2313. Det första tillståndet i denna Kyrka: människorna har människokärlekens goda och erkänner Herren, och de styrks av Honom i det goda, verserna 1–3, och frälses, vers 12. Det andra tillståndet: hos dessa människor börjar ondskan verka mot godheten, men de avhålls kraftigt av Herren från ondska och hålls i godhet, verserna 14–16. Deras hjälplöshet beskrivs, vers 18, och de frälses, vers 19. Det tredje tillståndet: de tänker och handlar inte längre från en böjelse för det goda utan från en böjelse för det sanna, verserna 18–20, och de frälses, vers 23. Det fjärde tillståndet: böjelsen för det sanna går förlorad, betecknat med att Lots hustru blev en saltstod, vers 26. Det femte tillståndet: ett orent eller falskt gott kommer i stället, betecknat med Lot i bergsgrottan, vers 30. Det sjätte tillståndet: också detta goda kränks och förfalskas än mer, verserna 31–33, och det sanna likaså, verserna 34-35. Av detta avlas och föds en skenbild av en Kyrka, vars så kallade goda är Moab, och vars så kallade sanna är Ammons söner, verserna 36–38.