2838. Att orden ’såsom det i dag heter’ betyder det som är för evigt är uppenbart av det som menas med ’i dag’ i Ordet, varom följer. Man läser ofta i Ordet ’ända till denna dag eller till i dag’ såsom något som föregått:

Han är Mohabs fader ända till denna dag, och Ammons fader ända till denna dag. 1 Mosebok 19:37-38.

och sedan:

Namnet på staden är Beer-Seba ända till denna dag. 1 Mosebok 26:33.

dessutom:

Ända till denna dag äter inte Israels barn nerven i höften som förvreds, nerven som är över höftledsskålen. 1 Mosebok 32:32.

och likaså:

Denna är Rakels gravvård ända till denna dag. 1 Mosebok 35:20.

Josef gjorde det till en stadga /som gäller/ ända till denna dag. 1 Mosebok 47:26.

I historisk mening syftar ’ända till denna dag’ och ’i dag’ på den tid då Mose levde, men i invärtes mening betecknar dessa uttryck det beständiga och eviga i ett tillstånd. Med ’dag’ förstås tillstånd, se nr 23, 487, 488, 493, 893, och därför också ’i dag’, som är innevarande tid. Det som i världen är temporärt är i himlen evigt. För att uttrycka att något är evigt, så tilläggs därför ’i dag’ eller ’denna dag’, oaktat det för dem som endast är medvetna om den historiska meningen inte förefaller att innebära något ytterligare. Samma språkbruk förekommer på andra ställen i Ordet, såsom Jos 4:9; 6:25; 7:26; Domarboken1:21, 26, och på andra ställen.

[2] Att med ’i dag’ betecknas det som är ständigt och evigt kan man se hos David:

Jag skall berätta om vad som är beslutat: Jehovah har sagt till mig: Du är Min Son, i dag har Jag fött Dig. Psaltaren 2:7.

Här står ’i dag’ tydligt för det som är evigt.

Hos samme författare:

Evinnerligen, O Jehovah, står Ditt Ord fast i himlen. Från släkte till släkte varar Din trofasthet. Du har grundat jorden, och den består. Vad Dina domar angår, så består också de i dag. Psaltaren 119:89–91.

Också här står ’i dag’ tydligt för det som är evigt.

Hos Jeremia:

Förrän Jag danade dig i moderlivet, kände Jag dig, och förrän du lämnade modersskötet heliggjorde Jag dig. Jag har satt dig till en profet för folkslagen. Jag har denna dag (i dag) satt dig över folkslag och över konungariken. Jag har i dag gjort dig till en befäst stad och till en järnpelare och till murar av brons. Jeremia 1:5, 10, 18.

Detta syftar i bokstavsmeningen på Jeremia, men i den invärtes meningen förstås Herren. ’Jag har denna dag (i dag) satt dig över folkslag och över konungariken, och Jag har i dag gjort dig till en befäst stad’ betyder av evighet. Om Herren kan inte utsägas annat än det som är evigt.

[3] Hos Mose:

Ni står i dag allesammans inför Jehovah, er Gud, för att ni må träda in i Jehovahs, er Guds, förbund, i det edsförbund som Jehovah, er Gud, i dag vill sluta med er, så att Han må stadfästa er i dag Sig till ett folk, och så att Han skall vara Gud för er. Och det är inte endast med er som Jag i dag sluter detta förbund, detta edsförbund, utan Jag gör det både med dem som i dag står här med oss inför Jehovah, vår Gud, och med dem som inte är med oss här i dag. 5 Mosebok 29:10, 12–15.

Här förstås i bokstavsmeningen med ’i dag’ den dåvarande tiden, när Mose talade till folket. Ändå är det uppenbart att detta inbegriper senare tider och det som är oupphörligt. Ty att sluta förbund med någon och med dem som var där och med dem som inte var där anger det som är ständigt återkommande. Själva den evärdliga fortvaron är vad som avses i den invärtes meningen.

