det sanna sägs det Gud, men när det handlar om det goda sägs det Jehovah, nr 2586, 2769, 2822. Ty det var i kraft av den Gudomliga kärleken som Herren förenade det Mänskliga Väsendet med det Gudomliga och Det Gudomliga med det Mänskliga, eller, vad som är detsamma, förhärligade Sig, se nr 1812, 1813, 2253. Vad som i Ordet avses med ’att frukta Gud’ är tydligt av många ställen i Ordet, när dessa ord förstås till den invärtes meningen. Gudsfruktan betyder där gudsdyrkan, en dyrkan grundad antingen på fruktan, eller på det goda som härflyter från tron, eller det goda som härflyter från kärleken. En dyrkan till följd av fruktan avses, när det handlar om människor som inte är pånyttfödda, en dyrkan till följd av tro, när det handlar om pånyttfödda andliga människor, och en dyrkan till följd av kärlek, när det handlar om pånyttfödda himmelska människor.

[2] I Med gudsfruktan förstås allmänt sett gudsdyrkan

Detta framgår tydligt i Konungaboken:

Israels söner fruktade andra gudar. De hedningar som förts till Samarien fruktade inte Jehovah under den första tiden, varför Jehovah sände lejon ibland dem. Sedan kom en av de präster som gjorts till fångar i Samarien, och han bodde i Betel och undervisade dem om hur de skulle frukta Jehovah. Jehovah hade slutit förbund med Israels söner och befallt dem: Ni skall inte frukta andra gudar, inte heller buga för dem, och ni skall inte tjäna dem och inte heller offra åt dem, utan ni skall frukta Jehovah och buga er för Honom och offra åt Honom. 2 Konungaboken 17:7-8, 24-25, 28, 32-33, 35–37, 41.

’Att frukta’ står här tydligt för att dyrka.

Hos Jesaja:

Eftersom detta folk har nalkats Mig med sin mun och ärat Mig med sina läppar, men deras hjärta varit långt ifrån Mig, och deras fruktan för Mig har varit ett inlärt människopåbud . . . . 29:13.

’Deras fruktan för Mig’ står här allmänt sett för gudsdyrkan, ty det sägs att denna fruktan var ’ett människopåbud’.

Hos Lukas:

I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor. Lukas 18:2.

’Som varken fruktade Gud’ står för att inte dyrka Honom.

[3] II Med gudsfruktan förstås en dyrkan som grundas på fruktan, när det handlar om de människor som inte är pånyttfödda

Detta är uppenbart av följande ställen: Hos Mose, när Lagen förkunnades på berget Sinai för folket:

Folket sade till Mose: Tala du till oss, så vill vi höra, men låt inte Gud tala till oss, för att vi inte till äventyrs skall dö. Och Mose sade till folket: Ty Gud har kommit för att fresta er och för att ni skall ha Hans fruktan inför era ansikten, så att ni inte syndar. 2 Mosebok 20:19-20.

Och på annat ställe hos samme författare:

Varför skall vi nu dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi än vidare får höra Jehovahs, vår Guds, röst, så kommer vi att dö. Träd du fram och hör allt vad Jehovah, vår Gud, vill säga till dig, och vi skall lyssna och handla efter det. Och Jehovah sade till Mose: Vem kan utan vidare tro att de har sådana hjärtan att de fruktar Mig och håller alla Mina bud alla sina dagar? 5 Mosebok 5:25, 27, 29.

’För att ni skall ha Hans fruktan inför era ansikten, så att ni inte syndar’ och ’sådana hjärtan att de fruktar Mig och håller alla Mina bud alla sina dagar’ betecknar dyrkan av fruktan hos de människor som är så beskaffade som de är. Ty de vars gudsdyrkan är utvärtes, och alls inte invärtes, leds genom fruktan att iaktta och efterleva lagen. Däremot tar de inte del i någon som helst invärtes gudsdyrkan, vilken är en helig fruktan, om de inte är i levernets goda och vet vad det invärtes är och tror på det.

Hos samme författare:

Om du inte bryr dig om att göra alla de Lagens ord som är skrivna i denna Bok, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn, Jehovah din Gud, då skall Jehovah låta komma över dig och dina efterkommande ytterst ovanliga plågor, stora och långvariga plågor, svåra och långvariga sjukdomar. Han skall åter låta komma över dig alla Egyptens sjukdomar, som du fruktar för, och de skall ansätta dig. 5 Mosebok 28:58–60.

