Dalle opere di Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #2

Studia questo passo

  
/ 603  
  

2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en 1 , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Note a piè di pagina:

1. Att kristna utforskats i det andra livet angående den föreställning de hade om den ende Guden, och att det utrönts, att de hade en uppfattning om tre gudar Himmelska Hemligheter 2329, 5256, 10736, 10738, 10821. Att en Gudomlig Treenighet i Herren erkännes i himlen nr 14, 15, 1729, 2005, 5256, 9303.

  
/ 603  
  

La Bibbia

 

Matteus 24:29-31

Studio

      

29 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.

30 Och då skall Människosonens tecken visa sig himmelen, och alla släkter jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma himmelens skyar' med stor makt och härlighet.

31 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.

      

Dalle opere di Swedenborg

 

Arcana Coelestia #2559

Studia questo passo

  
/ 10837  
  

2559. ‘Factum, quando fecerunt discedere me Deus e domo patris mei’: quod significet cum relinqueret scientificum et apparentias inde, cum jucundis eorum, quae hic sunt ‘domus patris’, constat a significatione ‘discedere’ quod sit relinquere, et a significatione ‘domus’ quod sit bonum, n. 1 2233, hic bonum jucundi ex scientificorum et rationalium apparentiis, omne enim jucundum apparet ut bonum: quod hic per ‘domum patris’ significentur jucunda scientificorum et rationalium, proinde apparentiarum eorum, ex eo venit quia praedicantur de Abrahamo cum ‘discessit e domo patris sui’, tunc enim Abraham cum domo patris sui coluit alios deos, videatur n. 1356, 1992; inde est quod dicatur in plurali, fecerunt discedere me Deus 2 dicendum, quod etiam secundum linguam originalem, fecerunt errare me dii, 3 sed quia Dominus repraesentatur per Abrahamum, dicetur 4 fecerunt discedere me deus': quia prima scientifica et inde rationalia apud Dominum fuerunt humana, imbuta hereditario ex matre, ita non pure Divina, inde est quod per primum statum Abrahami repraesententur; sed quousque repraesentationes vadunt, videatur n. 665, 1097 fin. , 1361, 1992.

Note a piè di pagina:

1. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

2. Deus is here, as is usual, the Hebrew plural 'Elohim. '

3. The Manuscript has errare me fecerunt dii.

4. The Manuscript has dicitur.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.