Bible

 

5 Mosebok 11

Studie

   

1 Så skall du nu älska HERREN, din Gud, och hålla vad han bjuder dig hålla, hans stadgar och rätter och bud, alltid.

2 Och besinnen i dag -- jag talar nu icke om edra barn, som icke hava förnummit och sett det -- huru HERREN, eder Gud, har fostrat eder, besinnen hans storhet, hans starka hand och hans uträckta arm,

3 de tecken och gärningar som han gjorde i Egypten, med Farao, konungen i Egypten, och med hela hans land,

4 och vad han gjorde med egyptiernas här, med deras hästar och vagnar, huru han lät Röda havets vatten strömma över dem, när de förföljde eder, och huru HERREN då förgjorde dem, så att de nu icke mer äro till;

5 och vad han gjorde med eder i öknen, ända till dess I kommen hit,

6 och vad han gjorde med Datan och Abiram, Eliabs, Rubens sons, söner, huru jorden öppnade sin mun och uppslukade dem med deras hus och deras tält och allt levande som följde dem, och detta mitt i hela Israel.

7 Ty I haven ju med egna ögon sett alla de stora gärningar som HERREN har gjort.

8 Så hållen då alla de bud som jag i dag giver dig, på det att I med frimodighet mån kunna gå in i och intaga det land dit I nu dragen, för att taga det i besittning,

9 och på det att I mån länge leva i det land som HERREN med ed har lovat edra fäder att giva åt dem och deras efterkommande, ett land som flyter av mjölk och honung.

10 Ty det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning, är icke såsom Egyptens land, varifrån I haven dragit ut, där du måste trampa upp vatten till den säd du sådde, såsom man gör i en köksträdgård;

11 nej, det land dit I nu dragen, för att taga det i besittning, är ett land med berg och dalar, som får vatten att dricka genom himmelens regn,

12 ett land som HERREN, din Gud, låter sig vårda om, och på vilket HERRENS, din Guds, ögon beständigt vila, från årets begynnelse till årets slut.

13 Om i nu hören de bud som jag i dag giver eder, så att I älsken HERREN, eder Gud, och tjänen honom av allt edert hjärta och av all eder själ,

14 så skall jag giva åt edert land regn i rätt tid, höstregn och vårregn, och du skall få inbärga din säd och ditt vin och din olja.

15 Och jag skall giva din boskap gräs på din mark; och du skall äta och bliva mätt.

16 Men tagen eder till vara, låten icke edra hjärtan bliva förförda, så att I viken av och tjänen andra gudar och tillbedjen dem;

17 ty då skall HERRENS vrede upptändas mot eder, och han skall tillsluta himmelen, så att regn icke faller och marken icke giver sin gröda; och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som HERREN vill giva eder.

18 Så skolen I nu lägga dessa mina ord på edert hjärta och edert sinne, och I skolen binda dem såsom ett tecken på eder hand, och de skola vara såsom ett märke på eder panna;

19 och I skolen lära edra barn dem, i det att du talar om dem, när du sitter i ditt hus och när du står upp.

20 och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar;

21 på det att I och edra barn mån länge få bo i det land som HERREN med ed har lovat edra fäder att giva dem, lika länge som himmelen välver sig över jorden.

22 Ty om I hållen alla dessa bud som jag giver eder och gören efter dem, så att I älsken HERREN, eder Gud, och alltid vandren på hans vägar och hållen eder till honom,

23 då skall HERREN fördriva alla dessa folk för eder, och I skolen underlägga eder folk som äro större och mäktigare än I.

24 Var ort eder fot beträder skall bliva eder. Från öknen till Libanon, ifrån floden -- floden Frat -- ända till Västra havet skall edert område sträcka sig.

25 Ingen skall kunna stå eder emot. Fruktan och förskräckelse för eder skall HERREN, eder Gud, låta komma över hela det land I beträden, såsom han har lovat eder.

26 Se, jag förelägger eder i dag välsignelse och förbannelse:

27 välsignelse, om I hören HERRENS eder Guds, bud, som jag i dag giver eder,

28 och förbannelse, om I icke hören HERRENS, eder Guds, bud, utan viken av ifrån den väg jag i dag bjuder eder gå och följen efter andra gudar, som I icke kännen.

