성경

 

2 Mosebok 32

공부

   

1 Men när folket såg att Mose dröjde att komma ned från berget, församlade de sig omkring Aron och sade till honom: »Upp, gör oss en gud som kan gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptens land

2 Då sade Aron till dem: »Tagen guldringarna ut ur öronen på edra hustrur, edra söner och edra döttrar, och bären dem till mig.

3 Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen, och de buro dem till Aron;

4 och han tog emot guldet av dem och formade det med en mejsel och gjorde därav en gjuten kalv. Och de sade: »Detta är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land

5 När Aron såg detta, byggde han ett altare åt honom. Och Aron lät utropa och säga: »I morgon bliver en HERRENS högtid.»

6 Dagen därefter stodo de bittida upp och offrade brännoffer och buro fram tackoffer, och folket satte sig ned till att äta och dricka, och därpå stodo de upp till att leka.

7 Då sade HERREN till Mose: »Gå ditned, ty ditt folk, som du har fört upp ur Egyptens land, har tagit sig till, vad fördärvligt är.

8 De hava redan vikit av ifrån den väg som jag bjöd dem gå; de hava gjort sig en gjuten kalv. Den hava de tillbett, åt den hava de offrat, och sagt: 'Detta är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land

9 Och HERREN sade ytterligare till Mose: »Jag ser att detta folk är ett hårdnackat folk.

10 Så låt mig nu vara, på det att min vrede må brinna mot dem, och på det att jag må förgöra dem; dig vill jag sedan göra till ett stort folk.»

11 Men Mose bönföll inför HERREN, sin Gud, och sade: »HERRE, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du med stor kraft och stark hand har fört ut ur Egyptens land?

12 Varför skulle egyptiernasäga: 'Till deras olycka har han fört dem ut, till att dräpa dem bland bergen och förgöra dem från jorden'? Vänd dig ifrån din vredes glöd, och ångra det onda du nu har i sinnet mot ditt folk.

13 Tänk på Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, åt vilka du med ed vid dig själv har givit det löftet: 'Jag skall göra eder säd talrik såsom stjärnorna på himmelen, och hela det land som jag har talat om skall jag giva åt eder säd, och de skola få det till evärdlig arvedel.'»

14 Då ångrade HERREN det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

15 Och Mose vände sig om och steg ned från berget, och han hade med sig vittnesbördets två tavlor. Och på tavlornas båda sidor var skrivet både på den ena sidan och på den andra var skrivet.

16 Och tavlorna voro gjorda av Gud, och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.

17 När Josua nu hörde huru folket skriade, sade han till Mose: »Krigsrop höres i lägret

18 Men han svarade: »Det är varken segerrop som höres, ej heller är det ett ropande såsom efter nederlag; det är sång jag hör

19 När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, upptändes hans vrede, och han kastade tavlorna ifrån sig och slog sönder dem nedanför berget.

20 Sedan tog han kalven som de hade gjort, och brände den i eld och krossade den till stoft; detta strödde han i vattnet och gav det åt Israels barn att dricka.

21 Och Mose sade till Aron: »Vad har folket gjort dig, eftersom du har kommit dem att begå en så stor synd?»

22 Aron svarade: »Min herres vrede må icke upptändas; du vet själv att detta folk är ont.

23 De sade till mig: 'Gör oss en gud som kan gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptens land.'

24 Då sade jag till dem: 'Den som har guld tage det av sig'; och de gåvo det åt mig. Och jag kastade det i elden, och så kom kalven till.»

25 Då nu Mose såg att folket var lössläppt, eftersom Aron, till skadeglädje för deras fiender, hade släppt dem lösa,

26 ställde han sig i porten till lägret och ropade: »Var och en som hör HERREN till komme hit till mig.» Då församlade sig till honom alla Levi barn.

27 Och han sade till dem: »Så säger HERREN, Israels Gud: Var och en binde sitt svärd vid sin länd. Gån så igenom lägret, fram och tillbaka, från den ena porten till den andra, Och dräpen vem I finnen, vore det också broder eller vän eller frände.

28 Och Levi barn gjorde såsom Mose hade sagt; och på den dagen föllo av folket vid pass tre tusen män.

29 Och Mose sade: »Eftersom I nu haven stått emot edra egna söner och bröder, mån I i dag taga handfyllning till HERRENS tjänst, för att välsignelse i dag må komma över eder.»

30 Dagen därefter sade Mose till folket: »I haven begått en stor synd. Jag vill nu stiga upp till HERREN och se till, om jag kan bringa försoning för eder synd

31 Och Mose gick tillbaka till HERREN och sade: »Ack, detta folk har begått en stor synd; de hava gjort sig en gud av guld.