Även här menas med ’att frukta detta härliga och fruktansvärda namn Jehovah Gud’ att dyrka av fruktan. Och för att denna fruktan skulle finnas hos sådana människor som dessa, så tillskrevs all slags ondska, till och med förbannelser, Jehovah, nr 592, 2335, 2395, 2447.

Hos Jeremia:

Din ondska skall tukta dig och dina återfall /i synd/ skall näpsa dig. Du skall veta och inse att det är ont och bittert att du överger Jehovah, din Gud, och att Min fruktan inte är i dig. Jeremia 2:19.

Hos Lukas:

Jag säger er: Frukta inte dem som dödar kroppen, men sedan inte kan göra mer. Men Jag skall visa er vem ni skall frukta. Frukta Honom som sedan Han har dödat har makt att kasta i Gehenna. Ja, Jag säger er: Frukta Honom! Lukas 12:4-5; Matteus 10:28.

’Att frukta Gud’ betyder även här att dyrka till följd av någon slags fruktan, ty som ovan framhållits, driver fruktan dessa människor till lydnad.

[4] III Med att frukta Gud eller Jehovah förstås att dyrka på grund av det goda i tron i det fall det rör sig om pånyttfödda andliga människor

Detta framgår tydligt av följande ställen.

Hos Mose:

Konungen skall inför de levitiska prästerna ta en avskrift av Lagen åt sig i en Bok. Och den skall han ha hos sig och läsa i den i alla sina livsdagar, för att han skall lära att frukta Jehovah sin Gud, och att hålla alla denna Lags ord och dess stadgar och att göra efter dem. 5 Mosebok 17:18-19.

’Konungen’ står i den invärtes meningen för det sanna i tron, eftersom utövning av konungamakten förebildade Herrens andliga rike, nr 1672, 1728, 2015, 2069. ’Att frukta Jehovah sin Gud’ är därför att dyrka Honom på grund av det sanna i tron. Och då nu detta är oskiljaktligt förbundet med det goda i människokärleken, så beskrivs det med ’att hålla Lagens ord och dess stadgar och att göra efter dem’.

Hos Samuel:

Och se, Jehovah har satt en konung över er. Om ni fruktar Jehovah och tjänar Honom och hörsammar Hans röst, så skall både ni, och konungen som regerar över er, följa Jehovah er Gud.

1. Sam 12:13-14.

Också här står, liksom förut ’att frukta Jehovah’ i den invärtes meningen för en dyrkan på grund av det goda och sanna i tron, eftersom det rör sig om en konung eller utövning av konungamakt.

[5] Hos Josua:

Så frukta Jehovah och tjäna Honom i uppriktighet och sanning och skaffa bort de gudar som era fäder tjänade. Jos 24:14.

Också här står ’att frukta Jehovah’ för en dyrkan som grundas på det goda och sanna som finns i den andliga människan, ty ’uppriktighet’ eller ärlighet sägs om det goda i tron, nr 612, och ’sanning’ om det sanna i tron.

Hos Jeremia:

Och de skall vara Mitt folk, och Jag skall vara deras Gud. Och Jag skall ge dem ett hjärta och en väg, så att de fruktar Mig alla sina livsdagar till välgång för dem och deras söner efter dem. Och Jag skall sluta med dem ett evigt förbund, så att Jag inte upphör med att göra dem gott, och Min fruktan skall Jag inge i deras hjärtan, så att de inte viker av från Mig. Jeremia 32:38–40.

Här förstås med ’att frukta Gud’ att dyrka Honom på grund av det goda och sanna i tron. Denna slutsats kan man dra av sammanhanget och av att det sägs ’folk’ och ’Gud’ – det heter ’folk’ om dem som är i trons sanna, se nr 1259, 1260, och ’Gud’ där det handlar om det sanna, nr 2586, 2769, 2807 (slutet).

Hos Jesaja:

Ett mäktigt folk skall ära Dig, ett starkt folkslags stad skall frukta Dig. 25:3.

Också här står ’att frukta Gud’ för en dyrkan som är baserad på andlig sanning, eftersom uttrycken ’folk’ och ’stad’ används – ’staden’ i betydelsen sanning som ingår i läran, se nr 402, 2268, 2449, 2451.

[6] Hos David:

Vem är den man som fruktar Jehovah? Han skall undervisa honom om den väg han bör välja. Psaltaren 25:12.

Här står ’den man som fruktar Jehovah’ för den som dyrkar Honom. Detta syftar på den andliga människan, något som framgår av att det sägs ’Han skall undervisa honom om vägen’ – med ’väg’ menas det sanna, se nr 627, 2333.

