Årets port

En predikan av pastor Emily Jane Lemole

Avläsning:

Jesaja 26:1-4, 42:5-8

Matteus 7:7-14

Uppenbarelseboken 22:14

Himmelens hemligheter 2851

---

Och jag sa till mannen som stod vid årets port: "Ge mig ett ljus så att jag kan trampa säkert in i det okända."

Och han svarade: "Gå ut i mörkret och lägg din hand i Guds hand. Det ska vara dig bättre än lätt och säkrare än ett känt sätt. ”

Så jag gick fram och hittade Guds hand, trodde gärna in på natten. Och Han ledde mig mot bergen och dagens avbrott i det enstaka öst.

av Minnie Louise Haskins

---

Vi står vid årets port, en tröskel till det okända på många sätt. "Ge mig ett ljus som jag kan trampa säkert in i det okända."

Vi läser många avsnitt från Ordet och skrifterna om portar. Portar ger en koppling mellan vad som är inuti och det som är utanför. De föreslår ett val - om man ska öppna eller stänga det - om man ska komma in eller stanna ute.

En stängd grind får oss att tveka och stanna. I denna Sufi-ordning ger grindarna eftertänksamhet och reflektion över vad vi säger:

Innan du talar, låt dina ord passera genom tre grindar.

Vid den första grinden, fråga dig själv, "är det sant?"

Vid det andra frågan, "är det nödvändigt?"

Vid den tredje grinden frågar "är det snäll?"

Hur är det bäst att börja det nya året? Det finns de vanliga resolutionerna - att gå ner i vikt, vara friskare, vara mer organiserade och spendera mer tid med nära och kära. Men det finns djupare resolutioner eller avsikter som ropar till en ny start, en ny början. Nummer 1 - att sätta Gud i mitten av våra liv - ser Herren Jesus Kristus som början, mitten och slutet av vår tid. En god vana är att be - en lyftning av vårt perspektiv - av våra prioriteringar - flera gånger om dagen. Till och med den fysiska handlingen med att titta upp och pausa kan förflytta en irriterad, förargad stämning till ett ögonblick av korrigering - en vändning av det mesta av det vi väcker om.

Sub specie aeternitatis är en bra påminnelse. Vad är viktigt i regi av evigheten? Inte det mesta som oroar oss och upprör. I det långa perspektivet, med Gud i centrum, blir det som verkligen betyder och vad som inte minskar.

Så hur lägger vi handen i Guds hand? Hur öppnar vi våra sinnes och hjärtas portar för allt som är bra och sant, klokt, snällt och fredligt? Hur stänger vi dörren till själviskhet, ovänlighet, motvilja, tacksamhet och våld?

Med vad vi gör varje dag.

"Så vi gör någonting är hur vi gör allt," säger Fr. Richard Rohr, den franciskanska prästen.

Vad tar vi upp och ger vår tid till? Vad älskar vi?

Ett nytt år verkar vara en bra tid att inventera, en reflektion över förra året, inte så mycket vad vi har åstadkommit som vem vi blir. Vad är viktigast för oss? Vilka är våra prioriteringar? Eller som Swedenborg skulle fråga: Vad älskar vi? För vi är vad vi älskar!

Vi lär oss att det finns två grindar som finns i var och en av oss. Porten till himlen, omgiven av änglar, leder till vad som är bra och vad som är sant.

Och porten till helvetet, omgiven av onda andar, leder till vad som är ont och falskt.

Dessa grindar finns i oss. Vi får välja, och vad avgör vårt val? Vad vi älskar!

Varje år, varje vecka, varje dag, varje ögonblick har vi friheten att välja vem vi är, vad som ger oss glädje, hur vi tillbringar vår dyrbara tid - vad vi älskar och hur vi älskar.

Och låt oss komma ihåg att om vi inte ärligt gillar det vi ser i vårt lager kan vi omvända oss! Vänd dig om! Ändra vår riktning! Ändra oss! Ändra våra älskar!

Swedenborg beskriver vad vi inte kan se - våra andliga följeslagare - företaget vi håller och för det mesta inte är medvetna om. Liksom gäster kommer de med inbjudan.

