¹ Du skall icke utsprida falskt rykte; åt den som har en orätt sak skall du icke giva ditt bistånd genom att bliva ett orättfärdigt vittne.

² Du skall icke följa med hopen i vad ont är, eller vittna så i någon sak, att du böjer dig efter hopen och vränger rätten.

³ Du skall icke vara partisk för den ringe i någon hans sak.

⁴ Om du träffar på din fiendes oxe eller åsna som har kommit vilse, så skall du föra djuret tillbaka till honom.

⁵ Om du ser din oväns åsna ligga dignad under sin börda, så skall du ingalunda lämna mannen ohulpen, utan hjälpa honom att lösa av bördan.

⁶ Du skall icke i någon sak vränga rätten för den fattige som du har hos dig.

⁷ Du skall hålla dig fjärran ifrån orätt sak; du skall icke dräpa den som är oskyldig och har rätt, ty jag skall icke giva rätt åt någon som är skyldig.

⁸ Du skall icke taga mutor, ty mutor förblinda de seende och förvrida de rättfärdigas sak.

⁹ En främling skall du icke förtrycka; I veten ju huru främlingen känner det, eftersom I själva haven varit främlingar i Egyptens land.

¹⁰ I sex år skall du beså din jord och inbärga dess gröda;

¹¹ men under det sjunde året skall du låta den vila och ligga orörd, för att de fattiga bland ditt folk må äta därav; vad de lämna kvar, det må ätas av markens djur. Så skall du ock göra med din vingård och med din olivplantering.

¹² Sex dagar skall du göra ditt arbete, men på sjunde dagen skall du hålla vilodag, för att din oxe och din åsna må hava ro, och din tjänstekvinnas son och främlingen må njuta vila.

¹³ I alla de stycken om vilka jag har talat till eder skolen I taga eder till vara. Och andra gudars namn skolen I icke nämna; de skola icke höras i din mun.

¹⁴ Tre gånger om året skall du hålla högtid åt mig.

¹⁵ Det osyrade brödets högtid skall du hålla: i sju dagar skall du äta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tiden i månaden Abib, eftersom du då drog ut ur Egypten; men med tomma händer skall ingen träda fram inför mitt ansikte.

¹⁶ Du skall ock hålla skördehögtiden, när du skördar förstlingen av ditt arbete, av det du har sått på marken. Bärgningshögtiden skall du ock hålla, vid årets utgång, när du inbärgar frukten av ditt arbete från marken.

¹⁷ Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram inför HERRENS, din Herres, ansikte.

¹⁸ Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och det feta av mitt högtidsoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.

¹⁹ Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra till HERRENS, din Guds, hus. Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.

²⁰ Se, jag skall sända en ängel framför dig, som skall bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har utsett.

²¹ Tag dig till vara inför honom och hör hans röst, var icke gensträvig mot honom, han skall icke hava fördrag med edra överträdelser, ty mitt namn är i honom.

²² Men om du hör hans röst och gör allt vad jag säger, så skall jag bliva en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.

²³ Ty min ängel skall gå framför dig och skall föra dig till amoréernas, hetiternas, perisséernas, kananéernas, hivéernas och jebuséernas land, och jag skall utrota dem.

²⁴ Du må icke tillbedja deras gudar eller tjäna dem eller göra såsom man där gör, utan du skall slå dem ned i grund och bryta sönder deras stoder.

²⁵ Men HERREN, eder Gud, skolen I tjäna, så skall han för dig välsigna både mat och dryck; sjukdom skall jag då ock avvända från dig.

²⁶ I ditt land skall då icke finnas någon kvinna som föder i otid eller är ofruktsam. Dina dagars mått skall jag göra fullt.

²⁷ Förskräckelse för mig skall jag sända framför dig och vålla förvirring bland alla de folk som du kommer till, och jag skall driva alla dina fiender på flykten för dig.

²⁸ Jag skall sända getingar framför dig, och de skola förjaga hivéerna, kananéerna och hetiterna undan för dig.

²⁹ Dock skall jag icke på ett och samma år förjaga dem för dig, på det att icke landet så må bliva en ödemark och vilddjuren föröka sig till din skada;

³⁰ utan småningom skall jag förjaga dem för dig, till dess du har förökat dig, så att du kan taga landet till din arvedel.

³¹ Och jag skall låta ditt lands gränser gå från Röda havet till filistéernas hav, och från öknen till floden; ty jag skall giva landets inbyggare i eder hand, och du skall förjaga dem, så att de fly för dig.

³² Du må icke sluta förbund med dem eller deras gudar.

³³ De skola icke få bo kvar i ditt land, på det att de icke må förleda dig till synd mot mig; ty du kunde ju komma att tjäna deras gudar, och detta skulle bliva dig till en snara.

¹ Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.

² Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.

³ Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;

⁴ så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.

⁵ Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.

⁶ På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.

⁷ Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.

⁸ Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.

⁹ Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,

¹⁰ så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.

¹¹ Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.

¹² Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.

¹³ Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.

¹⁴ Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.

¹⁵ Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.

¹⁶ Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.

¹⁷ Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.

¹⁸ Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.

¹⁹ Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.

²⁰ Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.

²¹ Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;

²² så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.

²³ Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.

²⁴ När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.

²⁵ Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.

²⁶ Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.

²⁷ Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.

²⁸ Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.

²⁹ Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.

³⁰ Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.

³¹ Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.

³² Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.

³³ HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.

³⁴ Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.

³⁵ De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.