Dalle opere di Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #0

Studia questo passo

/ 603  
  

0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

/ 603  
  

Dalle opere di Swedenborg

 

Arcana Coelestia #8361

Studia questo passo

  
/ 10837  
  

8361. ‘Et rectum in oculis 1 Ipsius feceris’: quod significet vitam secundum illa, constat ex significatione ‘rectum facere’ quod sit vivere secundum 2 dictamen veri; et ex significatione ‘in oculis Jehovae’ quod sit coram Domino, ita secundum praecepta Ipsius, nam Dominus est in praeceptis Suis cum vivitur secundum illa; is quoque dicitur ‘in oculis Domini esse’ qui in fide in Ipsum est. Quod ‘vocem audire’ attinet, significat 3 id proprie oboedientiam, n. 2542, 3869, 5017; sed cum quoque dicitur ‘facere’, ut hic, tunc ‘audire’ significat fidem, et ‘facere’ vitam, ut constare potest a Domini verbis apud Matthaeum, Omnis qui audit Mea verba et facit ea, comparabo viro prudenti; at omnis audiens verba Mea, sed non faciens ea, comparabitur viro stulto, 7:24, 26:

apud Lucam, Omnis qui venit ad Me, et audit sermones Meos facitque eos, monstrabo vobis cui similis 4 est, 6:47:

apud eundem,

Semen quod in terra bona, tu sunt qui in corde simplici et bono audiunt verbum, retinent, et fructum faciunt in patientia, 8:15:

apud eundem,

Jesus dixit, Mater Mea et fratres Mei tu sunt qui audiunt verbum Dei et faciunt illud, 8:21 5 ; in his locis ‘audire’ significat 6 percipere, intelligere, et fidem habere, 7 ‘facere’ significat vivere secundum illa; at ubi ‘audire’ dicitur et non simul ‘facere’, tunc ‘audire’ significat fidem voluntate et actu, ita oboedientiam; causa est quia quod auditur, hoc transit in visum internum qui intellectus, et ibi excipitur a voluntate, et transit sicut per circulum in actum; inde voci audire inest 8 natura significatio oboedientiae, prout audire aut auscultare alicui, videatur n. 4652-4660.

Note a piè di pagina:

1. illius in the Manuscript and in the First Latin Edition.

2. verum

3. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

4. sit

5. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

6. scire

7. The Manuscript deletes et and inserts at.

8. The Manuscript inserts quasi.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.