4635. GENESEOS CAPUT TRIGESIMUM SEXTUM

Quia in praemissis ante capita Geneseos hactenus explicata sunt quae Dominus apud Matthaeum cap. xxiv praedixerat de ultimo tempore Ecclesiae, et quia apud eundem Evangelistam eadem continuantur ¹ capite xxv, licet etiam illa suo ordine quoad sensum internum explicare quae in littera haec sunt: Tunc simile fiet regnum caelorum decem virginibus, quae accipientes lampades suas exiverunt in occursum Sponsi: quinque autem erant ex illis prudentes, quinque vero stultae; quae stultae accipientes lampades suas non acceperunt secum oleum; verum prudentes acceperunt oleum in vasis suis cum lampadibus suis. Tardante autem Sponso, dormitarunt omnes, et obdormierunt: media autem nocte clamor factus est, Ecce Sponsus venit, exite in occursum Ipsius: tunc excitatae sunt omnes virgines istae, et adornarunt lampades suas: verum stultae prudentibus dixerunt, Date nobis de oleo vestro, quia lampades nostrae exstinguuntur; responderunt autem prudentes, dicentes, Ne forte non sufficiat nobis et vobis; abite vero potius ad vendentes et emite vobis ipsis; abeuntibus autem illis ad emendum, venit Sponsus, et paratae ingressae sunt cum Ipso ad nuptias, et clausa est ² janua. Postea vero veniunt etiam reliquae virgines, dicentes, Domine, Domine, aperi nobis; Ipse vero respondens dixit, Amen dico vobis, non novi vos. Vigilate itaque, quia non scitis diem, neque horam, in qua Filius hominis venturus est, Matth. 25:1-13.

Notas de rodapé:

566. Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är.

Vad den eviga elden och tandagnisslan är, som det i Ordet säges om dem som är i helvetet, är ännu knappt känt av någon av den orsak, att man har tänkt materiellt om vad som säges i Ordet, i det man inte vet något om dess andliga mening. Med eld ha därför somliga förstått materiell eld, somliga kval i allmänhet, somliga samvetsagg, somliga att det bara säges så för att injaga skräck för det onda; och med tandagnisslan ha några uppfattat en sådan gnisslan, andra endast den rysning man känner, när man hör en sådan sammanstötning av tänderna. Men den som känner till Ordets andliga mening kan veta, vad den eviga elden är, och vad tandagnisslan är, ty i varje uttryck och i varje betydelse av uttrycken i Ordet finns det en andlig mening, eftersom Ordet i sitt inre väsen är andligt, och det andliga kan inte uttryckas för människan annat än på ett naturligt sätt, eftersom människan är i den naturliga världen och tänker från de ting som finnas där. Vad alltså den eviga elden och tandagnisslan är, vari onda människor med hänsyn till sin ande komma efter döden, eller som deras andar, vilka då är i den andliga världen, lida, skall sägas i vad som nu följer.