Vi är omgiven av andliga gäster, inbjudna av våra sinnestillstånd och hjärtat: Genom de himmelska portarna kommer änglarna och goda andar; från Hellish Gates kommer de onda eller dåliga andarna. Min latinska lärare i gymnasiet brukade referera till dessa som "Basement Boys".

Det är på modet idag att tala om ondska, skuld, omvändelse eller helvete. Dessa termer har blivit föråldrade, obekväma och de vi verkligen inte vill bli påmind om. Men allt från vad Swedenborg lär ut är dessa andliga verkligheter.

Ondska är väldigt levande och väl i vår värld (om man läser tidningarna och tittar på TV) och i var och en av oss, erkänd med en viss inblick! När vi ärligt blir medvetna om våra egna avsikter och känslor, vet vi detta!

Ondska, med dess tvilling, förfalskning, är allt som är mot Gud, det är självisk, oärlig, girig, menad och grym. Men det onda kan också uppträda med ett vilseledande ansikte - vi kan rättfärdiga våra förargelser, vår tacksamhet, vår oförlåtande hållning. Synd betyder att man saknar märket, varumärket är Gud. Allt som drar oss bort från Gud får oss att missa det märket!

Skuld - en mycket nödvändig känsla som får oss att vilja omvända oss - inte att svälja in utan att leda oss till omvändelse - för att övertyga oss att ändra kurs!

Och onda andar - det här är de verkliga andliga följeslagare som vi säger kämpar för vår uppmärksamhet och i slutändan för vårt andliga liv. Vi är i balans. Vi är mellan två grindar.

Ett forntida buddhistiskt ordspråk lär ut: Alla får nyckeln till himmelens portar; samma nyckel öppnar helvetets portar. ”Nyckeln är vad vi älskar.

Varje beslut som vi fattar matar antingen vårt förkroppsligande (vår oregenererade vilja) eller matar våra "rester" - den okränkande skatten, ett förråd med alla de goda och sanna saker vi har upplevt sedan före födseln. Rester är vår födelserätt, och vi drar av den och lägger till den för alltid med sanna tankar och goda gärningar.

Eftersom det främsta fokuset i de flesta nyårslösningar är att gå ner i vikt (och jag är inte emot det, om det behövs), låt oss försöka använda det konceptet för en spirituell viktminskning - att förlora bördan med negativ känslor, de dåliga vanorna med kritik , klagomål, skvaller, irritation, irritation, lätt förolämpad, ilska - listan vi känner fortsätter och fortsätter. Kosten för denna viktminskning är bra tankar, ärligt beteende, sanningsenliga avsikter. Stänga av de dåliga nyheterna och slå på de goda nyheterna. Stödja en hoppfull optimism som uppmuntrar andra; vänliga handlingar som letar efter ingen återkomst.

Tänk på dessa saker, skriver Paulus i sitt brev till Filippinerna.

"Oavsett vad som är sant, oavsett vad som är ädelt, oavsett vad som är rättvist, oavsett vad som är rent, oavsett vad som är vackert, oavsett vad som är bra betänkande, om det finns någon dygd och om det finns något prisvärt meditera om dessa saker." Filippierna 4:8.

Och den övning som krävs för denna omvandling av själens hälsa är andlig övning - den övning som får abstraktet till det verkliga, att göra det vi säger att vi tror. Kanske i år kan vi omfamna en andlig övning:

- Meditation

- Bön

- Lectio Devina - långsam, målmedveten läsning av Skriften och andra heliga böcker.

En kär vän till mig brukar tänka på vilken typ av sprit som påverkar henne och sedan be Herren att skicka bort de skadliga påverkningarna när hon är där. Hon har också utvecklat en praxis att tacka Herren för alla bra saker när de händer.

Vi kan öppna himmelens portar. Änglar kan rusa in när som helst att vi får portarna att svänga sig öppna genom att älska vad som är bra, vad som är sant, Herren och varandra. Dessa val öppnar grindarna.