Hos samme författare:

Säll är var och en som fruktar Jehovah och vandrar på Hans vägar! Psaltaren 128:1.

Här är innebörden densamma.

Hos samme författare:

De som fruktar Jehovah skall lovprisa Honom, alla Jakobs barn40 skall lovprisa Honom, och de skall bäva för Honom. Psaltaren 22:23.

Här står ’att bäva för Honom’ för en dyrkan som grundas på det sanna i tron, ty ’Israels barn’ är den andliga sidan av kyrkan, det vill säga det goda och det sanna i tron, nr 1025, 1447, 1610.

Hos Mose:

Och nu Israel, vad är det som Jehovah, din Gud, fordrar av dig annat än att du fruktar Jehovah, din Gud, att du vandrar på alla Hans vägar, att du älskar Honom och att du tjänar Jehovah, din Gud av allt ditt hjärta och av all din själ, så att du håller Jehovahs bud och Hans stadgar? 5 Mosebok 10:12-13.

Här förekommer en beskrivning på vad som menas med ’att frukta Gud’ när det har avseende på den andliga människan, betecknad med ’Israel’, nämligen ’att vandra på Jehovahs vägar, att älska Honom, samt att hålla Hans bud och stadgar’.

Hos Johannes:

Jag såg en ängel flyga i den mellersta himlen. Han hade ett evigt evangelium, och sade med hög röst: Frukta Gud och ge Honom lov och pris, ty stunden för Hans dom är inne. Uppenbarelseboken 14:6-7.

Här står ’att frukta Gud’ för helig dyrkan, som grundas på det goda och sanna i tron.

Hos Lukas:

Jesus sade till den lame: Stig upp, tag din bår och gå hem. Alla greps vid denna händelse av häpnad och prisade Gud och uppfylldes med fruktan. Lukas 5:24–26.

Här står ’fruktan’ för helig fruktan, sådan den förekommer hos dem som med hjälp av det sanna i tron införs i det goda i kärleken.

[7] IV Med att frukta Gud eller Jehovah menas en dyrkan som grundas på det goda i kärleken, när det handlar om pånyttfödda himmelska människor.

Hos Malaki:

Mitt förbund med Levi var ett livs- och fridsförbund, och Jag gav dem åt honom med fruktan, och han fruktade Mig, och inför mitt namn var han förkrossad. Sanningens lag var i hans mun, och förvrängning fanns inte på hans läppar. Han vandrade med Mig i frid och rättrådighet. Malaki 2:5-6.

Detta syftar på Herren, som här i den invärtes meningen är ’Levi’. Med ’Levi’ förstås prästämbetet, och han betecknar kärleken. ’Att frukta’ står i detta fall för det goda i den Gudomliga Kärleken, ’sanningens lag’ för det sanna som hör samman med detta goda, ’frid och rättrådighet’ för båda.

[8] Hos Jesaja:

Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, och en telning skall växa från dess rötter. Och på Honom skall Jehovahs Ande vila, vishets och förstånds Ande, råds och starkhets Ande, Jehovahs kunskaps och fruktans Ande. Och Hans välbehag41 skall vara i Jehovahs fruktan. 11:1–3.

Även detta syftar på Herren. ’Kunskaps och Jehovahs fruktans Ande’ står för Gudomlig kärlek till det sanna, ’Hans välbehag skall vara i Jehovahs fruktan’ för Gudomlig kärlek till det goda.

[9] Hos David:

Jehovahs bud är rätta och ger glädje åt hjärtat. Jehovahs bud är klara och upplyser ögonen. Jehovahs fruktan är ren och består i evighet. Jehovahs domar är sanning, allesammans rättfärdiga. Psaltaren 19:9-10.

Här står ’Jehovahs fruktan är ren’ för kärlek, ’Jehovahs domar är sanning’ för tron. ’Rättfärdighet’ har avseende på det goda i kärleken, ’domar’ för det sanna i tron, se nr 2235. Och de här nämnda kallas ’rättfärdiga allesammans’ när det sanna består i det goda, eller tron i människokärleken.

[10] Hos densamme:

Se, Jehovahs öga är vänt till dem som fruktar Honom, till dem som hoppas på Hans barmhärtighet. Psaltaren 33:18.