32 Men förlåt dem nu deras synd; varom icke, så utplåna mig ur boken som du skriver i.»

33 Men HERREN svarade Mose: »Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.

34 Gå nu och för folket dit jag har sagt dig; se, min ängel skall gå framför dig. Men när min hemsökelses dag kommer, skall jag på dem hemsöka deras synd

35 Så straffade HERREN folket, därför att de hade gjort kalven, den som Aron gjorde.

   

주석

 

Ark

  
Depiction of Noah sending off a dove from the ark by DREUX, Jean;   MASTER of Margaret of York;   HENNECART, Jean

Det finns tre bågar som nämns i Ordet, Noas ark, bulkarken för barnet Mose och förbundets ark i tabernaklet. Alla dessa tre representerar det mänskliga sinnet vid någon tidpunkt i dess utveckling

Vid Noas tid hade den allra första kyrkan, representerad av Adam, kommit till sitt slut, och en ny måste öppnas av Herren. Människorna som var i den kyrkan är representerade av arken, och alla djuren representerade kärlekar och tillgivenheter, både goda och dåliga, som dessa människor hade. Dessa människors sinnen var inte desamma som människorna i den förra kyrkan. Den gamla själviska viljan som ärvts från sina förfäder representeras av gopher trä från vilket basarken byggdes, men som förseglades inifrån och ut av bitumin. Deras förfäder, Adamiterna, hade inte denna "försegling" och kunde därför inte dela vad de visste från vad de ville. Noah och hans familj representerar de härskande kärleken och önskan att följa Herren. Arken hindrar floden av förfalskningar från att drunkna dessa sinnen, och dörren och fönstret representerar hörseln och synen på sanningen från de doktriner som återstod från den Adamiska kyrkan. Och så, säkert, kunde de använda dessa principer, lärda av läran, för att bilda ett samvete, som om de följs skulle göra det möjligt för Herren att bygga en ny vilja för gott i sinnet. Denna separation av viljan och förståelsen som kan göras i sinnet återspeglar fortfarande i dag hur vi är och gör att vi fortfarande kan bygga ett samvete trots vår egen själviska vilja.

Arken för Moses, gjord av rusningar, tätades också inifrån och ut. Moses representerar Herrens ord, och eftersom han då var ett spädbarn, våra första idéer om ordets helighet när vi är mycket unga. Så det är inte en solid och varaktig struktur, utan en rå struktur eftersom våra unga idéer är så oformade än. Det representerar också de första idéerna om Ordet i Jesu sinne

Den tredje arken representerar den tredje eller innersta himlen där änglarna är närmast Herren, och Herren själv representeras av de två stenborden som hade på sig sin lag, skriven av hans finger. Av den anledningen var det den heligaste besittning som Israels barn hade och den hade makt att påverka Jordanfloden och att obehaga Israels fiender. Det förvarades i den stängda delen av tabernaklet där bara Mose och Aron kunde gå. Från arken i sin kammare vilade heligheten i en lägre grad i tabernaklets yttre rum, som representerade den andra eller mellersta himlen, och i ännu lägre grad på gården, inuti gardinstaket, som representerade den första eller yttre himlen himmel.

(참조: Himmelska Hemligheter 638, 651, 652, 653, 891, 6723 [3], [4], 9485)

스웨덴보그의 저서에서

 

Arcana Coelestia #653

해당 구절 연구하기

  
/ 10837  
  

653. The situation is that while a person is being reformed, which takes place by means of conflicts and temptations, the evil spirits associated with him at that time are such as activate nothing else but his factual knowledge and his rational concepts. At that time any spirits who activate evil desires are kept entirely at bay. For there are two kinds of evil spirits, namely those who work upon man's reasonings and those who work upon his desires. The evil spirits who activate man's reasonings draw out all his falsities and try to persuade him that the falsities are truths. Indeed they even convert truths into falsities. In times of temptation a person ought to fight against them, though it is the Lord who in fact fights by means of the angels who are allied to that person. After falsities have been separated by means of conflicts and so to speak dispersed, the individual is then ready and able to receive truths of faith. For as long as falsities rule, a person cannot possibly receive the truths of faith because false assumptions are blocking the way. Once he has been made ready and able to receive the truths of faith, heavenly seeds, which are the seeds of charity, can now for the first time be implanted. Seeds of charity cannot possibly be implanted in ground where falsities reign, only where truths do so. This is how the reformation or regeneration of a spiritual man takes place, and so how it took place with the member of that Church called Noah. This is why the subject now is 'the window and the door of the ark', and the lowest, second, and third storeys, all of which belong to the spiritual or understanding-type man.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.