Bible

 

5 Mosebok 15

Studie

   

1 Vart sjunde år skall du låta vara ett friår.

2 Och så skall förhålla sig med det friåret: Var långivare som har lånat något åt sin nästa skall då efterskänka sin fordran. Han får då icke kräva sin nästa och broder, ty ett HERRENS friår har då blivit utlyst.

3 En utlänning må du kräva, men om du har något att fordra av din broder, skall du efterskänka det.

4 Dock borde rätteligen ingen fattig finnas hos dig, ty Herren skall rikligen välsigna dig i det land som Herren, din Gud, vill giva dig till besittning, såsom din arvedel,

5 allenast du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller alla dessa bud som jag i dag giver dig och gör efter dem.

6 Ty Herren, din Gud, skall välsigna dig, såsom han har lovat dig; och du skall giva lån åt många folk, men själv skall du icke behöva låna av någon, och du skall råda över många folk, men de skola icke råda över dig.

7 Om någon fattig finnes hos dig, en av dina bröder inom någon av dina städer, i det land som Herren, din Gud, vill giva dig, så skall du icke förstocka ditt hjärta och tillsluta din hand för denne din fattige broder,

8 utan du skall gärna öppna din hand för honom och gärna låna honom vad han behöver i sin brist.

9 Tag dig till vara, så att icke den onda tanken uppstår i ditt hjärta: »Det sjunde året, friåret, är nära», och att du så ser med ont öga på din fattige broder och icke giver honom något; han kan då ropa över dig till Herren, och så kommer synd att vila på dig.

10 Gärna skall du giva åt honom, och ditt hjärta skall icke vara motvilligt, när du giver åt honom, ty för en sådan gåvas skull skall Herren, din Gud, välsigna dig i alla dina verk, i allt vad du företager dig.

11 Fattiga skola ju aldrig saknas i landet, därför bjuder jag dig och säger: Du skall gärna öppna din hand för din broder, för de arma och fattiga som du har i ditt land.

12 Om någon av ditt folk, en hebreisk man eller en hebreisk kvinna, har sålt sig till dig och tjänat dig i sex år, så skall du på det sjunde året släppa honom fri ur din tjänst;

13 och när du släpper honom fri ur din tjänst, skall du icke låta honom gå med tomma händer.

14 Du skall fastmer förse honom med gåvor från din hjord, från din loge och från din vinpress; av det varmed Herren, din Gud, har välsignat dig skall du giva honom.

15 Du skall komma ihåg att du själv har varit en träl i Egyptens land, och att Herren, din Gud, har förlossat dig; därför bjuder jag dig detta i dag.

16 Men om så skulle hända, att han säger till dig att han icke vill lämna dig, därför att han älskar dig och ditt hus, eftersom han har haft det gott hos dig,

17 så skall du taga en syl och sticka den genom hans öra in i dörren; därefter skall han vara din träl evärdligen. Med din tjänarinna skall du göra på samma sätt.

18 Du skall icke tycka det vara hårt att du måste släppa din tjänare fri ur din tjänst; i sex år har han ju berett dig dubbelt så stor förmån som någon avlönad legodräng. Så skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt vad du gör.

19 Allt förstfött av hankön, som födes bland dina fäkreatur och din småboskap, skall du helga åt Herren, din Gud; du skall icke vid ditt arbete begagna det som är förstfött bland dina fäkreatur, icke heller skall du klippa ullen på det som är förstfött bland din småboskap.

20 Inför Herrens, din Guds, ansikte skall du med ditt husfolk för vart år äta det på den plats som Herren utväljer.

21 Men om djuret har något lyte, om det är halt eller blint eller har något annat ont lyte, så skall du icke offra det åt Herren, din Gud.

22 Inom dina städer må du då äta det; både den som är oren och den som är renäta därav, såsom vore det gasell- eller hjortkött.

23 Men blodet skall du icke förtära; du skall gjuta ut det på jorden såsom vatten.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2360

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2360. Att Han kallar dem ’bröder’ därför att det var med utgångspunkt från det goda som han vädjade är tydligt av det som ’bröder’ betecknar, ty ’en broder’ har i Ordet samma innebörd som ’ens nästa’ av det skälet att var och en bör älska sin nästa som sig själv. Sålunda kallades de ’bröder’ på grund av kärleken, eller, vilket är detsamma, på grund av det goda. Att på detta sätt tilltala och hälsa någon med dennes namn och så vidare beror på att Herren är allas Fader i himlen och älskar alla som Sina barn. Kärleken är således en andlig förbindelse. Av detta följer att hela himlen så att säga liknar en familj på grund av kärleken och människokärleken, nr 685, 917.

[2] Eftersom alla Israels barn förebildade Herrens himmelska rike, det vill säga kärlekens och människokärlekens rike, så kallade de varandra ’bröder’ och också ’kamrater’. Kamrater kallades de emellertid inte på grund av det goda i människokärleken, utan på grund av det sanna i tron, såsom hos Jesaja:

Mannen hjälper sin kamrat och säger till sin broder: Var ståndaktig. 41:6.