Och på annat ställe hos densamme:

Jehovah har inte Sin lust till hästens styrka, inte något behag till mannens ben. Jehovahs behag står till dem som fruktar Honom och till dem som hoppas på Hans barmhärtighet. Psaltaren 147:10-11.

’Hästens styrka’ står för en människas egen förmåga att kunna tänka det som är sant, ty med ’häst’ förstås förståndighet, se nr 2760–2762. ’Mannens ben’ står för en människas förmåga att kunna göra det som är gott. ’De som fruktar Jehovah’ står för dem vars dyrkan av Honom sker på grund av kärlek till det sanna, och ’de som hoppas på Hans barmhärtighet’ för dem vars dyrkan av Honom sker på grund av kärlek till det goda. Där det hos profeterna talas om det goda talas det också om det sanna, och där det talas om det sanna talas det också om det goda, och detta på grund av det himmelska äktenskapet mellan det goda och det sanna, som finns i varje individuell del /av Ordet/, se nr 683, 793, 801, 2516, 2712, 2731.

[11] Hos densamme:

Jehovah skall välsigna Israels hus, Han skall välsigna Arons hus, Han skall välsigna dem som fruktar Jehovah, de små såväl som de stora. Psaltaren 115:12-13.

Här står ’dem som fruktar Jehovah’ för dem vars dyrkan grundas på det goda som härflyter från tron, betecknat med ’Israels hus’, och på det goda som härflyter från kärleken, betecknat med ’Arons hus’, bådadera för det himmelska äktenskapets skull i varje individuell del av Ordet, såsom framhållits.

[12] Hos Jesaja:

Dina tiders sanning skall vara styrkan som frälser, vishet och kunskap, och själva Jehovahs fruktan skatten. 33:6.

Här står ’vishet och kunskap’ för det goda i tron förbundet med det sanna i tron, ’Jehovahs fruktan’ för det goda i kärleken.

Hos samme profet:

Vem bland er fruktar Jehovah? Vem hörsammar Hans tjänares röst? 50:10.

’Vem fruktar Jehovah’ står för den vars dyrkan grundas på kärlek, ’vem hörsammar Hans tjänares röst’ för den vars dyrkan grundas på tro. När det ena hör ihop med det andra, då, och först då, finns ett himmelskt äktenskap.

[13] Av här citerade ställen ur Ordet är det uppenbart att ’fruktan för Gud’ innebär en dyrkan, som baseras antingen på fruktan, eller på det goda som härflyter från tron, eller på det goda som härflyter från kärleken. Men ju mer av fruktan det är i dyrkan, desto mindre är det av tro och ännu mindre av kärlek. Och tvärtom, ju mer av tro det är i dyrkan, och ännu mera ju mer av kärlek, desto mindre är där av fruktan. I all dyrkan innebor väl fruktan, men under annan gestalt och av annan beskaffenhet, ty den är en helig fruktan. Men en helig fruktan är inte så mycket en fruktan för helvetet och fördömelse som en fruktan för att göra eller tänka något som är emot Herren och emot nästan, således vadhelst som står i strid med det goda i kärleken och med det sanna i tron. Denna fruktan utgör en fasa, som å ena sidan utgör gränsen för det heliga i tron och för det heliga i kärleken. Och då nu, som redan framhållits, de som är i trons goda inte fruktar för helvetet och fördömelse och ännu mindre de som är i det goda av kärlek till Herren, det vill säga som är i Honom. Därför:

[14] V Med att frukta menas också att misstro, eller att inte ha någon tro och kärlek

Såsom hos Jesaja:

Så sade din Skapare, O Jakob, och Han som danade dig, O Israel: Frukta inte, ty Jag har återlöst dig, och har kallat dig vid ditt namn, du är Min. 43:1, 5; 44:8.

Hos Lukas:

Den ed Han svor vår fader Abraham, att Han skulle låta oss, undanryckta våra fienders hand, tjäna Honom utan fruktan, i helighet och rättfärdighet inför Honom. Lukas 1:73–75.

Hos samme evangelist:

Frukta inte, du lilla hjord, för det är er Faders behag att ge er riket. Lukas 12:32.

Hos Markus:

Jesus sade till synagogsföreståndaren: Frukta inte, tro bara.Markus 5:36; Lukas 8:49-50.

Hos samme evangelist:

Jesus sade: Varför är ni så rädda? Hur kommer det sig att ni inte har någon tro? Markus 4:40.

Hos Lukas:

Till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar. Lukas 12:7.

På alla dessa ställen betyder ’att frukta’ att misstro eller att inte ha tro och kärlek.