[4] Att ’dagligen’ och ’i dag’ betecknar det som är beständigt är uppenbart också av offret, som förrättades varje dag. Detta offer kallades det ständigt återkommande eller oupphörliga offret, just därför att ’dag’, ’dagligen’ och ’i dag’ har den nämnda innebörden, 4 Mosebok 28:3, 23; 8:13; 11:31; 12:11. Detta torde ännu tydligare framgå med mannat som regnade ned från himlen, varom det heter hos Mose:

Se, Jag skall låta bröd regna från himlen, och folket skall gå ut och samla för varje dag så mycket som behövs. Och de skall inte lämna något kvar till i morgon. Det som de ändå lämnade kvar till morgonen växte det maskar i och ruttnade, med undantag dock för det som de samlade dagen före sabbaten. 2 Mosebok 16:4, 19-20, 23.

Detta inträffade, därför att ’mannat’ betecknade Herrens Gudomliga Mänskliga, Johan 6:31-32, 49-50, 58, och därför att Herrens Gudomliga Mänskliga betecknade himmelsk mat, som inte är något annan än kärlek och människokärlek jämte alla slag av godhet och sanning i tron. I himlen ger Herren varje ögonblick denna mat till änglarna, således beständigt och evigt, se nr 2493. Det är också det som förstås i Herrens Bön med ’Giv oss i dag vårt dagliga bröd’, Matteus 6:11; Lukas 11:3, det vill säga varje instundande ögonblick för evigt.

9. IX. Those whose aim is to possess luxury and honours in the world and also in heaven, as well as those who aim at wealth and profit in the world and those who aim at a reputation for learning, do not see or find any real truth in the Word.

I was allowed to talk with many in the spiritual world, who had thought that they would shine like stars in heaven, because, so they said, they had treated the Word as holy, read it through many times, collected many passages from it and used them to prove the dogmas of their belief. So they had a reputation for learning in the world and they themselves together with others believed that they would be Michaels and Raphaels. But many of them were tested to see what love had made them study the Word, and it was discovered that for some it had been self-love, so that they would appear important in the world and be respected as leaders of the church; for some it was to get a reputation for learning and so be promoted to honours; for some it was to acquire wealth, and for some to become learned preachers. When finally they were examined to see whether they had learned any real truth from the Word, it was found that they knew nothing but what is obvious to anyone from its literal sense, and they knew no genuine truth which might serve inwardly for instruction. The reason for this was that their aims were themselves and the world, not the Lord and heaven. When these are their aims a person and his mind are confined to himself and the world, and he thinks constantly from his self, which is in thick darkness as regards everything in heaven. For a person's self is nothing but evil and the falsity it produces. So someone who in reading the Word regards himself, or honours or reputation or profit, cannot be withdrawn by the Lord from the self, and so be raised into the light of heaven; and consequently he cannot receive any influence from the Lord through heaven.

[2] I saw many such people, and each of them made all possible efforts to reach heaven, and they were admitted there. But on arrival they were examined to see if they knew anything of the truth the angels have, but they knew nothing but the bare words of the literal sense without any inner understanding of them. So in the eyes of the angels they looked stripped of their clothes and as if naked, and so they were sent down below. Some of them were deprived of intellectual sight in the light of heaven, and afterwards of their eyesight. Afterwards they were seized by violent pain in the heart, and were thus taken below. But the proud belief that they had deserved heaven lingered.

This is the fate of those who study the Word with the aim of acquiring honours, reputation and profit. But quite different is the fate of those who are led to study the Word by an affection for truth, or who in reading the Word take pleasure in truth for its own sake. Their aim is the love of God and the love of the neighbour, and they have life as their aim. All of these as lovers of truth receive influence from the Lord, seeing and finding real truths in the Word. For their intellects are enlightened, and this allows them to perceive the truths as if of themselves, though not really from themselves; and after death they are raised to heaven, where truth enjoys its own light, so becoming spiritual and angels.