Vi behöver alla påminnelser för att hjälpa oss att göra rätt val. Vi glömmer så snabbt och blir distraherade av vår tids höga ljud. Vi är anslutna till T.V., radio, våra datorer, telefoner och i-pads - en sekulär kultur som är nedsänkt i det som är naturligt, inte andligt. Men det är inte naturligt för oss att vända oss bort och vända oss mot Gud och de himmelska portarna. Det är onaturligt. Det är andligt. Här är några påminnelser som jag tyckte hjälpte.

Ställ en tid för en möte med Herren: Varje morgon och före sänggåendet är två vanliga tider för att reservera för Herren. När du känner dig arg, höja dina tankar och syn uppåt och be om änglarna vid porten om hjälp. Prova en fras som lärts av en av våra dotters vänner: Välsigna och släpp! Arbeta för att se Gud i alla och i alla saker.

Låt fula tillstånd passera - välsigna dina fiender, kom ihåg att de som inte håller eller gillar oss troligen är våra bästa andliga lärare. Vi kan se vårt svar på dem, vanligtvis ett svar som speglar beteendet som irriterar oss. Älska våra fiender, säger vi, liksom vår granne.

Vi måste titta på våra tankar.

Från de antika Vedorna:

"Titta på dina tankar, de blir ord.

Se dina ord, de blir handlingar.

Se dina handlingar, de blir vanor.

Se dina vanor, de blir karaktär.

Se din karaktär, det blir ditt öde. "

Det viktigaste är att upptäcka vad vi älskar, för det kommer att avgöra vilken grind vi hänger runt och senare in.

Hur lyckligt är det att vi har helig nattvardsgång när vi går in i det nya året. Vilket bättre sätt att börja, först söka himmelriket - sätta vad som är viktigast i framkant?

Detta är en vacker bön av syster Joyce Rupp:

SACRED MYSTERY,

Väntar på tröskeln

av det här nya året,

du öppnar grindarna

Och vinka till mig:

(Du säger) “Kom! Komma!

Var inte försiktig med vad som väntar dig

när du kommer in i den okända terrängen,

var inte tveksam till din förmåga

att växa från glädje och sorg.

Ty jag är med dig,

Jag kommer att vara din guide.

Jag kommer att vara din skyddare

Du kommer aldrig att vara ensam."

Väktare för det nya året,

Jag lägger åt min rädsla, bekymmer, bekymmer,

Jag öppnar mitt liv för mysterium, för skönhet,

till gästfrihet till frågor,

till den oändliga möjligheten

att upptäcka dig i mina relationer,

och till alla tysta undrar

det kommer att dra mig till ditt hjärta.

Jag välkomnar er oändliga närvaro

Och gå med hopp in i det här nya året.

---

"Gå ut i mörkret och lägg din hand i Guds hand."

Det betyder verkligen när vi står vid porten till det nya året vars hand vi tar - vars inspiration vi kommer att följa och vars inflytande kan avgöra vem vi blir.

Från Psalm 118:19-20:

”Öppna rättfärdens portar för mig;

Jag kommer att gå igenom dem,

Och jag kommer att prisa Herren.

Detta är Herrens port,

Med vilken de rättfärdiga kommer in. ”

amen!

2851. Att orden ’din säd skall ärva dina fienders port’ anger att människokärlek och tro skall komma i stället, där förut ont och falskt funnits, är uppenbart av det som förstås med ’att ärva’ som är att ta emot Herrens liv, behandlat i nr 2568, här att komma i stället. Ty när människokärlek och tro finns där förut ont och falskt har härskat, då kommer Herrens liv i stället. Det sagda är också uppenbart av det som förstås med ’säd’ som är människokärlek och tro, behandlat i nr 1025, 1447, 1610, 1941, och av det som förstås med ’port’, varom följer, samt även av det som förstås med ’fiender’ som är olika slag av ondska och falskhet, eller, vad som är detsamma, som är de som står under inflytande av det onda och falska. Ty det är det onda och falska som avses med fiender och ovänner i den invärtes meningen av Ordet.