Hos Jeremia:

Så skall ni säga, alla till sin kamrat och alla till sin broder: Vad har Jehovah svarat?, och: Vad har Jehovah talat? Jeremia 23:35.

Hos David:

För mina bröders och mina kamraters skull vill jag säga: Frid vare med dig! Psaltaren 122:8.

Hos Mose:

Han skall inte ansätta sin kamrat och sin broder, eftersom Jehovahs eftergift har blivit kungjord. 5 Mosebok 15:2-3.

Hos Jesaja:

Jag skall blanda ihop Egypten med Egypten, och de skall strida, mannen mot sin broder och mannen mot sin kamrat. 19:2.

Hos Jeremia:

Tag er i akt, alla för sin kamrat och lita inte på någon broder, ty varje broder skall med list fullständigt tränga undan sin broder och varje kamrat förtala sin kamrat. Jeremia 9:4.

[3] Att alla som tillhörde Kyrkan med ett namn kallades ’bröder’ kan man se hos Jesaja:

De skall föra alla era bröder från alla folkslag som ett spisoffer åt Jehovah på hästar, i lätta vagnar och i täckta vagnar, och på mulåsnor och på dromedarer till Mitt heliga berg, Jerusalem. Psaltaren 66:20

De som likt judarna inte kände till mer än bokstavsmeningen tror inte att andra här betecknas än Jakobs efterkommande och också att dessa efterkommande skall föras tillbaka till Jerusalem på hästar och i lätta vagnar och i täckta vagnar och på mulåsnor av dem som de kallar hedningar. Men med ’bröder’ förstås alla som låter sig ledas av det goda, med ’hästar, lätta vagnar och täckta vagnar’ det som hör till det sanna och med ’Jerusalem’ Herrens rike.

[4] Hos Mose:

Om det finns någon behövande bland er, en av era bröder, inom en av era portar, skall ni inte förhärda ert hjärta och inte heller sluta er hand för er behövande broder. 5 Mosebok 15:7, 11.

Hos samme författare:

En bland dina bröder skall du sätta till konung över dig. Du får inte sätta till konung över dig en utlänning, som inte är din broder. Och hans hjärta får inte förhäva sig över sina bröder.

5 Mosebok 17:15, 20.

Hos samme författare:

Jehovah, din Gud, skall åt dig ur mitten av dig, bland dina bröder, uppväcka en profet som är mig lik. Honom skall du lyda. 5 Mosebok 18:15, 18.

[5] Av dessa citat framgår att alla judar och israeliter kallade varandra bröder, men bundsförvanterna kallade de kamrater. Eftersom de emellertid inte kan se annat och mer än historiska och världsliga beskrivningar i Ordet, så tror de följaktligen att de kallar varandra bröder, därför att de är ättlingar till en och samma stamfader, nämligen Abraham. De kallades emellertid inte bröder i Ordet av denna orsak, utan på grund av det goda som de förebildade. Dessutom betecknar ’Abraham’ i den invärtes meningen inte någonting annat än själva kärleken, det vill säga Herren, nr 1893, 1965, 1989, 2011, vars söner – som därför är bröder – är de som låter sig ledas av det goda, ja, alla de som kallas vår ’nästa’, såsom Herren lär hos Matteus:

En är er Mästare, Kristus, och ni är alla bröder. Matteus 23:8.

[6] I samma evangelium:

Var och en som är vred på sin broder utan orsak är underkastad domen. Var och en som säger till sin broder: Raka! undgår inte att ställas inför Rådet. Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt då din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Matteus 5:2224.

I samma evangelium:

Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan i ditt öga? Matteus 7:24.

I samma evangelium:

Om din broder syndar mot dig, så gå och tillrättavisa honom i enrum. Lyssnar han på dig, har du vunnit tillbaka din broder. Matteus 18:15.

I samma evangelium:

Petrus kom fram till Honom och sade: Herre, hur många gånger skall min broder kunna synda mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Matteus 18:21.

I samma evangelium:

Så skall Min himmelske Fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broders överträdelser. Matteus 18:35.

[7] Av allt detta står det klart att alla människor i hela världen, som är vår nästa, kallas bröder. De kallas ’bröder’, därför att var och en bör älska sin nästa som sig själv, så att de kan kallas så på grund av kärleken eller det goda. Och eftersom Herren är själva det Goda och Själv är vår Nästa i högsta mening, så kallar Han dem ’bröder’, såsom hos Johannes:

Jesus sade till Maria: Gå till Mina bröder. Johan 20:17.

Och hos Matteus:

Konungen skall svara dem och säga: Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är Mina bröder, det har ni gjort för Mig. Matteus 25:40.

Av detta är uppenbart att ’broder’ är ett ord som är ett uttryck för kärlek.

  
/ 10837