2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en ¹ , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Voetnoten:

528. Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen.

Somliga tro, att det är svårt att leva ett liv som leder till himlen, vilket liv kallas andligt liv, eftersom de ha hört, att människan skall avsäga sig världen och avhända sig de begärelser som kallas kroppens och köttets och leva andligt. Detta fatta de inte på annat sätt än att de skola förkasta de världsliga ting som särskilt bestå i rikedomar och äreställen, oavbrutet gå i fromt begrundande om Gud, om frälsningen och om det eviga livet samt tillbringa sitt liv i bön, i läsning av Ordet och fromma böcker. Detta mena de vara att avsäga sig världen och att leva efter anden och inte efter köttet. Men att saken förhåller sig helt annorlunda, har av mycken erfarenhet och av samtal med änglarna blivit mig givet att veta, ja, att de som avsäga sig världen och leva andligt på det sättet bereda åt sig ett dystert liv, som inte är mottagligt för den himmelska glädjen, ty vars och ens liv förblir med honom. I stället är det så, att människan för att mottaga himlens liv skall leva helt i världen och i sysslor och göromål där, och att hon genom ett moraliskt och borgerligt liv mottager andligt liv, och att det andliga livet inte på något annat sätt kan danas hos människan eller hennes ande förberedas för himlen. Ty att leva ett inre liv och inte samtidigt ett yttre liv är såsom att bo i ett hus, som inte har någon grundval och som därför efter hand antingen sjunker eller får sprickor och remnar eller vacklar, tills det störtar samman.