Arcana Caelestia # 2796

Napsal(a) Emanuel Swedenborg

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2796. Vad det angår att Herren antog åtskilliga tillstånd, som det här handlar om, så kan dessa inte vara annat än okända för människan, därför att hon inte reflekterar över sina tillståndsförändringar. Ändå äger sådana ständigt rum, såväl med hänsyn till det som hör samman med förståndet eller tankarna, som det som hör samman med viljan eller böjelserna. Orsaken till att hon inte reflekterar över dessa är att hon tror att allt hos henne följer i en naturlig ordning och att det inte finns något högre som styr dem. Men i själva verket är det så att allt utan undantag regleras genom andar och änglar hos henne, och att alla tillstånd och tillståndsförändringar är därifrån och sålunda av Herren ständigt leds mot ändamål som Han allena förutser. Att det förhåller sig så har nu genom många års erfarenhet blivit mig till fullo bekant. Det har också blivit mig givet att veta och observera hur varje tillstånd innefattar många andra tillstånd, som inte visar sig, och vilka sammantagna ter sig som ett enda allmänt tillstånd, och att dessa tillstånd är anordnade till tillstånd som i tur och ordning följer på varandra i sin egen sekvens. Hos människan utförs allt detta av Herren, men hos Herren Själv, när Han levde i världen, utförde Han det Själv, därför att Han var Gudomlig och Hans livs själva Vara (Esse) var Jehovah.

[2] Hos änglarna finns kunskap om tillståndsförändringarna om det som hör till förståndet och viljan hos människan och i vilken ordning förändringarna följer på varandra och vilka sekvenser de förekommer i och hur de av Herren så långt som är möjligt böjs till det som är gott. Ty änglarnas vishet är så beskaffad att de förnimmer detta i minsta detalj. Följaktligen är för änglarna allt klart och tydligt förnimbart som i den invärtes meningen uppenbarats rörande tillståndsförändringarna hos Herren, därför att änglarna är i himlens ljus som flödar från Herren. Dessa tillståndsförändringar kan också av människan i viss mån fattas, om hon lever ett liv i enkelt och trohjärtat gott. Men det är idel mörker och liksom ingenting för dem som lever i det onda och för dem vars vishet består av förryckta idéer, ty dessa idéer fördunklar och utsläcker sitt naturliga och sitt förnuftsljus genom åtskilligt som förorsakar mörker, hur mycket än dessa människor tror att de är i ljus mer än andra.

  
/ 10837