[2] Vad innebörden av ’port’ beträffar, så finns det allmänt sett två portar hos varje människa. Den ena går till helvetet och är öppen för olika slag av ondska och falskhet därifrån. I denna port uppehåller sig genier och andar från helvetet. Den andra porten vetter åt himlen och den är öppen för olika slag av godhet och sanning därifrån. I den porten uppehåller sig änglar. Alltså finns det en port som leder till helvetet och en port som leder till himlen. Porten till helvetet är öppen hos dem som är i det onda och falska, och blott genom springor runtomkring ovantill tränger något av ljus in från himlen, vilket gör det möjligt för dem att tänka och resonera. Men himmelsporten är öppen för dem som är i det goda och sanna därifrån.

[3] Ty det finns två vägar som leder till en människas förnuftiga sinne, en övre eller invärtes väg längs vilken det goda och sanna från Herren träder in, och en nedre eller utvärtes väg längs vilken det onda och falska förstulet bereder sig tillträde från helvetet. I mitten befinner sig det förnuftiga sinnet, mot vilket de två vägarna löper ihop. På grund av de olika slag av godhet och sanning som finns i det förnuftiga sinnet liknas det i Ordet vid en stad och kallas också stad. Och då det nu liknas vid och faktiskt kallas stad, så framställs det som om den hade portar, och det beskrivs på många ställen, hurusom fiender, det vill säga onda genier och andar belägrar den och försöker inta den, medan av Herren utsända änglar försvarar den, det vill säga Herren Själv försvarar den. Onda genier och andar från helvetet med all sin ondska och falskhet kan inte rycka fram längre än till den nedre eller utvärtes porten, och aldrig in i staden. Om de kunde komma in i staden, eller in i det förnuftiga sinnet, då vore det alldeles ute med människan. Men när de nått så långt att de tycker sig ha intagit staden genom stormning, då tillsluts den, så att gott och sant inte längre flödar in i den från himlen, frånsett – som anförts – det ringa av det som sipprar igenom de springor som finns runt omkring. Detta medför att så beskaffade människor inte mer har något av människokärlek, inte heller något av tro, utan sätter det goda i ont och det sanna i falskt. Med detta följer också att de inte längre är sant förnuftiga, fast de själva tycker att de är det, nr 1914, 1944, och de kallas ’döda människor’, trots att de menar att de lever mer än andra, nr 81, 290 (slutet). Det förhåller sig så, därför att porten till himlen är stängd för dem. Att den är stängd för dem är alldeles uppenbart och skönjs i livet efter detta, och omvänt att porten till himlen är öppen för dem hos vilka det goda och sanna är närvarande.

[4] Vad ’fiendernas port’ speciellt angår, vilket det talas om i denna vers, så är det en port som finns hos människan i hennes naturliga sinne. När en människa är helt och hållet naturlig eller ännu inte är pånyttfödd hålls porten besatt av all slags ondska och falskhet, eller, vilket är detsamma, onda genier och andar inflyter då med onda begär och intalelser av falskt, se nr 687, 698, 1692. Men när människan blir andlig, eller blir pånyttfödd, då drivs all slags ondska och falskhet, eller, vilket är detsamma, onda genier och andar bort från denna port, det vill säga bort från det naturliga sinnet. I och med att de drivits bort kommer olika slag av godhet och sanning, eller människokärlek och tro, i deras ställe. Och dessa, människokärlek och tro, är vad som avses med ’din säd skall ärva dina fienders port’. Detta är vad som i det enskilda fallet äger rum hos varje enskild individ, när denne pånyttföds, och likaledes i det andra livet hos dem som träder in i Herrens rike. Och det är också vad som inträffar allmänt sett, det vill säga i Kyrkan som består av många individer.

[5] Denna förvandling förebildades med att Israels söner fördrev folkslagen ur landet Kanaan. Ett sådant fördrivande är vad som i bokstavsmeningen förstås med orden ’din säd skall ärva dina fienders port’, men i den invärtes meningen avses vad som just ovan beskrivits. Detta förklarar varför det i forna tider var brukligt att använda ord som dessa när de som skulle ingå äktenskap välsignades, något som också framgår av den välsignelse som Laban ger sin syster Rebecka, när hon, som trolovad, var i färd med att bege sig till Isak:

Du, vår syster, må du bli till tusenden myriader, och må din säd ärva dina hatares port. 1 Mosebok 24:60.

