2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en ¹ , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Notes de bas de page:

1404. In his quae historica vera sunt, omnia et singula dicta et verba significant in sensu interno prorsus alia quam in sensu litterae, sed ipsa historica sunt repraesentativa: ‘Abramus’ de quo primum agitur, repraesentat in genere Dominum, in specie caelestem hominem; ‘Isacus’ de quo postea, similiter in genere Dominum, in specie spiritualem hominem; ‘Jacobus’ quoque in genere Dominum, in specie naturalem hominem; ita illa quae sunt Domini, quae sunt regni Ipsius, et quae sunt Ecclesiae.

3755. ‘Vae autem in utero gerentibus ¹ et lactantibus in diebus illis’ significat illos qui imbuti sunt bono amoris in Dominum et bono innocentiae; ‘vae’ est formula significans periculum damnationis aeternae; ‘in utero gerere’ est concipere bonum amoris caelestis ² ; ‘lactare’ est quoque innocentiae statum; ‘dies illi’ sunt status in quibus tunc Ecclesia ³ ,

[2] ‘Orate vero ne fiat fuga vestra hieme, neque in sabbato’ significat remotionem ab illis, ne hoc praecipitanter fiat in statu nimii frigoris, et in statu nimii aestus; ‘fuga’ est remotio a statu boni amoris et innocentiae, de quibus mox supra; ‘fuga in hieme’ est remotio ab illis in statu nimii frigoris, frigus est quando aversatio pro illis, quae inducitur per amores sui; ‘fuga in sabbato’ est remotio ab illis in statu nimii aestus; ‘aestus’ est sanctum externum, cum intus amor sui et mundi.

[3] ‘Erit enim tunc afflictio magna, qualis non fuit ab initio mundi usque nunc, nec fiet’ significat summum gradum perversionis ac vastationis Ecclesiae quoad bonum et verum, qui est profanatio; profanatio enim sancti inducit mortem aeternam et multo graviorem quam reliqui status mali, et eo graviorem quo interiora bona et vera sunt quae profanantur, quae interiora quia aperta sunt et nota in Ecclesia Christiana, et illa profanata, dicitur quod ‘tunc erit afflictio magna, qualis non fuit ab initio mundi usque nunc, nec fiet’.

[4] ‘Et nisi contraherentur dies isti, non conservaretur ulla caro; sed propter electos contrahentur dies illi’ significant remotionem illorum qui ab Ecclesia, ab interioribus bonis et veris ad exteriora, ut usque salvari possint illi qui in vita boni et veri sunt; per ‘contrahi dies’ significatur status remotionis, per ‘non conservari ulla caro’ significatur quod alioquin nemo salvari posset; per ‘electos’ significantur illi qui in vita boni et veri sunt.

Notes de bas de page: