Біблія

 

1 Mosebok 11

Дослідження

   

1 Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.

2 Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.

3 Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.

4 Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden

5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.

6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.

7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»

8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att byggastaden.

9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.

10 Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.

11 Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.

12 När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.

13 Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

14 När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.

15 Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

16 När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.

17 Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.

18 När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.

19 Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.

20 När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.

21 Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.

22 När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.

23 Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.

24 När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.

25 Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.

26 När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.

27 Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.

28 Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.

29 Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.

30 Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.

31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.

32 Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.

   

З творів Сведенборга

 

Arcana Caelestia #2504

Вивчіть цей уривок

  
/ 10837  
  

2504. Att orden ’och han färdades som främling i Gerar’ betyder följdriktigt undervisning i det som hör till det andliga i tron är uppenbart av det som menas med ’att färdas som främling’ som är att undervisas, behandlat i nr 1463, 2025, och av det som menas med ’Gerar’ som är det andliga i tron. Gerar omnämns på flera ställen i Första Moseboken, såsom i kapitel 10:19; 26:1, 6, 17, 20, 26, och betecknar på dessa ställen tron. Detta beror på att Gerar låg i Filistéen, och med ’Filistéen’ förstås kunskap om insikter i tron, se nr 1197, 1198. Gerar var också den ort där filistéernas konung vanligen bodde. Följaktligen betyder ’Gerar’ tron som sådan, nr 1209, och ’konungen av Gerar’ det sanna som sådant i tron, ty ’konung’ är i den invärtes meningen det sanna, nr 1672, 2015, 2069. ’Abimelek’, som det i det följande handlar om, betyder alltså läran i tron.

[2] I tron finns allmänt sett vad som är förståndsmässigt, förnuftsmässigt och kunskapsmässigt. I förhållande till varandra utgår de följaktligen i ordning ifrån det mera inre till det mera yttre. Det som är det innersta i tron kallas det förståndiga. Det som är av eller utgår från detta är det förnuftiga i tron. Det som i sin tur är av eller utgår från detta är det kunskapsmässiga i tron. De förhåller sig till varandra, för att tala med de lärde, som det förra till det senare, eller, vilket är detsamma, som det högre till det lägre, det vill säga som det inre till det yttre. För människan förefaller det väl att vara som om det kunskapsmässiga i tron var det första och att det förnuftsmässiga uppkommer därifrån och omsider så det förståndsmässiga. Att det förefaller henne vara så beror på att människan alltifrån barndomen gör framsteg på detta sätt. Men faktum är att det förståndsmässiga ständigt flyter in på det förnuftsmässiga och detta i sin tur in på det kunskapsmässiga, utan att människan är direkt medveten om det. I barndomen är detta inflytande dunkelt, vid mognare år tydligare och omsider, när människan är pånyttfödd, påtagligt. Hos den pånyttfödda människan visar det sig att ordningen är sådan, och ännu fullständigare i livet efter detta, se nr 1495. Allt detta kallas andligt, som alltså skiljs åt i grader och följer efter vartannat i en sådan ordning. De andliga ting som hör till tron bildar alla sanningar som härstammar från det goda, det vill säga från ett himmelskt ursprung. Allt som härleder sig från det himmelska utgör det andliga i tron.

  
/ 10837