[6] Att dylika ting i Ordet menas med fiendernas eller hatarnas port kan man inse av följande ställen.

Hos Jesaja:

Jag skall genom hunger omintetgöra din rot, och skall döda dina kvarlevor. Jämra dig, du port, ropa högt, du stad, smält bort har du, hela Filistéen, ty rök kommer från norden. 14:30-31.

’Att omintetgöra din rot med hunger och döda kvarlevorna’ står för att ta bort de olika slag av godhet och sanning som Herren har förvarat undangömda i det inre (interius) – med ’kvarlevor’ förstås sådana slag av godhet och sanning, se nr 468, 530, 560-562, 661, 798, 1050, 1738, 1906, 2284. ’Port’ står i stället för platsen för tillträde till det som är inre, det vill säga till det förnuftiga sinnet. ’Stad’ står i stället för detta sinne, eller, vilket är detsamma, för de olika slagen av godhet och sanning där, nr 402, 2268, 2449, 2451, 2712. ’Filistéen’ står för kunskapen om insikter i tron, eller, vad som är detsamma, för dem som har kunskap om dessa insikter, men inte om de slags godhet som har sitt ursprung i tron, nr 1197, 1198. ’Rök från norden’ står för falskt från helvetet – med ’rök’ förstås falskt som uppstår ur ont, nr 1861.

[7] Hos samme profet:

Tomhetens stad skall slås i spillror, vart hus skall stängas till för att förhindra att någon går ditin. Klagorop skall höras på gatorna över att inget vin finns, all fröjd skall förödas, glädjen på jorden skall landsförvisas. Endast förödelse skall bli kvar i staden, och porten skall slås med ödeläggelse, ty så skall det bli mitt på jorden, mitt ibland folken. Jesaja 24:10–13.

’Tomhetens stad’ som ’skall slås i spillror’ står för människosinnet, som är berövat på allt sant. ’Vart hus skall stängas till’ står för avsaknaden av gott – med ’hus’ förstås det goda, nr 2233. ’Klagorop på gatorna över bristen på vin’ står för tillstånd av falskt – ’klagorop’ har avseende på all slags falskhet, nr 2240. Med ’vin’ menas det sanna, som man klagar över att det inte finns tillgång till, nr 1071, 1798, och med ’gator’ menas det som leder till sanningar, nr 2336. ’Fröjden som skall förödas’ syftar på det sanna, ’glädjen på jorden som skall landsförvisas’ på det goda. Allt detta visar på vad som betecknas med ’endast förödelse skall bli kvar i staden’ och ’porten skall slås med ödeläggelse’. Porten sägs vara ödelagd, när inte något annat än ondska och falskhet härskar.

[8] Hos Jeremia:

Sions vägar sörjer över att ingen kommer till fastställd högtid. Alla hennes portar är förödda, hennes präster suckar, hennes jungfrur är bedrövade och själv sörjer hon bittert. Hennes fiender har blivit huvudet, hennes ovänner har blivit trygga, därför att Jehovah har bedrövat henne för hennes många överträdelsers skull. Hennes små barn har gått bort fångna inför fienden. Klagovisorna 1:4-5.

’Sions vägar sörjer’ står för att det inte längre finns sanningar som kommer av det goda – med ’vägar’ förstås sanningar, nr 189, 627, 2333. ’Alla hennes portar är förödda’ står för att ställena för tillträde är besatta av all slags falskhet. ’Hennes fiender har blivit huvudet’ står för att all slags ondska härskar.

[9] Hos samme profet:

Jehovah har låtit dottern Sions fästningsvall och mur sörja, tillsammans tynar de bort. Hennes portar har tryckts ned i jorden. Hennes bommar har Han fördärvat och brutit sönder. Hennes konung och hennes furstar lever bland hedningarna. Lag finns inte mer, och inte heller har hennes profeter funnit någon syn ifrån Jehovah. Alla dina ovänner spärrar upp munnen mot dig. De har visslat och gnisslat med tänderna, de har sagt: Vi har uppslukat henne. Ja, detta är den dag som vi har väntat på, nu har vi upplevt och sett den. Klagovisorna 2:8-9, 16.

