¹ Och Jetro, prästen i Midjan, Moses svärfader, fick höra allt vad Gud hade gjort med Mose och med sitt folk Israel, huru HERREN hade fört Israel ut ur Egypten.

² Då tog Jetro, Moses svärfader, med sig Sippora, Moses hustru, som denne förut hade sänt hem,

³ så ock hennes två söner -- av dessa hade den ene fått namnet Gersom, »ty», sade Mose, »jag är en främling i ett land som icke är mitt»,

⁴ och den andre namnet Elieser, »ty», sade han, »min faders Gud blev mig till hjälp och räddade mig ifrån Faraos svärd». --

⁵ Då så Jetro, Moses svärfader, kom med Moses söner och hans hustru till honom i öknen, där han hade slagit upp sitt läger vid Guds berg,

⁶ lät han säga till Mose: »Jag, din svärfader Jetro, kommer till dig med din hustru och hennes båda söner.»

⁷ Då gick Mose sin svärfader till mötes och bugade sig för honom och kysste honom. Och när de hade hälsat varandra, gingo de in i tältet.

⁸ Och Mose förtäljde för sin svärfader allt vad HERREN hade gjort med Farao och egyptierna, för Israels skull, och alla de vedermödor som de hade haft att utstå på vägen, och huru HERREN hade räddat dem.

⁹ Och Jetro fröjdade sig över allt det goda som HERREN hade gjort mot Israel, i det han hade räddat dem ur egyptiernas hand.

¹⁰ Och Jetro sade: »Lovad vare HERREN, som har räddat eder ur egyptiernas hand och ur Faraos hand, HERREN, som har räddat folket undan egyptiernas hand!

¹¹ Nu vet jag att HERREN är större än alla andra gudar, ty så bevisade han sig, när man handlade övermodigt mot detta folk.»

¹² Och Jetro, Moses svärfader, frambar ett brännoffer och några slaktoffer åt Gud; och Aron och alla de äldste i Israel kommo och höllo måltid med Moses svärfader inför Gud.

¹³ Dagen därefter satte Mose sig för att döma folket, och folket stod omkring Mose från morgonen ända till aftonen.

¹⁴ Då nu Moses svärfader såg allt vad han hade att beställa med folket, sade han: »Vad är det allt du har att bestyra med folket? Varför sitter du här till doms ensam under det att allt folket måste stå omkring dig från morgonen ända till aftonen?»

¹⁵ Mose svarade sin svärfader: »Folket kommer till mig för att fråga Gud.

¹⁶ De komma till mig, när de hava någon rättssak, och jag dömer då mellan dem; och jag kungör då för dem Guds stadgar och lagar.»

¹⁷ Då sade Moses svärfader till honom: »Du går icke till väga på det rätta sättet.

¹⁸ Både du själv och folket omkring dig måsten ju bliva uttröttade; ett sådant förfaringssätt är dig för svårt, du kan icke ensam bestyra detta.

¹⁹ Så lyssna nu till mina ord; jag vill giva dig ett råd, och Gud skall vara med dig. Du må vara folkets målsman inför Gud och framlägga deras ärenden inför Gud.

²⁰ Och du må upplysa dem om stadgar och lagar och kungöra dem den väg de skola vandra och vad de skola göra.

²¹ Men sök ut åt dig bland allt folket dugande män som frukta Gud, pålitliga män som hata orätt vinning, och sätt dessa till föreståndare för dem, somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio.

²² Dessa må alltid döma folket. Kommer något viktigare ärende före, må de hänskjuta det till dig, men alla ringare ärenden må de själva avdöma. Så skall du göra din börda lättare, därigenom att de bära den med dig.

²³ Om du vill så göra och Gud så bjuder dig, skall du kunna hålla ut; och allt folket här skall då kunna gå hem i frid.»

²⁴ Och Mose lyssnade till sin svärfaders ord och gjorde allt vad denne hade sagt.

²⁵ Mose utvalde dugande män ur hela Israel och gjorde dem till huvudmän för folket, till föreståndare somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio.

²⁶ Dessa skulle alltid döma folket. Alla svårare ärenden skulle de hänskjuta till Mose, men alla ringare ärenden skulle de själva avdöma.

²⁷ Därefter lät Mose sin svärfader fara hem, och denne begav sig till sitt land igen.

¹ In the third month after the children of Israel had gone forth out of the land of Egypt, on that same day they came into the wilderness of Sinai.

² When they had departed from Rephidim, and had come to the wilderness of Sinai, they encamped in the wilderness; and there Israel encamped before the mountain.

³ Moses went up to God, and Yahweh called to him out of the mountain, saying, "This is what you shall tell the house of Jacob, and tell the children of Israel:

⁴ 'You have seen what I did to the Egyptians, and how I bore you on eagles' wings, and brought you to myself.

⁵ Now therefore, if you will indeed obey my voice, and keep my covenant, then you shall be my own possession from among all peoples; for all the earth is mine;

⁶ and you shall be to me a kingdom of priests, and a holy nation.' These are the words which you shall speak to the children of Israel."

⁷ Moses came and called for the elders of the people, and set before them all these words which Yahweh commanded him.

⁸ All the people answered together, and said, "All that Yahweh has spoken we will do." Moses reported the words of the people to Yahweh.

⁹ Yahweh said to Moses, "Behold, I come to you in a thick cloud, that the people may hear when I speak with you, and may also believe you forever." Moses told the words of the people to Yahweh.

¹⁰ Yahweh said to Moses, "Go to the people, and sanctify them today and tomorrow, and let them wash their garments,

¹¹ and be ready against the third day; for on the third day Yahweh will come down in the sight of all the people on Mount Sinai.

¹² You shall set bounds to the people all around, saying, 'Be careful that you don't go up onto the mountain, or touch its border. Whoever touches the mountain shall be surely put to death.

¹³ No hand shall touch him, but he shall surely be stoned or shot through; whether it is animal or man, he shall not live.' When the trumpet sounds long, they shall come up to the mountain."

¹⁴ Moses went down from the mountain to the people, and sanctified the people; and they washed their clothes.

¹⁵ He said to the people, "Be ready by the third day. Don't have sexual relations with a woman."

¹⁶ It happened on the third day, when it was morning, that there were thunders and lightnings, and a thick cloud on the mountain, and the sound of an exceedingly loud trumpet; and all the people who were in the camp trembled.

¹⁷ Moses led the people out of the camp to meet God; and they stood at the lower part of the mountain.

¹⁸ Mount Sinai, all it, smoked, because Yahweh descended on it in fire; and its smoke ascended like the smoke of a furnace, and the whole mountain quaked greatly.

¹⁹ When the sound of the trumpet grew louder and louder, Moses spoke, and God answered him by a voice.

²⁰ Yahweh came down on Mount Sinai, to the top of the mountain. Yahweh called Moses to the top of the mountain, and Moses went up.

²¹ Yahweh said to Moses, "Go down, warn the people, lest they break through to Yahweh to gaze, and many of them perish.

²² Let the priests also, who come near to Yahweh, sanctify themselves, lest Yahweh break forth on them."

²³ Moses said to Yahweh, "The people can't come up to Mount Sinai, for you warned us, saying, 'Set bounds around the mountain, and sanctify it.'"

²⁴ Yahweh said to him, "Go down and you shall bring Aaron up with you, but don't let the priests and the people break through to come up to Yahweh, lest he break forth on them."

²⁵ So Moses went down to the people, and told them.