圣经文本

 

Hesekiel第18章

学习

   

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

2 Vad orsak haven I till att bruka detta ordspråk i Israels land: »Fäderna äta sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav»?

3 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, I skolen ingen orsak mer hava att bruka detta ordspråk i Israel.

4 Se, alla själar äro mina, faderns själ såväl som sonens är min; den som syndar, han skall .

5 Om nu en man är rättfärdig och övar rätt och rättfärdighet,

6 om han icke håller offermåltid på bergen, ej heller upplyfter sina ögon till Israels hus' eländiga avgudar, om han icke skändar sin nästas hustru, ej heller kommer vid en kvinna under hennes orenhets tid,

7 om han icke förtrycker någon, utan giver tillbaka den pant han har fått för skuld, om han icke tager rov, utan giver sitt bröd åt den hungrige och kläder den nakne,

8 om han icke ockrar eller tager ränta, om han håller sin hand tillbaka från vad orätt är och fäller rätta domar människor emellan --

9 ja, om han så vandrar efter mina stadgar och håller mina rätter, i det att han gör vad redligt är, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, HERREN.

10 Men om han så föder en son som bliver en våldsverkare, vilken utgjuter blod eller gör allenast något av allt detta

11 som han själv icke gjorde, en som håller offermåltid på bergen, skändar sin nästas hustru,

12 förtrycker den arme och fattige, tager rov, icke giver pant tillbaka, upplyfter sina ögon till de eländiga avgudarna, bedriver vad styggeligt är,

13 ockrar och tager ränta -- skulle då denne få leva? Nej, han skall icke få leva, utan eftersom han bedriver sådana styggelser, skall han straffas med döden; hans blod skall komma över honom.

14 Och om sedan denne föder en son, vilken ser alla de synder som hans fader begår, och vid åsynen av dem själv tager sig till vara för att göra sådant,

15 en som icke håller offermåltid på bergen, icke upplyfter sina ögon till Israels hus' eländiga avgudar, icke skändar sin nästas hustru,

16 en som icke förtrycker någon, icke fordrar pant eller tager rov, utan giver sitt bröd åt den hungrige och kläder den nakne,

17 en som icke förgriper sig på den arme, ej heller ockrar eller tager ränta, utan gör efter mina rätter och vandrar efter mina stadgar, då skall denne icke genom sin faders missgärning, utan skall förvisso få leva.

18 Hans fader däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde bland sina fränder det som icke var gott, se, han måste genom sin missgärning.

19 Huru kunnen I nu fråga: »Varför skulle icke sonen bära på sin faders missgärning?» Jo, sonen övade ju rätt och rättfärdighet och höll alla mina stadgar och gjorde efter dem; därför skall han förvisso få leva.

20 Den som syndar, han skall ; en son skall icke bära på sin faders missgärning, och en fader skall icke bära på sin sons missgärning. Över den rättfärdige skall hans rättfärdighet komma, och över den ogudaktige skall hans ogudaktighet komma.

21 Men om den ogudaktige omvänder sig från alla de synder som han har begått, och håller alla mina stadgar och övar rätt och rättfärdighet, då skall han förvisso leva och icke .

22 Ingen av de överträdelser han har begått skall du tillräknas honom; genom den rättfärdighet han har övat skall han få leva.

23 Menar du att jag har lust till den ogudaktiges död, säger Herren, HERREN, och icke fastmer därtill att han vänder om från sin väg och får leva?

24 Men om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, alla sådana styggelser som den ogudaktige gör -- skulle han då få leva, om han gör så? Nej, intet av all den rättfärdighet han har övat skall då ihågkommas, utan genom den otrohet han har begått och den synd han har övat skall han .

25 Men nu sägen I: »Herrens väg är icke alltid densamma.» Hören då, I av Israels hus: Skulle verkligen min väg icke alltid vara densamma? Är det icke fastmer eder väg som icke alltid är densamma?

26 Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han till straff därför; genom det orätta som han gör måste han .

27 Men om den ogudaktige vänder om från den ogudaktighet som han har övat, och i stället övar rätt och rättfärdighet, då får han behålla sin själ vid liv.

28 Ja, eftersom han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade begått, skall han förvisso leva och icke .

29 Och ändå säga de av Israels hus: »Herrens väg är icke alltid densamma»! Skulle verkligen mina vägar icke alltid vara desamma, I av Israels hus? Är det icke fastmer eder väg som icke alltid är densamma?

30 Alltså: jag skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels hus, säger Herren, HERREN. Vänden om, ja, vänden eder bort ifrån alla edra överträdelser, för att eder missgärning icke må bliva eder till en stötesten.

31 Kasten bort ifrån eder alla de överträdelser som I haven begått, och skaffen eder ett nytt hjärta och en ny ande; ty icke viljen I väl , I av Israels hus?

32 Jag har ju ingen lust till någons död, säger Herren HERREN. Omvänden eder därför, så fån I leva.

   

来自斯威登堡的著作

 

Apocalypse Explained#554

学习本章节

  
/1232  
  

554. And their faces were as the faces of men.- That this signifies that they appear to themselves as spiritual affections for truth, is evident from the signification of faces, as denoting the interiors of the mind and affection; see above (n. 412); and from the signification of man, as denoting the spiritual affection for truth, and thence intelligence and wisdom; see above (n. 280). And because faces are types of the interiors of man, they therefore signify the same as men themselves, namely, affections of truth. But in the present case it is said that they appear to themselves as affections for truth, and thence to be intelligent and wise, because it is stated of the locusts that their faces were seen as the faces of men.

[2] The locusts appeared with such faces, on account of the strong persuasive [power] which sensual men possess who are in falsities from evil, and who are signified by the locusts, the persuasive [power] itself presenting such appearance, but this only before themselves, and before such others as are also in falsities from evil, but not before the angels of heaven. The reason of this is, that the angels are in the light of heaven, and whatsoever they see, they see from that light; and the light of heaven, because it is Divine Truth, dissipates everything that is imaginative originating in the persuasive [power]. Sensual men appear to themselves to be such, because sensual men persuade themselves that they are in truths from good above others, although they are in falsities from evil; for they cannot view anything interiorly from heaven, but only outwardly from the world, and those who see from the world alone see only from an illusory light, from which they imagine themselves to be wiser and more intelligent than others, not knowing wherein intelligence and wisdom consist, and whence they come. It is from this persuasive faith that they believe themselves to be in the spiritual affection for truth, this therefore is signified by the faces of the locusts appearing like the faces of men.

[3] But these things must be illustrated by experience from the spiritual world. All in the heavens, are men as to their faces and the other parts of the body, for they are in the spiritual affection for truth, and the spiritual affection for truth is itself in form a man, because this affection is from the Lord, who is the only Man, and because from Him the entire heaven conspires to the human form; hence it is that the angels are the forms of their own affections, which also appear from their faces. But these things are amply explained in Heaven and Hell 59-102). But in hell, where all are external and sensual, because in falsities from evil, they also appear to themselves as men, even as to their faces, but only amongst their own; but when they are seen in the light of heaven, they appear as monsters, with horrible faces, and sometimes in place of the face only something hairy, or with a horrible grate of teeth, and sometimes ghastly pale, as though dead, in which there is not any living human faculty, for they are forms of hatred, revenge, and cruelty, in which there is spiritual death, because in opposition to the life which is from the Lord. That they appear amongst themselves with a face like men, is the result of fantasy and persuasion therefrom. Concerning these appearances see also in Heaven and Hell 553).

  
/1232  
  

Translation by Isaiah Tansley. Many thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.