’Portar nedtryckta i jorden’ står för det naturliga sinnet, när det är intaget av ondska och falskhet. ’Hennes konung och furstar lever bland hedningarna’ står för sanningar som är försänkta i all slags ondska – med ’konungar’ förstås allmänt sett sanningar, nr 1672, 1728, 2015, 2069, med ’furstar’ förstås i första hand sanningar, nr 1482, 2089, och med ’hedningar’ eller ’folkslag’ olika slags ondska, nr 1259, 1260, 1849, 1868, 2588.

[10] Hos Mose:

Ett folkslag fjärran ifrån, ifrån jordens ända, skall ansätta dig i alla dina portar, tills dina höga och befästa murar, som du har förlitat dig på, faller ned i hela ditt land. Och det skall ansätta dig i alla dina portar i hela ditt land. Ja, så skall din fiende ansätta dig.

5 Mosebok 28:49, 52-53.

Dessa olyckor kan man finna nämnda bland förbannelserna, som Mose förutsade folket, om de inte höll fast vid buden och stadgarna. ’Ett folkslag fjärran ifrån, ifrån jordens ända’ står i den invärtes meningen för all slags ondska och falskhet, det vill säga för dem som är försjunkna i det onda och falska. ’Att ansätta dem i alla deras portar’ är att noga spärra av för varje tillträde till det goda och sanna.

[11] Hos Nahum:

Se, ditt folk är kvinnor i din mitt. Ditt lands portar är vidöppna för dina fiender, elden förtär dina bommar. Ös upp vatten till förråd under belägringen, förstärk dina fästningsverk, gå i gyttjan och trampa jordbecket, förstärk din tegelugn. Nahum 3:13-14.

’Landets portar är vidöppna för dina fiender’ står för olika slags ondska, som intar den plats, där i stället olika slags godhet borde finnas. I Domarboken:

Vägarna tog slut, och man gick längs stigar, längs slingrande småvägar, gatorna i Israel upphörde. Han valde nya gudar i samma ögonblick som portarna stormades – fanns det väl någon sköld eller något spjut bland de fyrtiotusen i Israel? Domarboken5:6–8.

Detta är en profetia av Debora och Barak. ’Portarna stormades’ står för angrepp på all slags godhet och sanning.

[12] Hos David:

De som sitter i porten smider onda anslag mot mig. De sjunger visor medan de dricker stark dryck. Psaltaren 69:13.

’De som sitter i porten’ står för olika slags ondska och falskhet och också för dem som befinner sig i helvetet.

Hos Hesekiel:

I syner från Gud fördes han fram till dörren i den inre porten, som vette åt norr. Där såg han Israels hus’ styggelser. Han fördes också fram till dörren i porten till Jehovahs hus, vilken port vette åt norr. Där såg han också styggelser. 8:3, 6, 14-15.

’Dörren i den inre porten, som vette åt norr’ står för där inre slag av falskhet finns. ’Dörren i porten till Jehovahs hus’, vilken port vette åt norr’, står för där inre slag av ondska finns. Att all slags ondska och falskhet är inre och att det är en inre sfär där sådana andar och genier är, se nr 2121–2124.

[13] Hos David:

Se, sönerna är en Jehovahs besittning, livsfrukten en belöning. Liksom pilarna i den starkes hand, så är sönerna som man får vid unga år. Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De kommer inte på skam, ty de skall tala med fienderna i porten. Psaltaren 127:3–5.

’Att tala med fienderna i porten’ står för att inte hysa fruktan för olika slags ondska och falskhet, inte heller för helvetet.

Hos Jesaja:

På den dagen skall Jehovah Sebaot vara till en doms ande för dem som sitter till doms, en makt för dem som driver striden tillbaka till porten. De är också galna av vin och far vilse av stark dryck. 28:5–7.

Hos samme författare:

De skall utrotas som kommer människan att synda med ord och snärjer den som tillrättavisar i porten och kommer den som är rättvis att vända sig bort till något som är tomt. 29:20-21.

Hos samme profet:

Elam bar kogret i människovagnen, och ryttarna. Kir blottade skölden, och de mest utsökta av dina dalar var fulla av vagnar och ryttare. Ja, de ställde sig vid porten. Han betraktade på den dagen vapenförrådet i skogshuset. 22:6–8.

Hos Jeremia:

Juda sörjde och dess portar försmäktade. I sorgedräkt lutade sig folket ned mot jorden, och ett klagorop steg upp från Jerusalem. Stormännen sände de små till vattnen. De kom till groparna och fann inget vatten. Jeremia 14:1–3.

Hos samme profet:

De gamla har begett sig bort från porten, de unga har upphört att sjunga. Klagovisorna 5:14.

[14] Av alla här citerade ställen framgår vad som menas med ’fiendernas port’, nämligen helvetet, eller de från helvetet som oupphörligen löper till storms mot all slags godhet och sanning. De har, som anförts, sitt säte hos människan i hennes naturliga sinne. Men när människan är sådan att hon lämnar tillträde åt olika slags godhet och sanning, alltså åt änglarna, då driver Herren bort från detta tillhåll dem som är från helvetet. Och sedan de drivits bort öppnas himlens port, eller själva himlen. Denna port omtalas också på många ställen i Ordet, såsom hos Jesaja:

En sång i Judas land: Stark är vår stad, frälsning skall grundlägga murar och förskansningar. Öppna portarna, och ett rättfärdigt folkslag får dra ditin. 26:1-2.

Hos samme profet:

Så säger Jehovah till Sin smorde, till Kores, som jag har fattat vid hans högra hand för att slå ned folkslagen inför honom, och jag skall öppna konungarnas höfter, så att dörrarna öppnas inför honom, och portarna skall inte stängas. Jag skall gå framför dig och räta ut de krokiga vägarna. Jag skall krossa bronsdörrarna och bryta sönder järnbommarna. 45:1-2.

Hos samme profet:

Främlingarnas söner skall bygga upp dina murar, och deras konungar skall betjäna dig. De skall ständigt hålla dina portar öppna, varken dag eller natt skall de vara stängda. Man skall inte mer höra talas om våld i ditt land, om ödeläggelse och förstöring inom dina gränser. Och du skall kalla dina murar för Frälsning och dina portar för Lovsång. 60:10-11, 18.

Hos samme profet:

Gå in, gå in genom portarna, bered väg för folket, bana, ja bana en väg. Säg till dottern Sion: Se, din frälsning kommer. 62:10–12.

Hos Mika:

De skall gå in genom porten och gå ut genom den, och deras konung skall gå framför dem, och Jehovah i spetsen för dem. Mika 2:13.

Hos David:

Höj, ni portar, era huvuden, höj dem, ni eviga dörrar, och ärans Konung skall dra dit in. Vem är då ärans Konung? Det är Jehovah, stark och väldig, Jehovah väldig i strid. Höj, ni portar, era huvuden, höj dem, ni eviga dörrar. Psaltaren 24:7–10.

Hos samme författare:

Prisa Jehovah, Jerusalem, lova, Sion, din Gud! Ty Han gör bommarna för dina portar fasta, ty Han välsignar dina barn i mitten av dig. Psaltaren 147:12-13.

[15] Av här nu anförda ställen framgår att ’himlens port’ är där änglarna är hos människan, det vill säga där det goda och sanna flödar in från Herren. Sålunda finns det – som nämnts – två portar, som Herren åsyftar hos Matteus:

Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Ty den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. Matteus 7:13-14; Lukas 13:23-24.

Dessutom redogörs det utförligt hos Hesekiel och hos Johannes i Uppenbarelseboken för portarna till det Nya Jerusalem och till det nya Templet. Med dessa portar betecknas inte något annat än tillträde till himlen – se 40:6–49; 43:1-2, 4; 44:1–3; 46:1–9, 12; 48:31–34; Uppenbarelseboken 21:12-13, 21, 25; 22:14; 54:11-12. Och det är därför som Jerusalem kallas Folkets Port, Mika 1:9; Ob vers 13.