59. De saker som ovanför i n. 55 sades angående den lagens kungörande, helighet och makt, finnas på följande ställen i Ordet: Att Jehovah nedsteg på Sinai berg i eld, och att berget då rök och darrade; och att det var åskdunder, blixtar, tungt moln och trumpetskall (2 Mosebok 19:16, 18; 5 Mosebok 4:11; 5:19-23).

Att folket före Jehovahs nedstigning förberedde och helgade sig under tre dagar (19:10, 11, 15).

Att berget var kringgärdat, att inte någon måtte nalkas och träda fram till de nedersta [delarna] därav, på det han inte måtte dö; och att inte heller prästerna [skulle nalkas], utan Moses ensam (2 Mosebok 19:12, 13, 20-23; 24:1, 2).

Lagen kungjord från Sinai berg (2 Mosebok 20:2-14; 5 Mosebok 5:6-18, [21]).

Att den lagen blev skriven på tvenne stentavlor med Guds finger (31:18; 32:15, 16; 5 Mosebok 9:10).

Att Moses, när han andra gången bar ned de tavlorna från berget, strålade till ansiktet (2 Mosebok 34:29-35).

Att tavlorna var nedlagda i arken (2 Mosebok 25:16; 40:20; 5 Mosebok 10:5; 8:9).

Att över arken gavs ett försoningslock (en »nådastol«), och på detta sattes keruber av guld (2 Mosebok 25:17-21).

Att arken, med försoningslocket och keruberna, utgjorde tabernaklets innersta, och att ljusstaken av guld, rökelsealtaret av guld, och bordet, varpå skådebröden var, överdraget med guld, utgjorde tabernaklets yttre, samt de tio omhängena av byssus, purpur och skarlakan dess yttersta (2 Mosebok 25:1 till slutet; 26:1 till slutet; [30:1 och följ.] 40:17-28).

Att rummet, där arken var, kallades det Allra heligaste (2 Mosebok 26:33).

Att hela Israelitiska folket lägrade sig omkring boningen i ordning enligt stammarna, och tågade i ordning efter densamma (4 Mosebok 2:1 till slutet). Att över boningen då var en molnsky om dagen och en eld om natten (2 Mosebok 40:38; 4 Mosebok 9:15, 16 till slutet; 14:14; 5 Mosebok 1:33).

Att Herren talade med Moses ovanför arken emellan keruberna (2 Mosebok 25:22; 4 Mosebok 7:89).

Att arken på grund av lagen i densamma kallades »Jehovah där« ty Moses sade när arken tågade: »stå upp, Jehovah!« och när den vilade: »vänd åter, Jehovah!« (4 Mosebok 10:35, 36; och vidare 2 Sam. 6:2; Psaltaren 132:7, 8).

Att det för den lagens helighets skull inte var Aharon tillåtet att inträda inom förhänget, utom med offer och med rökning (3 Mosebok 16:2-14 och följ.)

Att arken infördes i Zion av David med offer och med jubel (2 Samuelsboken 6:1-19).

Att Usa då, emedan han vidrörde den, dog (vers. 6, 7, därstädes).

Att arken sattes i mitten av det Jerusalemska templet, där den utgjorde koret (1 Konungaboken 6:19 och följ. ; 8:3-9).

Att på grund av Herrens närvarelse och makt i lagen, som var i arken, Jordans vatten klövs itu, och folket, så länge den vilade i mitten, gick över på det torra (Josua 1:17; 4:5-20).

Att genom arkens kringbärande Jerichos murar föll samman (Josua 6:1-20).

Att Dagon, Filisteernas gud, föll ned till jorden inför arken, och sedan låg avsliten ifrån huvudet på gudahusets tröskel (1 Samuelsboken 5:1-4).

Att Bethsehemiterna för arkens skull blev slagna till flera tusen (1 Samuelsboken 6:19).