圣经文本

 

Genesis第37章

学习

   

2 Ənta da əttarix ən maddanəs ən Yaqub. Yusəf iṃos abi ilan ṃaraw elan d əṣṣa, faw itakku təməḍint ən hərwan nasan iddew əd məqqaran-net maddanəs ən Bilha əd Zilfa, šiḍoden n abba nnet. Faw itaway du i ši-s isalan n arak təṇṇawen šin əgannin.

3 Israyil(eṣəm wahaḍan ən Yaqub) iṣṣof Yusəf bararan-net kul win haḍatnen fəlas tušaray-net a daq q igraw. Ig'as takatkat təknat šihussay.

4 Ənayan məqqaran-net as əntanay iṣṣof tan ši-ssan Yusəf, təzzar əgzaran tu har as abas əfragan dər-əs ələsan takkayt.

5 Iga Yusəf targət, imal asan tat, təzzar əsannahalan tu gezzar.

6 Iṇṇ'asan: «Səsəmat i ad awan əməla targət ta əgeɣ,

7 iṃan nana a nayaɣ nəha šiwəgas nətaqqan šibolasen n alkaman, as din əgreɣ təbolast ta nnu təbdad, əkkanat tat du šin nawan əɣalayɣalaynat tat, əssəjadnat as.»

8 Əṇṇan as məqqaran-net: «Əngəm kay a z iqqəlan əmənokal nana, təxkəmaɣ ana?» Əsannahalan tu məqqaran-net gezzar wəllen fəl tərgət ta sər-san iga da, d amel wa dasan tat iga.

9 Ilas Yusəf igi ən tərgət iyyat imal tat i məqqaran-net. Iṇṇa: «Əgeɣ targət iyyat tolas təṃosat as ənaya təfuk əd təllit d eṭran əṃosnen maraw d iyyan, a di sajadnen.»

10 Targət ta imal i məqqaran-net da, imal tat i ši-s ənta da. Iharaššat tu ši-s iṇṇ'as: «Ma iṃos almaɣna ən tərgət ta? Mərda nnak ad ak nəssəjəd nak, d anna nak əd məqqaran nak?»

11 Təzzar əmmənzaɣan tu məqqaran-net mišan ši-s imməɣras in ikiṭṭəw targət ta.

12 As əzəl iyyan əglan məqqaran-net əḍanan eharay ən ši-ssan daɣ aṃadal ən Šəkem.

13 Iṇṇa Israyil i Yusəf: «Iməqqaran nak wərgeɣ əkkan təməḍint əs Šəkem, ayaw a kay zəmmizəla sər-san.» Ikkəwan as Yusəf, iṇṇ'as: «Nak da.»

14 Iṇṇ'as: «Aglu əṣṣən iməqqaran nak əɣlasan, əntanay d aharay nasan, təqqəla du təməlaɣ i. Təzzar immozal Yusəf, ifal aɣlal wa n Xebron ikka Šəkem.

15 Ijiwankat as t igraw aləs iyyan, ixrak daɣ əṣuf. Iṇṇ'as: «M'as təṣaggada?»

16 Iṇṇ'as Yusəf: «Iməqqaran nin as əṣaggada, təfraga ad i təməla edag wa daɣ əssəḍanan.»

17 Iṇṇ-as aləs: «Əg̣madan edag wa fəlas əsallaɣ asan as əṇṇan:" Əndawatana aṃadal wa n Dotan!"» Iggaz Yusəf ədəriz ən məqqaran-net har tan in oṣa daɣ Dotan.

18 As t ənayan daɣ igəg, izay tan in, əgan eɣaf fəl at t anɣin.

19 Ənamaṇṇan gar-essan: «Əməggi ən tərgəten den ad d izayan den.

20 Anɣiwatanaq qu a tu nəgər daɣ iyyat daɣ təgaziwen a, ad naṇṇu əmudar at t itšan, ad nəṣṣən a wa z'əqqəlnat tərgəten-net.»

21 Isl asan Ruben, igmay d efsan-net iṇṇ'asan: «Ad wər tagim iṃan-net.»

22 Ilas iṇṇ'asan: «Ad wər tənɣəlam azni nnet, əgərat t in ɣas daɣ tagaza a təhat əṣuf da, da wər das təɣšedam arat.» Ruben ira at t assafsu har t issuɣəl i ši-s.