29 Och när HERREN, din Gud, har låtit dig komma in i det land dit du nu går, för att taga det i besittning, skall du låta berget Gerissim bliva platsen för välsignelsen och berget Ebal platsen för förbannelsen.

30 (Dessa berg ligga, såsom känt är, på andra sidan Jordan, bortom Västra vägen, i hedmarkskananéernas land, mitt emot Gilgal, bredvid Mores terebintlund.)

31 Ty I gån nu över Jordan, för att komma in i och taga i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva eder; I skolen taga det i besittning och bo där.

32 Hållen då alla de stadgar och rätter som jag i dag förelägger eder, och gören efter dem.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2712

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2712. Att orden ’han bodde i öknen Paran’ betecknar den andliga Kyrkans liv med hänsyn till det goda är tydligt av det som menas med ’att bo’, vilket sägs om det goda som innebor i det sanna, vilket goda är andligt gott, det vill säga det goda som finns hos den andliga människan. Hurdant detta goda är beskrivs med att han bodde i öknen Paran, varom strax följer. Att ’bo’ utsägs om det goda som innebor i det sanna, eller om böjelsen för det sanna, framgår av flera ställen i Ordet, där det sägs om städer (ty städer betecknar sanningar), att de skall vara utan invånare, varmed avses det goda, nr 2268, 2449, 2451 – ty sanningar bebos av det goda, och sanningar utan det goda är lik en stad som det inte bor någon i, såsom hos Sefanja:

Jag har ödelagt deras gator, så att ingen gick fram där. Deras städer är förödda, så att ingen bor i dem. 3:6.

[2] Hos Jeremia:

Jehovah ledde oss genom öknen. Ingen färdades genom detta land, och ingen bodde där. De har gjort hans land till en ödemark, hans städer är uppbrända, så att ingen bor där. Jeremia 2:6, 15.

Hos samme profet.

Alla städer är övergivna, och ingen bor mer i dem. Jeremia 4:29.

Hos samme profet.

På Jerusalems gator som är förödda finns ingen mänsklig varelse, ingen invånare, inget djur. Jeremia 33:10.

’Gator’ står för sanningar, ’ingen mänsklig varelse’ för inget himmelskt gott, ’ingen invånare’ för inget andligt gott, ’inget djur’ för inget naturligt gott.

Hos samme profet:

Moabs städer skall bli till en förödelse, och ingen skall bo i dem. Jeremia 48:9.

[3] I alla uttryck som förekommer hos profeterna finns ett äktenskap mellan det sanna och goda. När det därför sägs att ’en stad’ är förödd, så tilläggs därför också ’att någon invånare inte bor i den’. Annars hade det varit överflödigt att framhålla ’att någon inte bor i den’, när det ju sagts att den är förödd. På samma sätt förekommer vissa ständigt likadana uttryckssätt för att ange vad som hör till det himmelska goda respektive det andliga goda liksom vad som hör till det sanna, såsom hos Jesaja:

Din säd skall besitta folkslagen, och de skall bo i de ödelagda städerna. 54:3.

Här syftar ’att besitta’ på det himmelska goda och ’att bo i’ på det andliga goda.

Hos samme profet:

Mina utkorade skall besitta landet, och Mina tjänare skall bo i det. 65:9.

Innebörden är här densamma.

[4] Hos David:

Gud skall frälsa Sion. Han skall bygga Judas städer. Man skall bo i dem och besitta landet, och Hans tjänares säd skall få det till arvedel, och de som älskar Hans namn skall bo i det. Psaltaren 69:35-36.

’Att bo där’ och samtidigt ’besitta’ syftar på det himmelska goda, ’att bo i’ på det andlig goda.

Hos Jesaja:

Han som säger till Jerusalem: du skall bebos, och till Judas städer: ni skall uppbyggas. 44:26.

Här syftar ’att bo i’ på det goda i den andliga kyrkan, vilken är Jerusalem. Dessa i Ordet förekommande uttryck brukas i en sådan omfattning när det gäller deras egna slag av godhet och deras egna slag av sanning att man redan genom att känna till hur dessa uttryck används kan veta vad det i stort sett handlar om.

  
/ 10837