23 As d ewad Yusəf iməqqaran-net əzzafan tu əkkaṣan daɣ-as takatkat-net ta təknat šihussay izlag.

24 Təzzar ədkalan tu əgaran tu daɣ tagaza wər əhen aṃan.

25 Dəffər adi əqqiman ad əṭattin as d ətkalan aṣawad nasan, ənayan taɣlamt ən Kəl Ismaɣil a du təfalat aṃadal ən Gilad. Olaman nasan əggiggan ilalan əganen daɣ məglan d aḍutan əzodnen, əgan anamod ən Masar.

26 Təzzar iṇṇa Yuda i məqqaran-net: «Ma dana z'aknu ad nanɣu amaḍray nnana nəɣbər azni nnet?

27 Əndawat a t in nazzanzu i Kəl Ismaɣil, da wər das nəɣšed arat, fəlas amaḍray nnana a iṃos, nəṃos dər-əs arat iyyanda.» Təzzar əṭṭafan məqqaran-net batu ta, ənamarḍan dər-əs fall-as.

28 As d okoyan mazanzan wiyyaḍ ən Kəl Midyan, əkkasan du Yusəf daɣ tagaza, əzzənzan t in i Kəl Ismaɣil ṣanatat təmərwen ən tamma n əzrəf. Ewayan tu Kəl Ismaɣil win əs Masar.

29 Iqqal du Ruben tagaza inay as Yusəf wər tat iha. Təzzar irmaɣ ad izazarrat isəlsa nnet.

30 Iqqal iməḍrayan-net, iṇṇ'asan: «Barar wər t'illa! Əmərədda, nak ma z'aga?»

31 Təzzar əgzaman əzolaɣ ədkalan takatkat ən Yusəf, əssəlmaɣan tat daɣ əzni nnet.

32 Əsassawayan takatkat ta təknat šihussay əs ši-ssan, əṇṇan as in: «A wa da a din nog̣az əṣṣən kud takatkat ən barar nak adi wala.»

33 Izday tat iṇṇa: «Takatkat ən barar in a wa! Əmudar n əmətši at t'itšan! Yusəf barar in iqqal idesan immətša!

34 Ad izazarrat Yaqub telassay-net fəl tərəmmeq, iggaz afartay ən rur-es har ig'azzaman aggotnen.

35 Ad gammayan bararan-net əd təbararen-net ket nasan ad t'əsəssikəyan tərəmmeq mišan ugay, iṇṇa: «Kala kala, har faw əheɣ afartay iket wər əlkema i barar in s alaxirat.» Imməɣras in ihallu fall-as.

36 Siga wen Yusəf əzzənzan t'in Kəl Midyan daɣ akal wa n Masar y aləs igan eṣəm Fotifar illan ɣur Firɣawna, iṃos əmuzar ən mag̣azan-net ən nammagaran.

   

来自斯威登堡的著作

 

Arcana Coelestia#4670

学习本章节

  
/10837  
  

4670. 'A son of seventeen years' means His state. This is clear from the ages measured in years of people mentioned in the Word - spiritual realities and states are meant by them, as these are by all other numbers. For all numbers in the Word have spiritual realities and states as their meaning, see 575, 647, 648, 1988, 2075, 2252, 3252, 4264, 4495, as also do years, 487, 488, 493, 893.

[2] It does indeed seem as though numbers of years, or ages measured in years, mean nothing else than numbers of years. This is because these numbers more than any others have so to speak a more specific historical application. But these numbers too include spiritual realities and states within them, as is clear from the applications given at Genesis 5 and from what has been stated at Genesis 17:1 and Genesis 25:7 about Abraham's age and at Genesis 35:28 about Isaac's. The same is clear in addition from the fact that no historical detail exists anywhere in the Word which does not include within it something heavenly into which it is also changed when it passes from the thought of the reader to the angels present with him, and through those angels into heaven where the spiritual sense rises up out of every historical reference in the Word.

[3] But what is meant by Joseph's being seventeen years old may be seen from the meaning which this number has elsewhere, namely a beginning, in this case the beginning of the representation through Joseph. As to its meaning a beginning and that which is new, see 755, 853. What is more, this number includes within itself in a general way, and so to speak potentially, all the things that are represented by 'Joseph' - 'seven' meaning that which is holy and 'ten' remnants. For 'seven' when used in the Word adds holiness to any meaning, see 881, while 'ten' means remnants, 576, 1906, 2284. The remnants present in the Lord were Divine and His own, and by means of them He united the Human Essence to the Divine Essence, 1906.

  
/10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.